Welsingvorg d. 22 Ian. — Audiatur et altera pars är en gammal ayldene regel, den mifjelhve ålagt oss att fölia, och bwuken wi med tidfredshäl: lelse fe wåra herrar kolleger — någon gång aminstone — seäälla fig till efterrättelse. Wi anse till od) med rätt och tillbörligt ort Hlläms pa densamma på det stolmäl, som nyligen gjorts anhängigt inför Oresunds-Posteas tribunal och Der fortfarande bandlägges. . Rektor Sommelius, målad af Ö. P. efter en famwetsgrann och walfänd, men bittills allteles ofänd mästares utkast, och Rektor Some melius, sädan ban tecknas ex officio af Colles gium Scholasticum i Lund, inför bwilket Rektorn personligen sutit, äro twenne bwarana så olifa porträtter, att atminstone det ena måste wara wanstäldt. Hwilketdera det är, lemna wi tiewidare derbån, öfwertygade fom wi äro, att bwarje kånnare — och kännare åro wi ju når got hwar, n. b. i konsten att bedöma wår näs sta — nog afgör den saken wår bjelp förutan. Sedan emellertid den fonstälskande allmanheten haft tillräcklig tid att se fig ända till wamjelse mätt på det odyggliga Oresundsportråttet, VOpz pas wi det för samma allmånhet skall blifwa en riftig lisa och wederqwickelse, att omsider fe denna styggelse undanröjd oc) ersatt af def nås got ljusare motstycke; och är det under sädan förhoppning wi meddela följande: Uldrag of Protofollet, hållet i Collegium i Lunda Kathedralskola den 10 Januari 1862. 8 1. För au afgifwa en af H. H. Erhor ruos äskad upplysning angående en bestraffning, som blifwit en af de sista dagarne af förliden termin ynglingen Gustaf Ekberg af Rektor Sommelius tilldelad, sammanträdde de i staden tillstädeswarande medlemmar of Gol: gium Scbolasticum: undertecknad vice Rector, Lektorerne Brag, K. Peterson, Hultmark, Wåh:lin, Dubb, G. Petersson, Adjuncterne Gröns wall, Persson, Gulin, Schweder, Åberg. A. Pelersson, vice Adjankten Olsson, ErtrasLårais ne Malmström och Hecrstrom. 8 2. Collegium får för fin del intyga att ifrägawarande bestraffning egde rus den 16 sistl. December på aftonen i Collegii nåvvaro och att derwid hwarfen käpp, ej heller anna tillhygge begagnades, samt att den tilldelades ofwannämnde Yngling på grund af några We der ransakningen angående ett af andra lårs jungar inom skolan föröfwadt oskick, yppade förseelser, begångna af Ekbeig, till bwilka han enständigt nekat, ända ill def han genom flera sammanstämmande wittnesbörd blifvit 0fwerbewist au dem hafwa begått, och för den likgiuighet, hwarmed han svabart mottog Rece tors erintingar och tillrättawisningar. De örfilar, Nector Sommelius tilldelade Gkberg, woro ice fe af swärare natur, ån alt Efpberg hwarken mid tillfället föll eller affswimmade, ej heller war förhindrad att dagen derpå wara nåre warande wid skolungdomens hem:örlofwande, då han bade ect friskt utseende; och de tag 1 örat, hwilka af Rector anwändes för att på stynda en bekännelse af Ekberg om förbållans den, fom redan woro Rector wål bekanta, lems nade på Ekbergs öron ide så beskaffade syär, att dessa wid bestraffningstilljället eller wid hemförlofnings akten jörmärktes af någon bland Collegii ledamöter. In fidem, Gust. Andersson. Häraf will svnas, att den ohyggliga mijse handling, ynglingen E. i O. P. undergått, lyck ligiwis måste iäfnas till antalet af de händeljer, fom ej blifwit af, — och sädana äro utan twifwel i sit: slag de bästa. Till och med O. P. har i sista mändagsnumret godhelsfulli meds gifwit, attherr Sommelius rentwås genom nyss anförda protofoll. Hwad göres honom då mera witinesbörd behof? 5. H. Ephori, torde någon swara, och wi erfänna wigten af detta inkast. Efter ett få groft anfall, hade mähända hr S. med skal funnat påräkna fin på platsen warande högste förmans omedelbara undersökning, hwarigenom upprättelsen blifwit ätminstone någor mera i ögonen fallande. H. H. Ephorus hindrades antaaligen derifrån af — laga förfall.