Lincoln ultimatet. J Newyork är man af den tanken, att ett fredligt afgörande ännu är möj ligt, derest fordringarna framställas i ett mor derat språk. Ögonblickligt ester ängfartyget Europas ankomss tid Halifar den 15 dec., afgick det en. gelska ängiartpget Rinaldo från Halifax med depescher till den britiska escadern i de Mord: amerifanska farwattnen. Den per TEurova öfwerbragta posten blef den 18 dec. Ddiftridurs rad i Navyork och rörelsen bland folket förökades betydligt genom underrättelsen om Englands krigiska förberedelser. Sedan emellertid de med Eurepa oh med det från England d. 5 dec. afgängna ångfartyget Jura meddelade unders rättelser blefwo befanta, tyckes stämningen hat: wa blifwit mindre emot en utleverering af foms missarierna oc) den meningen gjort fig mera allmänt gällande, att der Mulle gifwas efter för Englands fordringar om deras utteverering, derest denna fordran framställes i en mildare ton. Bladens spräk bar äfwen blifwit mera återse bällsamt. Man bar funnit det mårkligt att wid Lincolns sista audiens ide Englands, Frankris kes oc Preussens gesandter blifwin presenterade. Konaressens deputerade kammare bar wägrar widtaga en resolustion om att förpligtiga sig ull on billiga kapten Wilkes sTramgangssatt; innan komiten för de utländska angelägenbeterna bar afgifwit sitt betänkande öfwer resolutionen. — Minister Chase bar i en församling af bars firer uttalat den äsigten, att bortemot Januari månad skulle unionens fjöoverationer föra tll ett aigörande resultat, samt art stridssrägan med England funde winna od otwifwelattigt ocksä skulle winna en fredlig lösning. Lord Lyons bar ännu ide o:sicielt lemnat u: nionen sina devescher. Den engelska unionen understödes lifligt af den allmänna opinionen. Underrättelserna om eldswädan i Charleston bekräftas. En for del af staden, deribland de betydligaste offentliga byggnaderna äro ödelagda, Tre regementer af unionsarmeen äro landfats ta vå Ship Jeland. Etter fin landsligning proklamerade bon, att han fördensknll erhällit fur komando, att bwarje teritorium, fom sedan intagandet ar de Förentaf staternas förrättning war införlifwadt med unionen fom slafstat, ens dast upptagits medelst en kränkning af förfarts ningen. Roftet om denna krånkning förorsafar missbelåtenhet hos unionsflonan. J forgresfen interpellerades för att få meta, på hwars ans swar denna proklamation blifwit offentliggjord. Kongressens representationshus bar bewiljat 1 million dollars till byggandet af kanonbätar. Berlin den 30 December. (Hamb. Nachr.) Sternzeitung innehåller ett vitrande om en i Mvnitören upptagen forrespondens från Mäns chen, hwaruti en europeisk intervention i den dansk tyska fonfliften betecknas säsom gagnelig. Steinz. anser denna fråga wara tysk, hwars lösning bör förbebällas de kompetenta organers nas afgörande. De franska anmärkningarna vw de danska rustningarna angå hufwudfatlis gen Danmarf; för öfrigt år det ide de nordi sta förwerklingarna ensamt fom hota Curopas allmänna lugn. Daris den 30 Dec. (Hb. Nachr.) Från Lissabon berättas, att hertigen af Beja år död. — I anledning af artikeln i Barrie, Cempire conftuutionel, erinrar Monitören tidningarna om der bestäende förbudet emot att angripa fonstitutionen. Paris d. 1 Jon. Wid nyårskuren i Tuils lerierna omtalade kessare Napoleon de politiska förändringar år 1S61 och de olyckor fom hade wåffar åskilliga furstefamiljer. Han uttalade den förhoppningen att 1862 skulle blifwa lyd.ligare för folken och furstarne än det föregående. Kardinal Antonelli har wägrat an fordra det Frans den 2:dre skulle lemna om. Las valitte will fortsätta fina sträfwandan i denna rikining. London den 2 Jan. PVimed yilrar att us figter gifwas för fredens bewarande, men fås ster uppmärksamhet uppö, att de hitiills ins gängna underrättelser icke just lemna något i detta fall upplysande. Lincoln och Seward hafwa hittills iakttagit tystnad och i det ames rifancka sabinettet råder ingen solidariter i äsig. terna. — Morning Pol meddelar av hittills