Helsingborgs-Posten – 29 januari 1862, sida 1

efter det frigsrätten fällt domen. General VeCleltlan lärer ide ännu wilja äfwentyra fin oerfarna arme uti någon större, afgörande firid. Wid örlogswarfwet och arsenalen i Wasbings ton war commodore Dahlgren chef. Dförbes hällsamt hade han låtit kapitenen Ådlersparre se hans många förbättringar af sjöartilleriet. Han wisade swenska flaggan den framstående bedern att hissa henne på warfwets baneri och salutera henne med 21 flott. I Newyork hade oc commodore Paulding med utmärkt wälwilja tillåtit de swenske officerarne bese derwarande warf. Natt od dag arbetade man på flottans förökande. Kanonångslupar af swära dimensioner och bestyckade med swåra kanoncr, stående midskeppa, hwarigenom fanons båtarne tillifa åre ssöfarpg, moro under byggs nad; få oc jernklädda batterier, bland hwilka ett mycket egendomligt, konstrneradt af fapites nen Ericston, fom bade godheten inbjuda fres gattens officerare att bese denna owanliga feppse boggnad. Norska korwetten Nornen hade ide anländt till Newyork då kapitenen Adlersparres rapport strefs. — Ombord å fregatten Norrköping wore alle man friska. (P. T.) — Emigrationen till Ganada uppgick sistl. år till 20, 148 personer, hwaraf största antalet 8,840 från Norge, 7,783 från England, 1,112 från Skottland, 413 från Irland och 2000 från Tystland. Under sjöresan föddes en afengelft, 4 af tyffoch 13 af norsk börd och under samma tid eller i karamänen dogo 4 engelsmän, 53 tyskar och 186 norrmän. — Den bekante gottländske wäderleksfpåmanuen L-—z3 ställer följande horoskop för wås derleken under innewarande år: Wären kylig och regnig med ofta nattfrost, dock nägra blida dagar emellanät; sommaren ömsom torr och reg nig, med stark wärme under Augufti månad ; hösten för det mesta blid; dock torde köld med suö och slädföre imräffa omfring den 10 Dec. Höels aftasming synes blifwa medelmåltigz åfs wenså sadens och rotfrukternas; men fifferiers na torde felflå mydet, få att en ganska ringa aftastning deraf är att wänta. Frukuräden gifwa sina egare en god inkomst. — Rorante Stettinerangfarten vå Öfters sjön strifwer Berlingste Tidendes Berlinertorrespondent den 13 Januari: En industrielt företag sysselsaätter för närrvas rande wår bandelswerid. Regeringen, fom bits tills underballit postängfartygsförbindelsen mels lan Stenin å ena samt Köpenhamn, Stockdolm och S:t Petereburg å andra sidan, bar till en det redan slagu dessa limter ur bågen eller tommer att göra det under årets lopp. J Stettin bafwa nu flera ansedda firmor förenat sig om att grundlägga ent Pommerstt NAvafartygsbolag för ati t bandelns intresse åter cryloilera dessa af regeringen öfwergifna ängbålslinier. Det är wal sarnit at regeringen blott baft förlust va essa umer, men fom man wet äro regerine gar ej lämpliga att sielfwa drijwa industriella företag oc göra derjöre bäst i att öfwerlemna dessa till enskilda. Emreprenörerna i Stetiin ba lagt till grund för fina beräknlngar de ins komner regeringen baft af dessa linier och ans taga utt de fota erpalla en ganskå god vänta på det nedlagda kavitalet, 460.000 preuss. tblr, fom man tror fig funna anskaffa genom utfärdande at afnter på 100 ivir. Affären anses wara fullt i ordning til seglantonens börjande i war. — Den sednast fråv Australien ankomna posten medrör underrattelsen, att den expedition, fom under omsrande af mr Burke i Augusti 1860 lemnade Melbourne för att genom det inre af fontinenten framtranga till norra fusten, lockais binna Carpentariawifen, sedan den ae nomsturit kontinenten i riktningen af den 140:e långdgraden. På återwagen bade dock Burke samt alla de öfriga Peltagarne i expeditionen, med undantag af en enda, dukat under för res sans anstrangningar och bristen på lifsmedel. De under resan förda dagböckerna dafwa blifs twu räddade. Till lastrragare begagnades från Judien öfwerförda tameler, fom ffola wifat fig wara of särdcies stort gagn under färden ges nom de ofantliga öremarkerna i det inre. Af jurnalerna lärer det wisa fig att landet är tid storsta delen beboeligt och att förestålningarne ,mm 2 —