Helsingborgs-Posten – 7 april 1862, sida 2

i Vid min återkomst mötte mig min blifvande svåger med de mest glädjande lostal öfver unga fröken Liljefelt. Det föll mig genast in, alt det skulle passa bäst för Selimas barn, alt undervisas af dig, som egnade så mycken tid at din egen lilla syster, och uppsadas i dina söråldras hus. Af hvad jag genom din bror kände om er familj, ingåfven j mig det lisligaste intresse. Jag beslöt, som ordspråket säger, höra mig fer, och detta var egentliga anledningen till milt första besök på Björkudden. Som jag visste att dilt mors eget namn var L., hoppades jag afven alt din far skulle kunna gifva mig någon upplysning om den L., till hvilken milt barn vid det första inträde i verlden öfverlemnades. vulLad svarade pappa härpå 2? frågade Astrid lifligt. uyjan svarade att hans hustru haft en bror, hvilken i sin ungdom efter åtskilliga mindre hedrande äfventyr i sitt sadernesland rymt och såsom matros tagit hyra på ett fartyg. Den hederlige styrmannen på detsamma tog hand om ynglingen, som efter åtskilliga sällsamma öden blef kapten på eget fartyg, men olvergaf hafvet och satte sig ner som handlande i Liverpool. Han skulle varit en millionär . .. lär nu vara död. Jag såg att din far ogerna talade om honom.? Och mamma ännu mer ogerna... Men hura går det med Adelaunda, framställde du din önskan till pappa 2 ricke direkte; men jag frågade om han kände någon till hvilken jag kunde anförtro henne. Ilan nämnde då sin svågerska i Stockholm, men det hade ej gålt an.