Article Image
olika tankar om studiet af klassiska språk. Vi ha från sakkunnig person motlagit nedanstående uppsats, hvilken vi anse oss desto hellre bora intaga, som den angår en för elementarundervisningen lika vigtig som omlvistad fråga. I NYARE ÖRESUNDSPOSTEN, N:o 22 och 23 för detta är låses: Laltinska språkets inlarande i skolan är hvarken i teoretiskt eller praktiskt afseende behofligt, nodvändigt eller nytttaf; det ar ej ens som medel för befranejande af andra språks inlarande ändamålsenligt, utan tvertom störande och skadligt; det dodar en dyrbar tid, som behofde anvandas på kroppsöfningar, exercis, helsolara, naturvetenskaperna och de moderna språken m. m.; det saknar allt varmare sammanhang med naturen och menniskolifvet och tillhor endast en mörk och mestadels dyster, kall och hednisk vråri verldshistorien. På grund häraf börlatinska språksundervisningen helt och hållet uteslutas från skolan.? Klasicitetens lekamen har lange nog forpestat den moraliska och iatellectuella amosferen för ungdomen. ERIC GUSTAF 6EIJER. ) Professur. Ledamot af Svenska Akademien, yttrar : Religionslära, historia med geografi, logik, matematik, förvärfvad med kannedom af lalinska, grekiska språken och moddersmålet, se der det hufvudsakliga, som synes böra låras vid ett gymnasium och hvartill trivialskolan bor sorbereda. På de båda klassiska spraken måste man som förr lägga all mojlig vigt; forst och framst emedan de åro språk par exeilence och sen emedan de fora ungdomen i en klassisk verld, i hvilken den skonaste offentlighet lefde.? Erfarne privatlarare skola intyga alt deras bästa larjungar uti språken i allmänhet arv de, som afven lasa de klassiska. — Detta kommer visserligen till en del al den storre sakerhet och mognad, som de gamla språken ge åt allt språkstudium; men det kommer ej helt och hållet deraf, utan är blott en bekraftelse af den allmänna erfarenhet, att de lärjungar, som omfatta alla en skola tillhörande laroämnen äfven alltid ulgara skolans egentliga kärna etc. Latinska språket har en större traditionell vigt derigenom, att det ej blott öppnar en utsigt ofver den gamla verlden, utan ock förvarar en så stor del af den äldre moderna lärdom, att utan detsamma afven den nyare bildningen sjelf är ofullständig. Det har så vida for sig ett allmännare intresse an grekiskan, ehuru denna genom sinlitteratur är af större posiliv vigt. ) Se Geijers samlade skrifter. Förra afdeln. 4 12 4 nar IN n

3 mars 1862, sida 4

Thumbnail