ee V.114 PP NW ee Telegram me nr Newyork d. 31 dec. Agitalionen i anled: ning of Trentaffären bar nu urpbört, och pressens spräk mot England är mera lugnt. — Manga af Bankerna i de Förenta Staterna hafwa, såsom man wänat, suspenderat fina kontanta betalningar; med flera af bankerna i Newyork war detta likwäl icke fallet, och det pr 1:ste Jan. förfallna papper af Htusförffrits ningarna skall iifaledes blifwa utbetaldt i reda penningar. — Den 1 jan. J kongressen yttrade Stevens, an Frankrikes uprträdande 1 Trentaffaren bade warit bindrande, och att Frankrife bade opakalladt blandat fig i denna strid. — Ryktet formaler att ett flag egt rum i Kentuckv; nvärs mare wet man ide derom. — Cventnapon meddelar, att Bankerna bafwa beflutat ide ör wertaga den 3:dje emissionen af 50 mill. Dots lars ut förbundslånet. St. Petersburg d. 12 jan. 28 gr. föld. London d. 15 Jan. Miorn. Post förmåler i sut dagsnummer, av Englands sednaste krigsrustningar icke hade kostat öfwer 2 mill. p. st. — Times skildrar de förenade staternas finans tillständ såsom bankru:t. Brisfel d. 15 Jan. J gårdagsnumret af Iudep. Belge beråmas, att Frankrike på grund af förstörandet af Chariecstons hamn bar ånyo lagit inledande steg angaende uprbafwandet af sydstaternas blofad. — I samma blad meddes lag, att roska regeringen tilljtällt för gesandt i Paris, baron Kisseleff, en note angående en omfattande fastjtällelse of neutralas råtttgbeter i maritima frågor. Newyork d. 3 Jan. Mason och Slidell hajwa d. 1 Jan. afrest ombord pä det engelska angfartyget Rinaldo.7 Uppbrusningen emot England fottfar. Man tillskrifwer England den afsigten art med det första wilja bryta blos faden eller framkalla krig såsom en följd af Charlestons hamns spårrutng. Cttarvfte går, att reciprositetsiraftaten med Canada skall uppsägas. Newyorks bandelskammare har protesterat deremot att den nya tullsariffen omedelbart träder i kraft. Spaniorerna hafwa den 17 Dec. utan mot. ftånd landat i Vera Cruz. Newyork d. 4 Jan. (YPr telegraf till Cap Race.) Tidningarne förmena att regeringen blott will intervenera i Merico, i händelse fpar niorerna Må t begrepp att taga det i betning. — Rageringens finansplaner sysseljätta lifligt den offentliga uppmärksamheten; tidningarne påstå fortfarande att en starf direft beskartning är enda legitima hjeipmedlet. J Canada häller man förtfarande och ifrigt på ati bilda friwilliga kåter. v(Shjarleftorr Mercury? förmäler att ett des tydligt antal förbundstrupper landat norr om Edisto och besatt den der warande jernbanesta tionen. Fort Pickens har öppnar fur eld mot Pensacola; rejultatet obefant. — I Ricmond har en häftig eldowåda urbrutit. Petersburg den 13 Jan, 23 graders föld. Turin den få Jan, JSenatens dagsmotle uttalade Ricasoli vå en interpellation ot Plac reta fig sålunda: Han dade försokt ud fom plettera ministeriet genom utnämnandet af en inrifesminister; men de swäfwande reformerna framställa oofwerstinlina swärigheter. Han war lfe sinnad för accord med vartierna. Ministrar na ansäågo det oförenligt med deras waårdighet att draga sig tillbafa utan ett bestämt votum deröfwer of Parlamentet. Skulle parlamentet domfålla dem, få wisste de hwad derao pligt fordrade. J atfseende på Neapel hade reger vingen öfwertagit ert swärt anjwar för utt pås skynda Åtaliens enhet. HWad romerska frågan angick, uttalade Ricasoli den jwettonelse, an ide blont Jtaliens, utan mensklighetens Ode skulle fulls bordas i Rom. Scgrens dag fan omöjligen bestammas, men Det ar möjligt, anv just i des ta ögonblick Jlaltens ode mognar. Peinusteriet häller orubbilgt jast wid alliansen med örank: uUlke och will framdeles fom hittills fortfåtta sin romerska politif. Sedan derefter de andra ministrarne mid: delat upplpsningar om deras adnuunittrotionds grenar, förflarade San Martino, alt han haft Ubå famtalamed Ricasoli angående fur inrås dande i mintteriet. Han trodde ide antfiians fernas titlstand tillar den djerfwa fart fom minis steriet gifwr pokittken. Han mill att de diplomarlia affarerua skulle gå hand i hand med finansernas och armeens tillstånd. Då lösningen af den volit ska frågan emöjligen funde ms traffa sa baftiat, borde ministeriet, efter hans angt, förflara för landet, att man, utan an åftidosäåtta der åspftade malet, borde föfa uppnå A—qcpuet—T— — ———— ö —— —