Helsingborgs-Posten – 24 februari 1862, sida 3

hwilka tilläggas honom, fom Helig i parifer: kongressen fåfom engelsk utrikesminister. Enligt dessa brefs innehäll skulle han t. ex. hafwa uppmuntrat grefwe Cavour att börja krig med Österr ike och tillifa bafwa uttalat, an Piemont, når Pet följde en sådan politik funde lita vå Englands materiella understöd. Nägot sädamt hode han icke tänkt, ännu mindre sagt. Råkningen öfwer hwad Trentaffären kostat är nu förelagd underhuset. J stället för de 2 millioner Pund, fom Timed nämnt, belöver det fig endast till omkring hälften 973,000 Pd. Till och med denna summa anfåig den fredsåls skande Bright för bög; han ansäg att den fun: de helt och hållet wara besparad, enär Ameris kanarna nog ändå hade gifwit efter; men Lord Palmerston bewisade under dusets ljudeliga bifall, att Englands åra hade fordrar dessa utgifter, och erinrade att Amerikanarnes Hålls ning strart efter den föröfwade wäldsbragden, och tfynnerbet det lysande emottagande som kapten Wilfes fann både i och utom fongregs fen, ingalunda bhåntydde på att det war deras afsigt att gifwa fångarna tillbafa eller erfåns na att de dertill woro skyldiga. Stalien. Demonstrationerna i Neapel, Söndagen den 9 d:s, lära bafwa warit detydliga. Med uns dantag af Garibaldis och Victor Emonuels cs mottagande wid deras intån, bar sednare tidens båndelser ide samlat en få Mor folkmassa ar alla ständ, från adelsmannen ned iill den fimvs laste arbetare. Folfmassan bestod af 20.000 menniskor, hwilka, oaftadt ett baftigt regnande, med favor tägade ned emot slottsplatsen. På fanorna lästes de wanliga inskristerna mot pat -ens werldsliga maft, och för tillslutningen il Jtalien. Framför general La Marmoras dos stad, vå slonsplatjen, gjordes balt, men Aenes ralen wille, trots de förnyade ropen, icke wisa sig. Derpå tågade man iill stranike konsulns bostad och gaf tillfänna, genom judlande bur: rarop, fina sympatbier för kejsaren oc det frans ffa solket. Så skedde aäfwen utanför engelska fonsulns bonad. En umoversitetsproreesor böll ett tal till församlmgen angående åisktijandet af den andliga och werldsliga maften och Roms urvbåjande till bufwudstad. Att den päfliga regeringen skall ämna mor säna sig ett intäg af piemontesiska trupver I fyrfostaten är allaredan meddeladt vr icjegraf. Det berättas an päfwen wid Lavaletlts sina audiens skall bafwa yttrat: 7IBi äro betänkta vå att gå till ÅWien, derest wi ide funna qwars stanna bärat wår sulla wärdigber Härpå swarode markisen: Helige fader, ni will wa ide framkalla ett allmänt frig.? På deta Ytis rande lemnade päfwen ide något swar. Grekland. Härslädes har utbrutit ett militär uppror, som botar antaga en farlig karaktär, i det an de trupper fom utsänts för att dämpa KHPPrO: ret barwwa gjort gemensam sak med infurgenterna. Portugal. Konung Louis af Portugal har blifwit för lofwad med en prinsessa ar Hohenzollern Stigs marien, svster till bang broders aflidna gemål. Amerika. Reuers Sifice meddelar bärifrän den 4 febr.: J Kamrarna bade den tillåtetfen Engs land erbållit att läta trupper marsccra genom staten Maines område blifwit bragt å bane.