tiden, sedan jeruwägen i dessa trakter öppnas des för trafik, en provisionel station wid Stehag, dit allmän wäg finnes warit be gagnad; men sedan några öster om Ningsjön boende innewänare, med kännedom om Kongl. Maj:ts beslut angående stationens framdeles lillämnade läge, erinrat om wigten deraf, att srigen; förflyttning från Stehag till Renneå nå företagas, men sädant icke kan ega rum ssiktän farbar wäg till detta ställc blifwit ans lagd, så har chefen för statens jernwägsbygg. nader, öfwersten frih. Griffon, hos Konungens Befallningshafwande i Malmöhus tån anhåls lit, att genom def söranstaltande icke allenast de öster om och närmast Ringfjön, wan äfwen De wester om samma sjö belägna socknars ins newånare, som ega inttesse af förbindelse med jernwägsstationen mid Rönneå, måtte fammans tallas och höras deröfwer, butuwida de wilja åtaga fig anläggning af ny wåg från en låmps lia punft af nuwarande wägen wester om Rönneholm jram till den ifrågawarande jern. wägsstationen wid Rönncå, ultgörande i längd omkring en tredjedels mil. — Prygelstraffet fortfar ännu, fastän mins dre och mindre för hwarje är, att tillämpas wid både armeen och fiottan i England. ÅAr 1860 utgjorde de pryglades antal wid flottan 764, (hela flottans bemanning år 55,379 man) och dessa hade tillsammans bekommit 26,201 lag. Marimum af slängkvssar, fom Fatten utdelat, war 50 oc minimum 6. CB. T.) — Skeppoebrott. Stockholms kofferdiflotia bar åter lidit en förlust, i det, enligt ingångs na underrättelser, härw. handelshufet Möller fomp. tillböriga brigantmen (skonert briggen) Mathilda, förd af kapitenen Hansen, wid ins segligen till Darmouib blijwik af den ombord warande lotsen satt på grund, med den ledsamma påföljd aft fartyget förlist. Styrmannen, lifas som en man af besättningen, saknades. (s?. D. A.) — Om prins Dscars besök hos Jtatiens konung skrifwer en forrespondent till Aftonbladet bland annat: Det bar werkligen watit en glädje säsom iwensk, ide blott att bewittna den allmänna wålwilja, som i manifestatienerna söör wär prins uttalade fig för Skandinavien, litan ock att erfara, huru alla de personer, ide sinit damerna, fom gjorde hans lekaniskap, instämde i loford öfwer hans persenlighei. Hade jag finne för att minnas damernas tollett, stulle jag söka intressera en och annan tlåfars inna med beskrifning på den utsökta elegans, som i detta afseende rädde på den kongl. bar len och galaspektaklet. Så myder juveler och dyrbara spetsar har jag aldrig förr fett i nås gon samling, men de etalicnska damerna wifas de, genom klädningarnes urringade snitt, ändå dyrbarate saker, fom jag råder de swenska att bättre gömma, för få widt ej på dem fall tils lämpas fru Lenngrens kända anmärkning om slickorna på hennes tid, nemligen: Sör de lekie gomma ring; Nu de gömma ingenting. Hwad mera förljenar efterföljd hos oss war den enkelhet, fom rådde mid kongl. föoueen, hwilken endast beftod af s. k. fot zat med c:t glas rödt win eller champagne at sjelf afs hemta ll. 1 på naiten mid butfien, man onnars lyckades att trånga sig fram fill dens samma. Womtigare och således mera intred: font torde vara återgifwand:: af det intryck