Så går det till. Novell af PILGRIMEXN. (Forts. fr. nr. 4.) Rosenstrom, återtog Liljefelt, vär den ende af mina kroditorer, aom i sitt forhållande visat alt han bär aktning för en hederlig mans olycka. Nu måste vi tala litet om dig, Theophil,? sade modern ; du skall riktigt säga oss huru du kar det? Så bra som jag någonsin vill önska mig 2? svarade Theophil med en glad och frisk ton. Den ättiarige prosten är en kärngubbe, mig kär från barndomen, hvilket J veten. Mellan honom och mig är det kontrakt afslutadt, som jag ej tror hos konsistorium möter något hinder, alt jag blir hos honom sålänge han lesver. Församlingen tyckes vara nöjd med sin unge själasorjare, och mamsell Carin gor allt sitt till for att skämma bort mig.? PDen som andä på något grannlaga sätt kunde visa henne sin erkänsla,? onskade fru Liljefelt. p)å blefve hon fortviflad, försäkrade Theophil; hon hör till det folket, som blott vill gifva, icke tlaga. Då är hon lik pappa, menade Richard. — u måste säga mig, Theophil. huru konsul Wallendorff är ansedd här på orien! yMycket bra — han ställer till roligt och