rag, häntyder på, att den inträfs t swar på en tidigare depesch Russell, i förutfärtning på de iget skulle medföra, att, ingaluns gick, den innehäller en defar mendör Wilfes handling, och icke heller gaf anwisning om på basis af det engelska ultis Finland. i wid denna tid, en städse tills n mot cemjuren. En pelition n onskaffandet af censuren ce te som underskrifwit densamma Helsingförs universitet, prose år wald till universitetsåtelandtdagsuiskott, fom Fall sam0 Januari. leger a mmer. 21 dec. Efter förtjudande ffall (len konferens en traktat wara nvover OM byggandet af en bro Omfoftnaderna äro upptagna till owaraf Hannover fal lomma et flörre beloppet. Efter förljudande skall fituatios ara mycket spänd, och de tlibes re utträdande betraktas säsom 2. (Hamb. Nachr.) Senaten enatslonsulatet. — Thouvenel n i Wasbington afsändt en note, an Umonens förfarande mot er en kränkning mot folkrätten, wänskapliga rådet gifwes unis a kommissarierna oc ide bör: t krig. — Maroniterhöfdingen ir döden. (Presse.) Jnsurgenterna i hafwa för affigt att uppkasta rrifarna bafwa ödelagt. (Ob. Nachr.) I deputerade mtcodelades, att Ratazzi åters n om afsked. Finansmtnistern udgeten. Deficit är 1861 hade mill. Fres och desicit för år till. Frece. Från dessa summor l. Frcs, för realiserade neapos mill. för sicilianska Rentes samt för beloppet af det sista länet. de desicit, 154 mill., skall mis 14 mill. betäckas genom nya demligt möte bewiljades af de eten provisorisk med 202 gpäms Bastagis upplygningar om det idet hade här gjort ett mycket 10. Utgifterna upptagas för 3 mill. Dollars, bwaraf 329 3, att således en deficit uppstär llars. — Tyouvenel lärer offis delat grefwe Russell att Franks d England om ett gemensamt merikanska frågan. — MNews vil weta, att den amerikanske on bar blifvit ense med engels n, att Trentangelägenbeten ide 1 fränfning af nationala rättig med ett beslagstagande af fars arwatten flute kunnat rättfårs gelska regeringen, anser bladet i det skedda finna anledning England bar för mänga intrede att det skulle riskera en bryts renade staterna bwarer en balf i wäpnade och inom twå dagar I Canada, hwars gränser icke slik invasion. England skall n funna öfwerila sig genom att Amerita femte de öfriga fmå att fämpa emot. Af de kongressen förelagda afts widare, att Englands och Franfs en 15 Juni bade aflagt ett bes Seward, för att förelåfa bonom cras regeringar, men att ban t böra dem uppläsas, förr än int med deras innebäll och af enda suverån makt, hade han nekat att öfmers lemna dem til unionsregeringen. — Kongress fen bar widtagit en resolution angående före ballningereglor wid fängornas uwexling och dilligat president Lincolns urpbäfwande ar Har beasforpusakten. 3Ä Havanna d. 6. (Ob. Nachr.) Ångfartpget Elyde hade mött den fpanffa flottan 36 mil från Veracrus. Här gårett ryfte om, att 2:ne nya lommiesarier fräu Sydstaterna afgå med Bfyder tll Europa. Mexico wil ide göra något montånd mot de allierades flota, men snar med wa enmaft motsätta fig en spanst invasion i londet. Marburg den 23 Dec. (Hamb. Nachr.) alet ar deputerade, af de större jordegare, stedde i dag, under protes; författningsvartiet segrade fullfomligt. Också redaftören of Mors genzeimng, Wepperman, blef wald. London den 23 Dec. Prins Alberts jords sästnung gjorde ett djupt tntryd. Prinsen af Wales wisade for själsstyrta; vring Artbur aret bäftigt; kronprinsen af Preussen mar myce ket rörd. Hertigen af Camdridge och Lord Pol. merston woro ide närwarande. J hela staden räder djup sorg. gondon den 24 Dec. Alla blad tillägga Tyouwenels depesch till den fransle gesandten i Waschington, angående Trent-ongelägenbeten, mycken betydelse. Daily News strifwer: Thous wenels depesc widfogar denna auktoruet til de engelska reklamamonerna, fom de salnade, få länge de endast stödde fig wid de engelska juristernas mening. De fom bylla den ikeen om skiljomans dom, kunna med tillfrersställelse erfara wittnesdördet af en rwaliserande granns fat, att England är i fin goda rätt och finna, att Thouvenels depesch är ett kraftigt medel till fridens upprättbällande. Depeschen skall i England winna erkännande såsom en wånffaps lig bandling. Times skrifwer: Thouveneis depesch amvis far regeringen i Waschington ett aroullt fått att draga fig ur en stor förlägenbet. Paris den 23 Dec. Underrättelserna om, att Orlogsmanskapet af 1854 är hempermines radt bar wäckt stor sensatton. Polska gränsen den 23 Dec. Arresteringar fortfara i bela Polen, etter en storartad måtte stock. Tolf prester äro afsända till Siberien. — — Det tecknar sig till omslag i politiken. För den som under de 2:ne sista ären något följt med och aktat på den politiska barometerns stigande och fallande i wårt fädernesland, fers deles i frågor vig a vis Norge, kan det icke sakna fin stora betydelse, att i tidningen Fås derneslandet N:o 99 för den 11 dennes finna blavd Redaktionens egna yttranden följande: zZ Z Z Mera olyckligt för Norge anse wi ywara det aristofratiskt bvråkratiska element, fom der herrskar och fom lemnar en stor del af uyjolfet utan rättigheter. Det war detta sms betsmannawålde, fom fattade den bekante Trane i åtta ärs fängelse, derföre att han wille werka för folkets rättigheter, och fom års ligen drifwer tiotusentals idoga arbetare i landöås lyft, genom olikhetslagar, vrätt fördelade skatter loch derigenom iråkad fattigdom och nöd, och mpå deta fått uppoffrar det allmännas wål för de privilegierades fördelar. Hade dessa yttranden stått att läsa i Nya Dagl. Alleh., Posttidningen eller Wäktaren, få stulle wi ide det ringaste förundrat of deröfs wer, emedan de fullkomligt öfwerensstämma med de åsigter dessa tidningar sedan längre tider tillbaka i denna fråga hyllat och uttalat. Men att äfwen Fäderneslandet — och hwem wet, efter detta, om ide snart Aftbl. och Fris hetswännen — börja sjunga i famma tonart, detta war werkligen owantadt — alldeles owåns tadt! Ait detta Norge, fom wan få lårge befjuns git både vå vers och prosa jåsom friheteng, jemlikhetens och rättfärdighetens förlofwade land, nu i en smal wändning kommit att framställas såsom ett hem, en werklig härd för förtryck, oräntwisa, terrorism etc. etc. — medgifwom dock att det war temligen owäntadt. Annorlunda 13: Net dock i Mara oh April 1860 då man Swerige en wid fin westra, och twertom — och den ena grannen skall Hå ide med ett flyns gelaktigt sjelfswäld slå ifrån sig den andres hand, vå den försonlighet räckes för uppgör rande af de möjligen förewarande grångnvis sterna. J sednare fallet, eller om Fäderneslandet skulle hafwa uthängt denna skylt för prenumerationens skull, då skulle dena ju tydligen innefatta en erkännande alt der ide går an att wid prenus merationstiden widhålla de åfigter i norska frägan, fom man förut förfäftat och dermed hade man ju gifwit en grym dementi åt de gamla päftåenderna, att den fora masfan af swenska folfet hyser en helt annan äsigt om de norska förhållanderna ån dem den fonfigjorda majoris teten wid sista riksmöte uttalade. Ty är den stora massans åsigt lika med minoritetens, då behöfwes ju ingen omkastning i tidningens åsigter för att winna prenumeranter. Wi äro inga stora beundrare af Håderneds landets hwarken urridssätt eller skrifsätt; men på grund rels of personlig bskamskap med def redafiörer od dels af andra omständigheter äro wi öfweripgade ant redaktionen ide skuile funna förmå fig att uhänga någon som belst annan skylt, än den, fom motswarar tidningens werkliga syfte, och wi tro fördenskull att Få derneslandet, genom de sednaste wedornag ganska obehagliga tilldragelser inom norska regeringen kommit till full öfwertygelse derom, an inom det beprisade Norge werkligen finnes mycket, fom behöfde wara annorlunda. Wär egen öfs wertygelse, grundad på samtal med norrmän, fom förstodo art bedöma saken, år den att bwars fen förbållanderna inom Norge, eller förhåls landerna emellan Swerige och Norge äro eller nånsin blifwa sådana de borde wara, förrän mera frihet lemnas åt Folken å ömse sidor att uttala fina hjertans kånslor. Den uu herr skande Boråkratien i Norge fom känner tig funna i konungens namn med jernspira regera öfwer norska folket, skall aldrig föra förmå sig till broderliga öfwerläggningar med Sweriges fyra stånd, men wäl sätta en åra uti att jofa tillwälla fig ben ena förmånen efter den andra på Sweriges bekostnad — och Swea Rikets Ständer skola efter händelserna 1860 säkert als drig läta förmå fig till flera eftergifter åt Norge, med mindre allt fommer till uppgörelje vå en gång, således till det förfärliga ordet: Revis sion — af Riksakien. Sfall då detta ömsesidiga käbbel wara till dagarnes ända? Skola nortmännens byrå krater i sitt pojkaktiga öfwermod afläla ffrifs welser till sin Konung af sådan beskaffenbet att en räånänfande man heldre uedlägger sitt Statss rådsembete än föredrager skrifwelfen inför Mar jestätet? Skola Sweriges folk oh Sweriges lagar od institutioner alltjemnt wara skotttaflor för norska byräkratiens och pressens smådelser? Wi tro det ide. Wi tro an folken skola lära att förstå hwarandra; men deta fan efter wårt förmenande aldrig ske med andra medel eller på andra wägar, än genom folflig nationell representation i Swerige och behörigen utstrackt walrätt i Norge. Win och fan Carl XV genomföra detta, så bar han dermed rest fig en minnesstod, fom år af högre wårde ån de fom gjutas i brons R. AAAAA — Wintern. Wi meddela följande ur Alg. Gefundbeucs Salender rör är 1862. Wintermanaderna Januari, Februari oc Mars äro, synnerhet om ide en mild, torr fyla, utan antingen bes tydande, af nordlig och ostlig wind atföljd fyla, eller en beståndig omwexling af frost oc tö är rådande, nåst wärmänaderna men rika våffuf: domar. Under denna ärstid fordras likasäwal stydd emot földen, fom en lagom warmetsi fams maren; ty öfwerdrifwen hetta, isynnerber genom matkokning i rummet gör wåra froppar mera emottagliga för kölden od) att man lättare blus wer förkyld. Soframmet skall om wintern för fullwexta och barn, fom äro öfwer första Itefs nadsäret, wara kallt; beklädnaden skalt me i det fria wara warmare än inne i kammaren, wid gäendet, för rörelsens skull, lättare än när iman åfer. ffjiunmRagsar skala at farlar igAMMA gift anmält, att detta bolag dagligen bar i tös relse 640 omnibusar och 6,600 hästar samt fygs selsätter omkring 3,000 perfoner. Det har 60 olika kommunikationslinier, inkomsterna nppgins av en wecka ända till 13,300 pund Sterling. Åkningsajgiften år i medeltal 33 pence för hwarje passagerare aj öfwer hufwud 20 mill. dolika. Om man beräknar, at detta endast år ett af de många olika omnibus bolagen, få år detta resultat af kommunikationens raska tills wårt förwånande, om man jemwäl betänker, att der ej år få längesedan dena fommunifas tionsfått blef infördt. Nu såger jag ej ett ord mera, min fru; jag strider aldrig med narrar — Du har alldeles rätt, kåre man, med dina likar är du alltid af en och samma mening. — Hwarföre är det omöjligt att utrota Frinolinen ? Emedan frnarne med dess tillhjelp stålsätta fig emot dens sammas fiender. — Skädespelaren Bonjour fom upp till en ypolistjenftes man, för att begära vag. Hwad heter ni ? frågade tjenstemannen. Bonjour. Bonjonr! Bonjour. Benjonr, för tredje gången! Det är nog att ni önskar mig en gång ged dag. RNÅ, fn må öuska er god dag, swarade den förtörs nade, jag heter Bonjour, och ber om ett paf. — Mången tänker fia wara for, derföre att han foms mit upp i werlden. Må ttet of storhet bestämma likwäl de på hwars skaldror han uppstigt. På en vyramid of räts tor är den öfwersta icke förre än den nedersta. Men hwad heter ni? Tankekorn. — Gn fol är tillräcklig för att wärma och upplysa jorz den, och en förhoppning är nog för att uppmuntra ssälen. — Håll dig till tet sköna! Af det sköna lefwer det gos da i menniskan och deraf def helsa. — Hela hemligheten att förlänga fitt lif bestär deruti, att ide förforta det. — Lyckligtwis fan menniskan endast fatta en wiss grad af lycka, hwad derutöfwer är antingen förnekar hon eller wisar sig likgiltig för. — Friwilligt beroende år det skönaste tillständ, och hu: ru skulle det knnna wara möjligt, utan kärlek. — Kärleken kan ursäkta allt, endast icke läghet, detta dödar kärleken. — Wi högakta endast de i olyckan, hwilka akta fig sjelfwa i lyckan. — Mäåktigare ån hafwe ts wägor äro färlekens tårar; — De förra lyda stormen, de sednare lugna den. — Lysmaskarna glänsa i aftonskymningen, likasom mins net från barndomen upplyser det förflutnas skugga. — Wissa brister äro nödwändiga för den enskiltes tills waro; det sfulle wara mindre angenämt, om gamla wåns ner bortlade wissa egenheter. — Det är lifa dåraktigt, att hastigt sluta nya månffapss förbund, fom att genom öfwerilning upplösa gamla. — Det största straff för en bedragare år, ide att blifs wa fänd af andra, utan att käuna sig sjelf. rn Sats, vag iii — 3 Sfänffa Hofrätten expedierade Domar. D. 20 dec. Emellan äb. Per Andersson i Gunnaröd samt enkan Bengia Persdotter derst.; muraren Andersson i Fachult samt landtbruk. F. C. Bager i Wejbygård; landthandl. Per Anderssen å Borsteläge samt äb And. Nilsson i Jsis; snickaren Lindeberg i Lund sami handl. 6. Lindeström m. sfl.; Nils Andersson i Åsum m. fl. Jam: håradsskrifwaren J. Hammar; v. håradaböfd I. Å. Gjerisson m. fl. samt Swen Haraltsson vå Erikeberg; wagnmannen Jöns Nilsson i Ystad jamt enkan Elna Andersdotter rersl.; åb. Måns Mänsson i Ouslunda m. fl. samt Nilis Pereson m. fl. i Onslunda; Chris stian Olsson i Borreby samt f. stadsfassoren Hwasser; Ad. Nils Trulsson m. fl. i Lilla Kör vinge samt äb. Mäns Mänsson m. fl. derst.; landitbr. J. Borgström i Arrie samt drängen Swen Nilsson i Swenstorp; f. bonden Jöns Hanason i Jemshög m. fl. samt åb. Å. Swenss son m. fl. derst; handlanden S. Johnsson i Hiulenäs samt handl. Körner i Ljungaskog m. fl.; smeden Bergström i Nybrohus samt landibrukaren P. Lindgren på Månstorp; äb. Per Månsson i Ahlstorp samt arrendat. Per Assarsson derst. Communications-Resolutioner. Der 6 Dec. Uppå beswär af torp. Swen