woro 29 wittuen tillstädes; efter liköppningen stulle en kemist undersökning företagas af inells worna. Läkarnes förklaring lemnade icke den ringoste misstanke om förgiftnina. Mon bar der :enom allmänt tfrit fupnar. Regeringen widtager fkraulga mått vd) sing emot upprorge stiftarna; 100 af tem äro sängslode. Hamburg d. 2. (Hb. Nachr.) Öhverenss kommelsen mellan Hannover och Hamdurg om broenläggning undertecknades de sista dagarne i året. Kassel d. 3. (Öb. Nachr.) Med undantag of två, förklarade landtagens medlemmar, då de walde landtdagens embersmån, att de endaft walde under protesl. Landidagskommissarien lemnade derpå med sekreteraren och de twå nåmns de medlemmarne salen. Församlingen walde Nebetbon til förman och beslmade afbida reges ringens swar med hänseende tiu wal of de öfr riga embeismännen. St. Detersburg d. I. På grund af de sista studentoroligbeterna bar fejsaren befallt, an unwersitetet skall hängas, ulls ett nyit reale: mente utarbetats. London d. 3. Times unalar sitt förakt för det ur Newvorf Heralt yurade bor om att fonfiffera de 900 mill., fom Engiand bar omsatt i amerika nska fonds. Ennland will ide lata atnöja fig med mindre ån att det erbållit full uprrattelse och ide låta afsträcka sig genom nagot hwad det wara må. Newyork d. 20 dec. J Missouri har ett slag egt rum, i ywulket 1300 komedererade bafwa gifwu sig. — Enligt ett ryfte bar Merico ufslutat en traftat med Förenta Stidierna, fom når ut vå, art Nordamerifa skall förpligta sig att betala Mexico 14 millioner dollars til betackande af de engelska och fransta tordrins garna, bwaremot Måexiko inrymmer Nordamernika bandelsförmäner och tillstand att transportera trupper öfwer mexikanska omradet. — Den 21. Det beter, att Lyons bar baft flera icke officiella samiat med Seward, men utt Russells nor icke öfwerlemnäte. Seward stall, före mottagandet uf de sista undervåttels serna från Europa, vanoa tillstallt den engelska reneringen ett meddelande om Trentaffären. Man tror aumänt pa en fredlig lesning. Londou d. 4. Darnlp Newa anser veråts telserna från Amerika bögst fredliga. Lissabon d. 3 Jan. Der år förelagdt fors ies ett lagförslag enligt hwilket prinsessorna ar fonungahuset skulle ega rått eventuen bestiga ithronen. Ett annat lagförslag innehäller, att, ijall den nuwarande konungen skulle dö, hans fader, fonung Ferdinand, sfulle ummämnas till regent. Det beter i Indenpedance of d. 4 dennesKonunqen af Portugal är fjuk; iillståndet i Lissabon år mycket sorgligt. Turin d. I Jan, I går egde ett möte rum mellan medlemmarne af parlamentets majoritet. Ricasoli unrveclade swärigheterna med at supplera ministeriet och yntrade den åsigten, art det nuwarande kabinettet tillredsställde de for: dringar som kunde göras. Flera depulerade understödde minilteriet, sikwal fom det ide till något afgörande. Beru d. 4 Jon. Lejjare Napolevn har wid kuren nvårsdsgen sagt den swweitziske gefands ten dir Stern, att han hoppades, att der förra 9eda förhällandet mellan Franfrike och Soweltz stulle blifwa aleruppräunadt. Han tillade: Säåg förbundsrädet, att jag uppriltigt önskar delta. Petersburg d. 5 Jan. Wlan bar undervåte ulfer från Peling af d 13 Nov. Kejsaren hude anlåndt till denna stad. Rådet, fom be. stod af rerjonet, hwilfa woro fier ligt ftåmda mot De curopeiska makterna, bar blifwil upp: löst. Prins Kung har blifvit umämnd til prinsrtgen. Kadix d. 5 Jan. De fonfedeterade staternas taparcångfartpg 7Eumier har anfommit hit, medförande 42 fångar från trenne ödelagda nerdamerikanska fartyg. Kaparen fick, i trois af nerdamerifanffa konsulns protest, lillstånd att löpa in i hamnen., London d. 7. Angfaripget (Suropa har ankommii från Amerika till Qucenstowu, men medför inga wigtligare underrättelser rörande Tientaffären. J Senaten hafwa flera medlemmar uttalat fig mor fommissariernas ulevere-.