Helsingborgs-Posten – 5 februari 1862, sida 2

tanke på en intorporatton ar on Saroinisen Franfrife, devescberna i den amerikanska frågan, hwaraf framgär, ar Frankrife i det minsta fortfarande ide tänker på någon intervention, och fluttigen akistyckena i den merifanska frågan. Noten till Benedetti innebäller den franska re: geringens afslag på Ricasolis fordran att föres lägga pafwen bane befanta förslan till en lös. ning af det romerska svörjsmålet; såsom grund amöres, att den föreslagna lösningen är för radikal att funna tjena till grundlag för ett ar: rangemang. -Dernåft åtwvarnas turinerfabinets tet att förswaga Jtalien genom att på nytt läta parlamentet förklara, att Rom är Jtaliens ens da möfliga bufwudstad, och att Venetien är alldeles nödwändig till att fullständiggöra Det, och der förklaros, att Italien med fina nuwarande gränser har ett arbete, nog betydelsefullt och tillrackligt att göra de statsmän förtjenta ar beröm, fom få i svetsen för derfamma. — Man will emellertid erinra, att denna note är ett par månader gammal. Grekland. En folkdemonstration bar egt rum i Atben, och i följd deraf ministeriet Miaulis aftradt och efterträddes af ministeriet Kanaris. Militären är fonsignerad och patruller Fraga genom fladen. Zelegrammer London d. 1fibr. Den officiella Gazette, af dagens dato, meddelar en skrifwelse fr. lord Russell till umwersitetet, bwaruti utrifesmint: stern förklarar, att England bestämt fig att bälla den strängaste neutralluet, i bänseende till amer rifanerna. Af den grund fule i framtiden ins ga amerikanska krigssartyg eller kaparefartpa, utom i nödfall, tillstädjas inlägga i brinista bamnar. De skulle endast funna erbälla ett wisst qvantum fol od) inget de frigförande tills hörigt fartyg må lemna bamnen förr ån efter tjugofyra timmar sedan em fiendtligt fartyg bar semnal densamma. — Konungen af Belgien bar i dag begijwit fig till Osborne. Lord Pals merston bar från Broadlands anländt til London. Newyork d. 21 jan. (via Kap Racer. Ryfs tet om att ert unionskrigofartyg bar fMrjunt vå ett franstt krigostepp bar ide bekräftat fig. En officiel berättelfe meddelar, att Sydtrupperna bafwa angripit unionens trupper wid Sommer: set. En mycket bäftig frid har följt, bwaruti Sydsstaternas general Zolikofer har blifvit dräpt. Sydtrupperna bade mäst draga fia iillbaka od unionstrupperna bade besatt deras förut inner hafda sitällningar samt erötrat deras kanoner oc) förråd. Ryktet will weta, att sydtrupperna bade dragit fy tillbaka till Manassas. Bern d. 1 tebr. Förbundsrådet föfer våpe: fo, att den sista gränsekränkningen blifwit ber falld af den franska regeringen, oc protesterar på Det bestämdaste mot en ryagning of gränsen. Buenos Ayres d. 30 dec. General Mitre ämnar få fort samtliga provinsera bafwa tems nat sitt utlätande för Buenos Avres, inkalla fongressen för att företaga wal af prefident. Mitres wal är säkert. Urqyuisa bar blihvit twungen att nedlägga wapen od hang flotta är tagen. Han ämnar troligen begifwa sig till Europa. Bern d. 3 febr. (Hamb. Nachr.) Den in: ternationala kommissionen, fom blifwit nedsatt angående gränskonflikten wid Villelagrand bar icke kunnat blifwa ense. Sedan nägra enkla gemensamma anmärkningar äfwensom nägra differenspunfter blifwit förda ill protocollet hafs wa de franska medlemmarna af kommissionen afrest. Berlin b. 3. J dag bölls af devruterade fammaren mötet angående den kurbessiska saken. Utrikesministern grefwe Bernstorff war tilltä deg. Birgers förklarade att han med sitt ans dragande också bade baft för afsigt att wärna wallagen af 1841. Bernstorff uppläste en förs flaring, enligt bwilfen den Vpreusfifa regerins gen widbåller fin tidigare upvfattning of rätte frågan i Hessen, också i hwad förbundets fom: petence angär, och ämnar fortfarande wärna rätten od) Preussens intressen. Mrnistern tills lade, att Preussen hade låtit den bessiska regeringen förflara, att wal funde inträffa, då Preus sens intresfe fordrade. att den bessiska frågan icke längre dlef bebandlad säsom en blott inre, rentaf hessisk. Ministera förklarade fig flurtis gen wara af samma mening fom Bärger i fit andragande. Det beter, att grefwe Bernstorff bar för af sigt att afsända en note till den spanska reges ringen till förmån för de dömde protestanterna. Wien d. I. MWienerseit. tillbakawisar cc nergiskt Det af Köln. Jett. ottrade bopp om, att Venetien slutligen skall afstäs till Jtalien. Newyork d. 21 jan. Unionstruppernas fec ger i Kentucky befråstas. Striden warade från