Helsingborgs-Posten – 19 mars 1862, sida 1

tl andet. England. J anledning uf Strathedens fordran om för reläggandet at aftstycken fom angå den ameris kanska blokaden, yttrade lord Russell, att man gör sig i bög grad öfwerdrifna begrepp om storbaten och antalet af de sartyg, som bafwa bruttt blokaden. Angående de wilfor, fom fors drag för att en blokad skall funna kallas effeftiv, bare ban rådfört fig med kronjuristerna od) meddelat lord Lyons resultat af denna räds plägning. De ästundade aktstyckena kunde han icke förelägga, af den enkla grund, att de icke woro tillgängliga. Den franska regeringen hade icke emot den engelska regeringen uttalat fig på formelt fått angående blokadens owerksamhet. Den engelska regeringen bade blott i denna sak låtit leda sig af rätiskänsla, oc detta skall wäl blifwit erkändt af de begge stridande parterna. Ett äterwändande af de gamla förhällanderna emellan deesa war ide all tänka på, och det skulle derföre wara önskligt, om Norden bdbetäms de fig för ett friwilligt å:stiljaade. Han byste den tillfrersställande öfwertpygelsen, att då detta resultat en gång dlef uppnan, fulle man ers fänna att England icke bade bidragit till att förwärra denna strid, utan fått fullkomligt oc dartistt emellan begge varterna. Lord Stras tbeden ätertog derefter fur förslag. Frankrike. J Fredags diskuterade den lasstiftande för samlingen paragrafen om finane silnafionen i as dressutsfottet. DOrr Darimon oh Devinck tas lade emet paragrafen, bwarnull den örsnamnde bade framssällt ett ändringsförslag oc minister Magne förswarade den. OÖppo:e:erna fritifes rade de föreslagna fattepåtagoina ocy mille hafs wa besparingar införda i stallet. MWnistern fåg dercmot allt i rosenrödt; besparmgar förflarade ban för omöjliga, emedan de ikalle fosta landet mera än de sklulle inbrinaa; men, i motsats till de of Fould föreslagno ssianeralagor, wille han före flå lån. Han wille, mn: tiden war långt framstriden, nårmare unvedia fig wid törvagss mötet. Preuåsen. De engelska bladen uttala fig temligen starpt om preussiska deputerade kammarens upplfögs ning och om konungens beteende wid detta til. fälle. Mnisterkrisen har wål ännu ide kommit till definttift afgörande, men efter allt utseende är det troligt att de få kallade liberala medfems marns uttråda och ersättas af personer fom äro jemngoda med Herr v. der Hevot och kolleger. Jcke desto mindre är framätskridandets parti och det liberala partiet wid friskt mod, alldenstund de äro öfwertpgade om att hafwa nationens pluralitet för fig, od) de flesta af de deputerade, fom bafwa röstat för det Hagenska ändringsförsleget, bafwa utfärdat ett flags manifest, fom offentliggöres af Berlinertidningarna, hwaruri de förklara att kammaren egde rätt att fordra en ytterligare specialisering af budgeten, samt utweckla hwarföre kammaren heldre lätit upps ;ösa sig än gifwit efter i en så wigtig punkt. Den offentliga stämningen börjar äfven begag