Utlandet. Frankrike. Den wäfentliga orsaken till Lavalettes afr från Rom är en kouflikt mellan honom och neral Goyon. England. J underhuset wäckte Hubbard en disenssion angaende det turkista lanet. Han tlagade ofwer att regeringen understödde detta lan, ja till och med pa sitt satt garanterade det och saledes gaf anledning till att sedermera regeringen luude fordras derföre. Lord Palmerston swarade, att grefwe Russell Hade handlat mycket omtantsamt i denna angelägenhet, fom angick en wånskaolig matts financiella stallning, en makt, i hwars wäl och we England tog stor del. Så länge de turtiska sinancerna ide woro ställda på båttre fot, skulle det wara omöjligt för sultanen att genomföra de der sociala, financiella oh religiösa reformerna, hwilkas genomförande war honom sa mattpaliggande. När Turtiet blifwit ett oberoende oc toumercielt konungarike, och start och duglig styrelje der mar ordnad, da skalle detta mycket bidraga till Europas fred, och då den engelsta regeringen sölte bidraga till upp: niendet af dectr mål, gjorde den endast hwad som war def yligt. Ryssland. sörefwe Nesselrodes begrafning egde rum den 27 mars. Enligt den aflidnes önstan hade icke niwecklats någon prakt, men i den engelska fyr: fan, hwarest ceremonien försiggick, hade en lys sande församling infunnit sig — hwaribland tejsaren, storfurftarna och storfurstinnorna, den diplomatiska karen, samt en mångd höga civila och militära embetsmän — för att wisa den aflidne den sista äran. Jrån Warschan skrifwes, under d. 26 mars, till Åreslauer Tidn.: Det är alltjemt ännu fördjudet att gå med käpp, likwäl star det hwar och en fritt att andraga hos polisen om tillåtelse dertill, och man ma tillsta, att, för att winna en sadan tillatelse, hwarken fordras mun: ga formaliteter eller gifwas manga swarigheter. De tyda salunda: Den fungerande öfwerpos .ii— — —