W kster som denna sedel tycktes bränna dig, aterlog Liljefelt, så lemna den i mitt sorvar, jag skall söka till att för din räkning använda den ändamålsenligt, och om du sjelf en dag skulle blifva herre öfver så kallade underordnade — måtte då innehållet af denna biljett blifva dig en skarp minneslexa, och det intryck du deraf nu så lilligt erfarit qvarsta, att du sjell i ditt sorhällande mot andra visar den grannlagenhet som alla yan undantag hafva rättighet alt af oss Fudra. gichard svarade icke. men satte sig i en asen vrå utan att vidare under hela aftomytura ett enda ord.