——— WAWk—— Bebofwet af ett ändamälsenligt sparbanksssystem för hela riket. (Ur Dagl. Alleh.) (Slut fr. ur. 10.) Utförandet af denna sisinämda tanke är för Sweriges framtid af omätligt for wigt. Ges nom att öfwer hela riket inrätta ändamäålsens liga anstalter för uppsamlande of små, i egars nes bänder ofruktbara fapital, skulle nemligen ide blott det ar ofwannämde författare Antyds da ändamål, eller beredande af tillgångar för den enskilda induftrien, utan ett måbända ännu förre och för landets framätskridande ännu wigs tigare ändamål i wåfendilig mån winnas, nems ligen beredandet af tilljälle för de förre mag: forna att göra besparingar, hwaraf äter skulle följa instränkning i den, af bristen På allmän sparsambetsanda, högt uppdrifna konsumtionen. Om man erinrar sig arbetarens ställning blott för nägra få år tillbaka, — wi antaga äret 1854 såsom epok för arbetelönernas uegrina, — skall man finna att, synnerligan fidun te stora jernwägsarberena fommit 1 gång, tUfål lena till arbetsförtjenst försatt den större mas. fan af nationen i ett förut okändt wälständ. Des betydliga summor, fom dels af rifsgåldsfontoret, dels af hyroteksföreningarna uprlänats, hafwa till stor del näftan omedelbart kommn arbetaren til godo. Millioner bafwa årligen utgifwits till allmänna och enskilda arbetsföretag, beräknade att i en mer eller mindre aflägsen framtid öra landets produktion. Dessa millios ner äro wäl ide bortkastade. De hafwa redan i mångfaldiga riktningar wisat fin walgörande imverkan till höjande af landets industri och wälstånd, och de skola mäbända redan inom några få är, förhöja landets Produktion utt en nu ide anad grad. Men sjelfwa de införda penningarne bafwa oc under den öfwergångs: perigd, i bwilken wi lefwat, — då mycket ät: gån för att åt arbetaren gifwa bättre bull och större krafrer, — lifa baftigt, fom de kommit, förswunnit ur arbetarens band och ater uppsökt utlandet. Sedan arbetarens werkliga behof blifwu fylda, bar ban fått nya, förut okända, bwilka, få länge arbetsförtjensterna äro fora, wisserligen funna tillfredsstallas uran an han personligen skuldsätter fig. Men då ej mindre den enskilde arbetsgifwaren (fonnerligen tfandis mannen), utan ock staten från ullandet tagit far vital till unvidgandet af landets industri och rös relse, bar nllfredsställander af den flora mångs dens öfade lefnadsbehof haft den päföljo, art dessa fapital ånyo styndsamt strömmat till uts landet, för liqviderande af on import, fom mås hända warit i alllför starft tilltagande. Besinnar man deesa förhållanden få bar man på en gång förfsaringen öfwer den gansla ber fogade klagan, fom lålir förnimma fig deröfwer, att de från utlandet upplånta penningarne de wilja i landet qwaruanna samt jemwal arne wisning på enda sättet att häruti ästadkommo ett motsatt förhållande. Wi tro nemligen, att detta få önskwärda mål endast fan winnas derigenom, att nationen kommer till full iusigt om behofwet för hwar och en enskild att söka ställa fin hugs hållning få, att han af fin iukomst ärligen fan göra befparingar. Ett bland de kraftigaste medel bärtill wore onekligen om ett andamålsenligt ordaadt fpar: bankssystem inom beta rifet funde komma till ständ. Wir octa wäl att inom åtiskilliga orter, synnerligast i städerna, arwensom på landet jär deles mom prodinsan Sfåne, finnas inrättade sparbanker och an dessa mängenstades utöfwar oc) utöfwa en bögst wålyörande inflytande på de lägre folktlaoserna, vå samma gång dessa wälgdrande inrättningar borfamlat ide obctydliga fapualer, fom funnar hallas rörelsen tills vanta). Men de åro likwal bwarken alv mänt utbredda öfwer hela riket, ej heller få ors ganiserade, att personer, boende på landet, i allmänhet funna utan deswär od) omgång bes gagna dem. Det wore, för åstedkommande at en förbättrad orgonisanon af dessa wigliga uns staller, gansta onskligt, om desamma kunde ors gamseras få, att inom hwarje län funnes miast en, hela länet omiattande sparbank, hwilkenei1 hwarje församling bade ombud för emottagande af de insåtinengar, fom allmänheten wille göra. Förslag ull en sädan bankinråttning för Stod: bolms lån bar oc helt nyligen blifwit upps gjordt och kommer wid läneis dusbällaingssäll staps allmänna wimersammankomst den 30 d:s att understädas sällkapets profning. Sammauräknade belevpet al be medel vifefa rasta leeshg