us OUT! o AtAnUC DMCG fena tryckas och spridas. (Foris.) I Göteborgs Ilandelso. Sjöl. Tidn. har sörsattaren Pehr Thomasson lätit infora soljande )öppna sändebref: Öppet sändebhref till Sveriges Bönder. Mine bröder! På zrund af den vanliga uppmärksamhet J alltid egnat de åsigter, rorande samhallslisvets sorbattring, som jag i en och annan af mina obetydliga skrifter uttalat, tar jag mig härmed friheten att till Eder framställa en uppmaning, den jag önskar att J med allvar måtten behjerta, emedan det galier Eder egen ära och fäderneslandets sanna väl. Det stundar tiil en blisvande riksdag, en riksdag, som kan till sina foljder blifva den vigtigaste vi upplefvat sedan 1809; ty det är goda utsigter för en lycklig lösning af landets lifsfråga: en ombildning af representationen. Jag vet att J alle onsken en sforandrina, grundad på billighet och rättvisa, men jag vet åfven alt det gifves mången, som söker förvilla Edert sunda omdöme, genom vrangda framställningar af förhållandena. Många af Eder hafva kanske af denna orsak fått en skes uppfattning om frågans egentliga slåndpunkt, hvarsore jag här i få ord vill säga, huru det rätteligen hänger tillsammans med denna stora nationalangelägenhet. För första gången! sedan vårt nya slatsskick infördes, har konungens förste rådgifvare, derutinnan otvifvelaktigt Atergifvande den ärlige konungens egen mening, öppet ultalat, icke blott alt en förändring i vår nuvarande representation är nödvändig, utan ock att den borde utföras i ofverensstämmelse med Norges och Danmarks statsförsallningar. d v. s. med upphäfvande af det nuvarande föråldrade ständsvasendet, samt att regeringen vill använda alla krafter och lofliga medel for vinnande af detta stora ändamål. Det tillhör Eder och det tillhör oss alla, hvar i sin stad, att med redlig håg understödja denna vår konungs och hans regerings afsigt, och när vi detta göra, i det vi oaflåtligt hafva målet för ogat och icke låta oss afvända från den våg, som dit leder, genom att envist vidhålla mojligen skiljaktiga åsigter. rörande underordnade enskiltheter, så skall, med Guds hjelp, det stora företaget, trots allt motstånd, blifva lyckligt genomfsordt, till fäderneslandets lycka. Utom detta väntade förslag till en allmän representationsförändring, kafva Rikets Ständer att redan vid den instundande riksdagen besluta öfver ätskilliga hvilande förslag till smärre, partiela förändringar i representationen. Jag vågar ej, rörande dessa förslag, nttala något bestämdt omdöme eller gifva något bestämdt råd; men jag bör dock fästa Eder uppmärksamhet derpå, att om bland dessa förslag finnes något bättre än det närvarande, så bör det ej förkastas, derför att det icke är allt. Det bättre utgör intet hinder för det bästa, utan är tvårtom vägen dertill. Särskildt bör detta af Bondeständet behjertas, då reformernas motståndare gerna, och icke utan framgång, begagna Bondeståndets vägran att medgifva förbättringar i hvad på dess representation ankommer, såsom förevändning att sjelfve handla på samma säll. Jag uppmanar Eder derföre att med enighet välja sådana ombud till den blifvande riksdagen, som af själ och hjerta arbeta for den vigtiga sakens framgång. Det vore mer än bedröfligt om Bondeståndet härutinnan skulle motarbeta sitt eget och fäderneslandets sanna val. Jag vill dock hoppas att sådant aldrig skall inträffa; ty svenska Bondestandet har i alla tider sträfvat för ett sannt framåtskridande på råttvisans väg. Mälte defta åfven nu blifva händelsen. Alingsås i Febr. 41862. Pehr Thomasson. AHA ——