tande revision af Riksakten, widare ifrågafåte ta införandet deruti af stadganden om Konuns gens religion och myndigbersålder. Y fråga om de ärenden, fom efter detta skola bandläggas i fammanfatt Statsråd, lås rer wäl någon formlig, för framtiden gällande, sörklaring af hwad i Riksakten förstås med far fer, fom angå båda rikena, ide funna af Go ders Kongl. Maj:t meddelas, men jag wägar antaga, art Eders Kongl. Maj:t ide må god: fänna den isolerande tolkning, fom Kongl. Nors ska Regeringen welat gifwa åt ifrågawarande ord, utan tackes hädanefter låta Sig i fame manfatt Statsråd föredragas ätenden af fådan beskaffenhet, fom bittills wanligen ansetts vä. fatta dylik gemensam behan ling, om ån uns dantag derifrän någon gång egt rum. Men då jag sälunda hemställer, att Gders Kongl. Maj:t för det närwarande icke måt: fe förordua om någon åtgärd för werfftil landet af föreningsfördragets revision, sker det under förhoppning, an dererd afses cn daft ett uppskof. Förr eller sednare måtte man i Norrige, bopvas jag, komma till insiat, att hwad de twå brödrafolken ömsesidigt och fris willigt uppgifwa år bwarandra ajf deras sjelf rädighet är en skänk till bådas gemensamma fribet och kraft; samt att der är wigtigare att nedrifwa gamla än att uppresa nya skiljomu rar emellan Norskt och Swenskt. Känslan hår af bar aldrig slumrat i Swerige, fom dock inatare ån Norrige kunde tänkas wara sig sjelf nog. Skall denna känsla ide komma an 2 gang wakna äfwen i Norrige 2 Förs når den waknat, fan Nordens sram sid wara tipggad. Detia mål får icke lemnas ur sigte; ow ret skall sända Swerige till åra, om det forte farande håller fin hand utsträckt, fastän Rorri ne nu wägrar att fatta den. Det wore ide heller rått att strängt bedöma denna mägran, då Norrige nu anjer of uti Stå bållarefränan bafwa botat en af dess beligaste rättigheter. Det år sanmt, oc wårt medwetande frifänner of fultfomligt från ett sådant uppsåt; an wi för wårt handlingssätt bjudit skäl, fom synas ess bewisande för wår soda rått; och att den åsigt, wi omfanat, tillförene warit delad af Putrios tiske, injigtefulla Norrmän och af Norriges es gen Regering. Men det kan likwäl icke förnelas, an Norska folfet nu enbälligt och upp:ifs tigt hyser en motsatt uppjatining, och an det ide år någon hycklad kånsla, som talar i Etors ibingets adress. Förrän denna känsla blifwit utplånad genom en riktigare uppfalining af wåta afsigter, eller åtminstone hunnit mildras af tiden, fan man ide förwänta ett tillmöteskommande med warmt hjerta, — och det före utan wore tillmöteskommandet af intet viårde. Faran af ett uppskof med revisionen ligger emellertid, enligt min tanka, deruti, att de fön: drande krafterna stola Under tiden arbeta ej mindre ån de försonande. Det gåller derföre framförallt att söka utbreda en fana uppfan ning aj förhållandena och upplysning em de swärigheter, fom för frågans lögning äro un besegra. Jemte der jag instämmer i Kongl. Norska Regeringens förmenande, att dess bes tänfande bidrager till de twistiga frågornas ut: redning, oc derföre finner detsamms böra als mängöras, anser jag det wara ar wigt för E ders Kongl. Maj:t, säsom Swensk Konung, och tör Gders Kongl. Maj:ts Swenska Nådgifwate, att, om revisionsfräågan denna gång dömes till en forisatt hwila, detta ide må längre funs na tillskrifwas Swenska Regeringens underlås tenhet att är denna frågas fortkomst egna fina bemödanden; och iag hemställer derföre, att Cs ders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla, att ej mindre protokollen öfwer det sammansatta Statsrädets sammanträden den I April 1861 och denna dag, än afwen Kongl. Norska Regeringens i förewarande ämue afgifna och till mig öfwersända betänkanden med dertill hörande bilagor, måtte få till trycfet i båda rikena befordras för att allmän: heten vå lämpligt fått tillhandahällas; och ehuru den är 1839 tilljarta Unions komitens förslag och Kongl. Norska Regeringens deröks wer afgijna utläfande ide numera funna ega lifa allmän: imtesse, tom de sednare förbandse lingarne i ämnet, likwäl och dä handlingarne angående tevisionsfrägana officiella beredning skulle, derest nynåmmnde försla, od utlåtande undamoges. salna fultständigbet, jami iilll ang sill desamma måste wara af wärde side blott för dem, tom med ämnet framdeles få officiell ;