Helsingborgs-Posten – 24 mars 1862, sida 4

myt. W. 351., med nevmere Dplysninger samt Stedets Beliggenhed, bedes indlagt paa dette lads Contoir i Lodet af 14 Dage. t RA rt — AÄnnonfer från J Terers B S. vores okhandel. Sweriges Rikes Lag. Gillad och antagen på tiksdagen år 1734. Med sedermera skedda förändringar ulgifwen af N. W. Lundeqwist. Tionde upplagan, med tillägg of de stadganden, fom tillkommit på grund ar fednafte mstg till Feriuari 1862, 3 rdr. Hans tredje hustru. Dramatistt upptag mer sang i en att. Fritt efter wikan af J. Flodmart, 30 öre. awifare Miniatyr-2z för till tontinenten och London resåend9e fucnjtar. vedning wid tillvustning för och iatttagelser under resan jemte underrattelje om det i Stettin, Berlin m. fl. ftuiusladningswardasfte len, 75 örc. Samlade Skrifter i obunden stil of P. D. 4 Atterbom, Andra afdelningen, inneh. Poesiens Historia, 4 band. h. 10 Nor. I. Allmän inledning Poesiens untid och föpsta upprins neljer. Orieutalismens titehwarf, eller de Otterländska jelkens veesi och witterhet: — Hebreeer; Hinduer; Perser; Araber; Ghaldeer; Phenicier och Cgpytier. HH. Den fern-enropetsta occidentali smens peesi och mit: terhet: — Greferna. Jnlednin g: Eypiska Gvefen; Lyriska och Dramatiska Gpeken: Nlerandrinska och Byzantinska Gyofen. Im1. Den foruzenropeiffa occidentalismens poesi vd) wite terhet: — Romarna; Juleduing; 1. Archaismens, Kuopps ningens titehwarf; 2. Klassicismens, Fukeblomstringens; 3 Barbarismens, Äftyningens. IV. Den nyseuroperfea occidentalismens post och wit: terhet: — Juletning: Romantif; Allmån efwerblick af ros mantiska peesien under medeltiden od Nyare tiden; Pros venfalskapcesien; Norra Frankrifes voejt; SagofretfarueFraus krifes autif:imitation ech moderna flassicism; den romance tista andans äterwändande. Förlängaren wägar heppas att hela den bildande ESwen: ska allmänheten med glädje fall emottaga detta nya lite teraturhistoriska werf af Författaren till Swenska Stare och Sfalder. Cu wäåsentlig brist I mår IItteratnt år derz igenom afhjelpt: ech Swenska låsare skela ej hädansjter be: befwa amita ntlandska arbeten för m fullsändigare cd) djunare insigt i Peesiens häfder. Äen icke blott föt den större. bildade allmänheten skall förevarande werf blifwa en wälkommen statt: det skall, utan twiwel, särskildt gags na den staterande ungdomen wid rifets unddersiteter. Nås act efweträffande Atterbems framfållning af t. er. Grec kiska och Remerska witterheten torde swårligen finnas vå annat spraf. En widtfrejdad afademisk lärare, hwilken baft tillfälle läsa nu anmälta arbete i den mån trycdnin: gen fertgätt, bar derom yt tat: fjåfom akademisk lärobef ger det, fer gamla ech till en del medeltidens witterhetsbisteria, te ma manliga ntlänt ska lärobockerna fomplett här öfwerflodiga. Nåforegaende afdelniug utgöres af Atterboms Mins nen från Tyskland och Staten, fomylett i 2 band. Näfts följande fommer att utgöras af Swenjta Såa rre och Stale Der, i ny upvl utg med begagnande af Författarens ef: terlemnade rätteljer och marginalanteckningar. Om fann och falsk Deklamation. En handbof för effentliga talare, kädespelare, förelåsare samt hwar och en, jom mill utfån andras eller egna taufar sannt och sfönt: färskildt lämrad till den sludevante ungdemens tjenst. Med ett bihang om dekflamas tien i fång. Af Åbr. Yeanfell h. 1 Rdr 50 öre. Att deklamera wal är en fonst, fom de fleste tro sig besitta. men i sjelsva werket är en af de sällspordaste. Bland orfaferna härtill terde funna räfnas brissen på en handledning till deg studium — ty dålamationskousten, får fom all annan, förwärfwas ite depferntan. Det är denua brist, förf. af efwanstående arbet har afhjelpt. Pi en gång esthetiker och mufifer, har han warit dertill särstildt eanad. Han har för fin handbok ajjett en widsträckt frets af läsare: den bör ej förbises af någen, som i det effentliga will uppträda fom talare eller föreläsare, från rredilstolen, skädebanan, sammankomster rörande allmänna wärf såwäl som inom familjen och den mera slutna fretz fen; och bofens anwändbarhet för den studerande ungdomens tjenst är särstildt witsordad af en af Sweriges utmärkas ste skelmän, rektorn wid Nya Elementarskolan i Stockholm, magistier P.A iljeström. Föreningens för Nerikes Folkspråk och Fornminnen werfsamhet 1859—60. Redogörelse af Föreningens Styrelse. Dernti ar införd: Allmoac-ord i Westra Nerikes Bygdemål, samlade af Herman Hofberg, h. I Rdr. Ett nytt bidrag till stndiet af wåra landskapsmäl. Foreningen för Nerifes Fel fivråf och Fornminnen har för denna famling tilldelat förf. jitt pris, Ordlistan upptager, säsom det heter i Föreningens redogörelse för 1859—60. 1296 allmvgesord, hwaraf 158 såsom Nerkiska förut ofända, och ibland dem en del fornåldriga, fom förut ej we terligen i munarterna återfunnitg. Samling af korta Prediko-UtFaft öfwer fyrfoärets, säwäl nyföreslagna fom äldre Högmesfoz och Aftonufångssterter, af C. W. Skarstedt, 3 delar. 7 Rdr 4