Landsorten. Malmö d. 7. Ofsicerskorpsen od de civila tjenstemännen wid södra skanska infonteri-regementet hade i går anställt en afskedsmiddag för regementets nyss afgångne def, hr öfwersten och tommendören Gast. Åberg. Sedan nämnde korps, som från olika orter nära mangrannt infunnit jig, först kl. 12 warit på afffedsuppwaktning hos öfwerfte Åoerg, skedde samling till middag fl. 4 a hotel Gujtaf Adolf. Regemene tets nyutuämnde def, frih. Thott, föreslog ffålen för öfwerste Åberg, och frambar uttrycken af regementets förbindelse och tacksamhet för dess afgångne def. Skalen beswarades af öfwerste Averg warmt och hjertligt. Efter den festliga tollationens slut på aftonen följdes den firtnämnde till sitt hem of alla wid festen närwavande, företrädde of regementets musitkorps, fwarefter, sedan de ropat ett trefallt lefwe för le dersgästen, samlingen åtskiljdes. (En. P.) Bchällningen of de socictetsspektakler, fom gifwits härstädes till förmån för prins Carls pensionskassa, Har utgjort 2,080 rdr. (M. A.) 2sstad d. 4 apr. En bonde, wid namn Hans varsson från Löderup, fom under lnvendrejeris försöt pa fuften öfwerfallit och slagit en tujtwatt, har för detta dad af härwarande rädhusrätt d. 24 sistl. Mars blifwit adömd 1 års arbete a fästning. — Öfwer Malmö har en mängd mormoner rest öfwer till Köpenhamn, för att derifrån fortsätta resan till Zion. En hel mormonfamilj härifrån. — nemligen muraren Lundwall med hustru oc) flere barn — ftår redo att företaga den länga resan till det förlofwade landet, och en annan familj — en skogwaltare från Bergs siöholm, likaledes med hustru och flere barn, fall göra de förstnämnde sällskad. Matte deja och alla andra oluckliga menniskor, fom öfwer gifwa den torswa, wi falla wart fådernesland, ej bli alltför mycket gäckade i fina förhoppningar, fom de wånta sig realiferade i en annan werldedel. (2). T.) Man läser i Lidköpings Tidning: Bland det mucna goda, fom till den aftidne herr E. Nonnens beröm fan anföras, torde ett litet wacfert drag fran Hans fista dagar förtjena att fom ma fill allmänhetens tännedom. Pa sitt yttersta förordnade han att alla hans underhafwandes slulder till kontoret på Dageperg skulle efterftäntas. Detta är dock måhända det minsta of det mydna fom han för fina underhafwande gjort. De egendomar torde ite wara manga, Dwilfos bönder oc torpare äro få i allmänhet wäl bergade fom hr Nonnens; och med Degeberg eger det för större gods utan twifwel mucket jällfyns ta förjällande rum, att åtminstone på många år ingen bettlande derifran warit sedd. Också är hr Nonnen upprittigt förjd och djupt saknad af alla sina underhafwande, bland hwilka nu blott en önskan är radande, den att hans jamilj matte behulla fina egendomar i Rackeby, få att allt det goda och nyttiga, fom den aflidne der dels utrattat dels blott funnit påbörja, måtte fu ega bestand och fortsättas. — —WkALWAAQO— NCNrN 2