— Swad finus det i om kopp kaffe? Mången, som brukar dricka sitt kaffe på wåra Stockholme sbweibssesse, stulle möjligen bärpå swara, alt det deri finnes, utom en stor vortien warten, en god tisltjats af ciferia. Mangen liten sömmerska skall kanske tilläåg a, att bet i faffet finnes en vppverlig bottensats, som inne häller löften för hennes framtid och uppenbarar för benne, huruwida hon fan lita vå fin åls skares trohet eller, ifall hon ide har någon, har utsigt at fiska upp en. En och annan wålbekant gammal fru skulle wäl också funna förtålja bwarjebanda om den goda kaffesunn. pens ypperliga egenskaper, då man will koka ihop smamreflina bihkerier om för nåsta. Men swårligen skulle det falla någon in att påstä ant vå kaffekoppens bofrten werkligen finnes en spådomsgåfwa, en wäderprofet, fom ide får efter den utmärklaste barometer. Enligt twå fransta tidningar, ie Etmapbore och Patri, förhäller sig d dock bärmed sälunda. Patri bes rättar art hr Sauvagesn i Valence genom en mångd försök öfwertygad sig om, ott en wäl tillagad fopp faffe innehåller en rälillig barvs melct. När nemligen sockret lägges i kaffet få stiger den lufr, som innebålles i sockret, allt efter fom detta upvlöses, upp tillyran af kaffet, der ben bildar ett lätt bubblande skum. On: detta skum samlar sig midt i soppen, är de tecken till stadigt, wackert wäder; intager der detemot en plalis mellan medelpunkten och kov pens kant, få betyder det art wådret år förän. derligt; men samlar skummet fig wid sjelfwa kanten af lopven, är det en forul sägelse om regu, och sprider skummet fig i en ringformig frets rundt omkring foppene kant, då har man att wänta sig ett starkt, dafbrulei rehn. Hert Sauvagecon har jemfört sina flera gånger för.