(Ur Dagl. Alleh.) Enligt de tabeller, fom finnas bifogade fis nanskomitens den 2 februari 1860 afgifna underdäniga betänfande, angående förändrad ors ganisation af bypoteksinrättningarne i rifet, upps gid sammanräknade deloppet af nämda inrättningars obligatiovsskuld wid 1858 ärs flut til rmt 82,223,836 ror, hwaraf mom landet woro placerade rmi 20.888,940 rdr oc å utrikes ors ter 61,334,896 rdr s. m. Om man antager, att byvo-fsföreningarne sedan nämda tid öfat sin utlartsla skuld med omfring 12 mislioner, samt qenom det at alls månaa hyvotefsbanken under stidet år uppe tagna utlandska lån (bwaraf busus lärer ins gåt valuta för 6,800,000 Ty. vi. Cour.) med omkrinaarmt 18,133,330 rdr, sa stulle den, i följd af hypoteksföreningarnas werssambet å utrifes ort placerade skulden urvua ci rmt rdr 79,000,000. Antages widare, vit wenska far tens stuld i följd af def för iunmväggsanläggs ningarne utgifna, a utrifes orter utelöpande obliganoner uppgår till omkring 42,000,000 rdr vinst, få stulle Sweriges utländska skuld, oberåfs nadt hwad enslilde versoner od ossociosioncr äro skyldiga till utlandet, för närwarande funna uppfrattas till omfring 1334 millioner rör rmt. Till förråntande och amortering af denna stuld torde höast 6 proc. eler 8 millioner om året wara erforderlige. Ar efwannåmda tabeller inbämtas widare, att bypotekssöreningarnes utländsta skuld wid 1851 dre slut uprgick till blom 33,832, 131 rdr; och fom Swerige wid den tiden ide hade någon stoteskuld, stulle, efter ofwannamda antagande, eller att 6 proc. wore tillräckliga till stuldens förräntande od) amorterande, härtill dä hafwa ätgätt blott omkr. 2,000.000 rdr om äret. Ans tager man utdare, aft den enskilda skuldsattnin gen å utrikes ort wid slutet af är 1851 ide öfwersteg den enskilda sluldsättnina, fom för nårs warande förefinnes, få atgar följaftligen till den ärliga förräntningen och amorteringen af rikets utläntska skuld wid 1861 ärs siut 6 millioner mera, än brad fom 10 är förut war nöd: ligt för enahanda då erforderliga utgift. Det torde swärligen funna besiidas, att om Swerige skall kunna bara en sadan tillöfning 1 fin ärliga utgir till utandet, måfte bandel och industri samidigt få tortga i u:weckling, att till gång till den öfade urgiften må beredas. Wi bafwa wisserligen icke ännu nagon fullständig kåpnedom om resuttatet af sistlidet ärs erpori, men, under antagande af densamma baft ungesärligen samma omfång fom är 1860, wilja wi, för att utröna i bwad mån tillgångar nd den ökade ränte. och amorteringsutgiften wvuns nits genom ökad utländsk bandelswinst, för wår ra beräkningar lägga till grund kongl. fommerås follegii beränelse sor år 1860. Enligt denna uppgick sammanräknade belopvet af utförseln under är 1860 tittll. Rmt 66,496,000. bwaremot utförseln under är 1851 utgjorde blot.. 40, 437,000. Errorten bade alltså på dessa no är ökats med icke mins dre e.n. Rmt 46,059,000. Om wi här finge stanna, wore saledes allt wäl. Man kan nemligen af dessa siffror wins na fullkomlig wissbet derom, att den skade frulds såtmingen uti ide ringa grad medwerkat till utwecklandet af landets industri och tlgorogis randet af dess materiella resurser. Men, jemte det en sadan utweckling vafbrus tet fortgatt, bar och den fora massan af natios nen icke allenast fått bebof at förut ofända njutningar, utan od, genom den ökade penninge. tillgangen, wunnit medel ott tillfredsstalla dem. Hade nar onens bebof att förbruka utländska waror är 1860 ide warn större än är 1851, få skulle umporten under dessa 10 år ide darwa öfats med mera än fom motswarade tillåfnins gen i rikets folkmängd under samma tid. Om fokmångden under dessa 10 år antages bafwa öfars med 10 proc.k), få skulle importen, fwilfen ar 1851 uppgick tll 42,072,000 rdr är 1860 bafwa utgjort 46,279,500. Enligt fommeres kollegit berättelfe bade dock importen för fifis nämda år i werfligbeten öfats till 82,469,000 rdr, eller med 96 proc. Det fan wisferligen icke förnekas, an sjelfwa undöknmaen i landets export mätte t och för fig medföra en tillöfning i importen, då det ömfes sidiga utbytet af olna länders produkter utgör ett af buwudwilkoren för den utrikes handeln. Likaså torde ide böra förbileg, att i den höga imvortfumman inberäknas wärdet af infördt guld och silfwer, samt af redskap och maskinerier, fom waru eriorderliga för utwecklingen af wärt landtbruk och wåra fabriker, äfwensom ierns