ger Ripa, och Alfred samma n, Smål., 5. Christ. sson Skå. den 28 sörut woro i med Lar , 17 uns nomgingo af Oscar Nodhe (16 edralskola, 9 ämnen) L. W.) pv. 10 med kholm od) nner. Han sicholmen, färden vote mqwmwist ins n, otroligt Vänge od, sasom nn ban fig yndigbeten dagit band annan Or: de med fig ndl. Enp2 bofbindas dessa skiljde nen de ans ebanda bes am Mum, r. Sedan ick det alls m fett hos ingalunda i afmagrad längt rödt ver ide att . 11 blifwin er fladsfis var i Fet arrangerad iberre Ves en af jerndana blir utstakneng )wikande af torfmossar, Julle öfats (L: T.) passerade I ob Nors med ortens karavaner sttiden, just Skada år welat inse fommunis orter funs tider dvs ur der jerus uppgift att få werffamt fått. Nästan beta Ö. M. lefnad bar warit wågledd af prins Albert, Genom bane inflytande hafwa bennes fieg blifvit ledda på den konsiitutionella politifens bang, bwilfet bar gifwit bennes tbron storfa och afläågsnat missnöjet från bennes land. Deraf fan man inse hwilfen hög plats prinsen bar intagit här i landet, och i huru bög Arad han blifwit en af wåra. Folket har i honom alltid fett den duglige och ifrige ledaren af hwarje nyttigt 10: retag, under Det, att de, bwilka deltagit i lets ningen af landets angelägenbeter, weta hwilken owanlig grad af kunskaper oc omdömesförmä aa ban ädagalagt, wid alla tillfällen, då han blifwit tillfragad. Under nuwarande kris är förlusten af hans tjenster oersättlig. Daumark. Köpenhamu d. 16 dec. Under d. 9 dec. är genom Marineministeriet följande vrovifort: sia lag urgihven öfwer usstrifning till siotjenst för ar 1862: Af manskapet i konungarifet vd) bertigdomet Sleewig, bwilket är skölkigt uppfylla wärnes pligten wid fjölörfwaret åro, för är 1862, 1000 man ulsirefna Österrike. J underbufets möte t. 12 d:s mar prasslagen under behandltag. Mon kom icke längre än till tredje aftelningen. Lagförslaget säges wara liberalt affattadt och wid de slesta NG len, bworrst meningeskitjaftighet eate rum mels fon utskotte!s betänkande OM regeringens förslag utföll röstningen ttil lärdel för det sistnämnda. Förctäåggandet af Öherriliska finandbudgeten skall, eniigt IB. Her wienerlorrespondent, 2 medelbart efterföljas af nedsättandet ar en icte manent finansfomie vd derpå af riterudeis ajournering för flera weckor. Defictt i duryes jen ansläs af forrespondenten ttti 60-70 mil ljoner gulden, örmjat: om inga bandetjer mas träffa, hwilfa kullkasta samtliaa freråberäfninz gar. Det enda mediet är naturligtwis ett noit lån; men der gifwas ringa utsigter för att få det werkställt. Jtalien J Bologna inträngde natten mellan ven 12 och 13 t:s röfware, förklädda til karabinierer rå bangården, urvbröto kacr safistan oc) doritogo 80.000 Lirer. Zurkiet. Korstantinopel d. 16 dec. Finanskrisen fotifar. Man försäfrar att engelska gsandten fordrat en million Pand S:. från London. (Ondev.) Ragusa d. 16. Fiendiligbeterna i Herzegowina bafwa urrbört. Trupperna äro afsända från Piva till Gazfo, Ludinia, Slolaz oc Mortarz; de regufiera trupperna äro upplöfla. Amerika. Det den 29 nov. från St. Thomas afgånge na poftängfartyget 7Äirata lemnar den under rätlelsen, att öfwerallt på de ostindiska öarna räder for owilja ofwer Jacintos? angrepp på uTrem. Det britiska ängfartyger Cudmus, med 24 fanoner, bade ankommii jrån Barbadoes till St. Thomas, för att skydda engelska fartyg rån dylikt wald. Amiral Milnes cocadre wäntas nil Bermuda. Britiska konsulns dspescher I St. Thomas och en asskrift af kapten Mors på Trent protest bade blifwit lemnade till amis rasen. — J St, Tyomas och vå öarna följde man med slort intresse kaparen 7Sumtero rö resser. Den 23 nov. anlände en amerikansk for nore från Martinique till Et. Thomas med des 0 om ( 2 — 4 . (512 tet of en stark insurrection i Afganistan, bwarz ef de wäl bewäpnade och af engelska officerare anförde nyproriska inträngt på romerska om rädet och bemäktigat fig flera positioner På wår gen från Kabul. Telegram uer. Wien d. 16. J underyuset har Schmerling anmält föreläggandet af dudgeten. Kejsaren bar bemyndigat ministeriet till att undantagds wis förelägga der nuwarande riköradet säsom gemensamt rifsråd budgeten för 1862 och de Der: med i forbindelse staende finansaffärer; miniz steriet åtager fig answaret. Turin d. 16. J en skrifwelse til Genferuskotet säger Garibaldi: Wi äro beredda art arbeta för ett slutligt ordnande. J trots ar alla binder må wi åöra slut vå fafev. Låtom oss sluta oss närmare ttusammans om konungen. Latom oss göra den sista walplatsen tll wår samlingarlars. Ett broderligt samwanbällande av ob sn borgen för seg:en. Skrifwelsen slutar med en uppfortran art man må bälla sig ber redd på en kraftig medsverfan. NewyorE d. 7. Tiulsparrantet uf Charlestons od Savannahs hamnar med tillhjelp ar fartyg, lapade med fen, skall med det snaraste blifva werkstäldt. Fenansministern skall bafwa utarbetat en plan till att lära bomullen t flats staterna inpöstas af unionstrupverna, för art derpa salja Den i Newyorkt för milttaårdepartes mentets räfning. Biuden yttra, utt Lincoln, med bänseende til uantet, wen talttuga en sorsigiig rolitik; ver är derföre ingen anledning till fruktan för ett för med Ennland, när dena ide sofer föres 4 tell fienitgbeter, och t sa bånscende bysic teleringen inget brtymmer. — Ett rege mente untonst:upver, tom brutit urp från Port Royat, bar 20 mu från Charleston tagu 3 batterter och derfädes påträffat stora AvanHtez ter bomull. De tonfedererade bafwa törfört mydet bomull. Sörbundåtrupverna hafwa åter utrymt Tauber, — En bollandsk egcadre på 10 fartyg har wisat fig utanrzör Lagnavra, för an of Venczula fordra upprättetfe för fornarmande mot bollandsta flaggen. Wicn d. 17. Finansministern bar uvpgife mit statefassane defict för år 1860 till 65 mils lioner oc för 1861 nä 1393 million. fl. Mom d. 17. Lavulett bade en fonferens med konungen af Nrapelj man forsåkrade, at Frank vife fordrade fonungens aflägsnande. Cardinalers na siola dertill yaswa yttrat, ant konungen truvis ligt lemnar qurrinalct och begiswer fig nt det honom tillhöriga palatset Farnese. London d. 18. Drottningen är sorifarande lugn och undergifwen sitt öde. Prins Alderis begrafning fal enga rum rå måndag. Enligt den aflidnes önskan skall den försigga utan Ol fentliga höpgridligbeter. Ett rykte om tord Pul: merstons död wäcker allmän beftörtning. Lord patmerston bar lifwal endast haft ett anfall af gift oc) befinner fir adlaredan bättre. Poftångfarsyget, fom underballer förbindelsen med Kap, bar såt: ordre om strax armeras. Paris d. 18. J Senatens plenarmöte Inse dags bar Troptong yttrat fig emot genomföran. der af mintfteranfrarigveten. Turiu d. 18. Rataszi bar ingifwit fin des mission fom vresident for deputerade kammaren. qA —— — Korrespondens. — den 16 Dec. 1861. WA-Id ie af sina lifaledes bestämda fridagar werka i högsta grad demoraliserande På den hsenande klassen, år hwad fom fräåmst burde ifrågakom ma och hwilfet säferligen skulle werka högst wålgörande i flera afseenden. Såsom det nu år stäldt, twingas nåra nog en husbonde att bebålla en lat, ogin eller oordentlig tjenare of: tast ett helt år; samma tid måste också en tje nare qwarftanna hos en dålig eller orånwis husbonde Ty lika wisst det år, att en mängd tjenare i wåra dagar finnas, hwilka snarare äro fina husbönder till onytta ån gagn, lika fås fert fan det anses wara att s. k. husbönder gifwas bwilka ide gjort fig förtjenta afrättigher ren att utöfwa det wålde dem i denna deras egens skap tillkommer och att det kanske i de flesta fall år just dessa sistnämnde, bwilla skulden tillkommer att fö många dåliga och pligtförgätna tje nare finnas. Kände husbonden eller husmodern alltid de pligter religionen, moralen och hedern ålägga dem emot underlydande, och handlade i öfwerensstämmelse härmed, skulle de fåfert och: få i många fall funna öfwertyga tjenare, fon: nerligast de Yngre, om dessas pligter, och Fas gan öfwer dåligt tjenåefolk derigenom i allmärs het betydligt förstummas. Jag såg nyligen i en tidning den för fofters sterlandswäånnen glädjande underråttelsen, att antalet af friwillige skarpskyttar hår i landet för närwarande utgör 10,000 man. Då emel: lertid inga bewis för upygiftens fanninggens lighet widfogats, torde, enligt mitt förmenande, densamma tåla wid en beipdlig afprutning; hwilfet likwäl ide hindrar att förhållandet fan anses glädjande, och om ecfå blott fem tusen friwilliga skarpskytlar funnog wid utbrottet ar ett möjligt frig och hwar femte af dessa kunde påråfnas ill aftif ijenstgöring, wore ide få litet wunnet; oc tusen man år också något. — De friwilliga skarpskyttekårer, fom med förtroende omfattade den kongl. stadgan såsom ett mål: fommet stöd och ledning, hafwa alltjemt gått framår och funna numera anse sin framtida eristens temligen betryggad, då Feras soyfte tyd ligt ådagalagis wara öfwerensstämmande med landets allmänna opinion. H. M. Konungen bar nyligen för fin eve skilda person tecknat 200 Ror fåfsm bidrag till uppförandet af en skjutbana för Stockholms friw. skarpskyttekår, och Aft. Bl. har lålit of wela an wid namnen tillhörande rikets högste embetamän, hwarmed ide fan menad andra än ministrarne m. fl., få tecknade betydliga bes lopp å samma listu. Hade der icke förut warit obehöfligt, ha likwål dessa höga embetsmän härigenom på ett omissfånneligt sätt wederlagt de insinuationer man på ett och annat håll icke försmått att, om mor bättre wetande eller ej will jag låta wara ofagdr, framfasta om dessa herrars afwoghet emot hela ffarpffuttefafen. Din Swaute. Handel och Sjöfart. Göleborg d. 18 dec. Branwin 1: 50—:1: 52. Rag 22 rdr; Hafre 8—8: 50. — Wexelfurser: London rdr rmt 18: 3, 3 man.; Hamburg 1343, 3 m.; Paris 71, 3 m.; Amnerdoam 1503, 3 m.; Köpenbamn 2024, 14 d. d. Paris d. 18. Rentes 67, 40. Leith d. 18. På bwete war i idag alldeles ingen spekulanon; fördenskull gick den i måns dags skedda prisförändring of 2—3 sk. åter för: