Helsingborgs-Posten – 27 januari 1862, sida 2

ra hur den kommit öfwer bord; möjligen fas stade man den till mig för att jag på den skulle funna hålla mig uppe. Dermed må det wara huru fom helst, få klämde jag mig faft wid buren och wäntade på daggryningen. På mors gonen hade jag den lyckan att obserweras af några franska fiskare fom togo mig ombord alls deles genomfrusen. Mina räddare landsatte mig å franska kusten wid en liten föping, hwars namn jag icke wet. Då de lemnade mig sade De mig twå ord fom jag fuslfomligt behållit I minnet: Havre route. (Efter deras anwisning gick jag nåstan utan uppehåll fyra dagar. Os lydlignvis tog jag mijte om wänen och fom till Yvetot i stället för Havre. DÅ jag der ide förstod de frågor man gjorde mig och ide kunde berätta mina äfwentyr blef jag arveftec rad. Till min lyda reflametunes jag strart af swenska konsulatet och få snur jag fom bit till Havre fyndade jag att afge min berältelse.