Så gar det till. a NOVCUI al PILSDIMEN. (Forts. fr. nr. 33.) Sedan skar hon nagra lasoner till, leende och glad betraktade hon sina händers verk, gjorde en liten nick, som ville hon säga: ÅNu är det bra? Ilon steg upp, gick till Astrid, och lade skifvan i hennes kua. ny)et ar ju ett riktigt mästerstycke, ulropade Stjernsköld, tagande skifvan i sin hand. rpet har har hon flera dagar arbetat på, menade Astrid; det är blott ansigtena på figurerna, som hennes fantasi for ogonblicket improviserat,? tillade hon rodnande. Stjernskold såg först på skifvan, sedan på Astrid, i det han utropade: 7Så traslande Likt!? yslvad är det här 2? inföll Liljeselt och räckte handen efter den lilla taflan. Elva uppresande sig från sin nedböjda ställning, sprang sram till fadren bedjande : vÅck far jag se... En karl och eu sruntimmer silla under det der stora trädet, som redan i forrgar var fårdigt...och en hund ligger vid deras fotter .. . det är ju baron, Astrid och Fidele lifslefrande ! ryjunden skar honutiformiddags, berättade Astrid. Åntonias vackra arbete gick ur hand i