Article Image
1Å 7 ni:i: 7 D 1 Dessa woro fora fom makriller och makade delicata. Sedan de bare följt denna sjö circa 25 eng. mil, gjorde Stuart ide mindre än 13 olika excursioner, för att uppnå hafskusten els ler åtminstone den för fartyg farbara delen af Bictorlasfloden. Dock tydies detta ide lyckas honom, och efter stor möda och försakelse — wid en af dessa urflyk er gick hans hast 106 timmar utan watten, och sedan de djerfwa res sande blifwit fatta vå half ration blehvo De ändtligen iungna att wånda om. Fastän der stora geografiska problemer ännu ide år fullfoms ligt löh, så har man likwål tagit ett betydligt steg framäåt och hoppas man att Stuaris tred: je refa skall fullfomligt lpckas. Dera ffogås och waltenrika land uttåder fig mera ån 100 engelska mil. Wid yttersta punkten af sin resa fann Stuart i ert tvåd m liten bår 33 fot lång och 12 um bred, deruti låg lifet af eit litet barn. Båten war urholfad af en lrädstam och myc: Fet wål arbetad. Sednare fann han en annan bår af mindre dimensionet (endast 18 ium läng) med ett hål i bottnen, tislstoppadt med ett vc: fe war. Dessa båda imtessama bewis på de inföddas civilisation har han medfört till Ave: laide. Många spår efter menniskor uppiäcktes, lifwåäl säg man i denna ort inga infödingar. De i erpeditionen deltagande woro friska. J det hela förlorades endast fyra håstar. Telegram mer-. Hamburg den 30 Nov. Köln. Beit ins nehaller en korrespondens af den 28 Nov, owitl fen eter tilljörltetiga fällor beranar, att faptes nen på Jacmior bade order af fin regering an örfölja Trem och med wåld bemantiga sig kommiosarierna. General Scott, fom ans tände till Paris, har öppet omtalat dena med det tilläga, att beslutet blifwit jattadt i en mic nisterkonselj i Wasbington före bans afresa. bondou den 29 Nov. Det beter i Mors ningvoft: Kronjurifterna bafwa sörklarat fyds tommissariernas arrestering ombord a TEremr för en fränfning ef solfralten och ett förnärmande mot England; England må dersöre fordra upps rånelse, bestaende i desavourring af widlom-. mande amerifanska officerare, frigifwandet af de arresterade afbedjan och stadeersätinina. Mormnapost anmärker bärwid: Wi hafwa i de amerikanska farwaninen en flotta på 1000 fanoner, och wi funna dermed fåra de umerte fanska krigsfartygen begiswa sig från bamnen, blockera unionens nordliga bamnar och gora slut på krigen 1 Amerika. Den 30. Både Morningpofti oc Timea äro at den meningen att föga usigt finnes an regeringen i Wasbington skulle des aveuna deten på San Jacinto, emedan denne tyckes bafwa handlat etter Wasbingtonkabineneto instruction oc ide på eget answar. Enligt Mormngvojt bar Merico gifwit sitt samiycke till en ofwerenskommelse, bwilken tll alla delar uppfyller Englands fordringar. Engs tand will dock ide skilja fig ifrån fina allicrade och de engelsta, transta och franffa flonorna slola argå sor an sänta sig i besittmng of de merikansla kanonerna. Times yitrar sig mycket skarpt mot den lagstridiga arresieringen och fordrar fommisfas numas srigifwande, samt en sullständig antag: lig förflaring. Breslau den 30 Nov. chles. Fett. för måler eter en forrcerondens titån Wurschan af ten 28, ant kejsaren assant Wielopolski ifran alla bons embeten. Underråntelsen dar wäckt den storsta bestörtning. Turin den 29 Nov. Scunaten bar, i betvafs tande derof, art med det allra snarane qvarter stola anfaffas tör 93,000 refryter, förklarat den utlämnade atgården om previsionelt inqvartera militären irflostren, för ytterst nödwåndig. Turin den 28. (H. Mad.) J senatens möte tör i dag argaf Ricuasost den förklaring, om fonuungarifet aliens setballande till FronE rite sramdeles war alt en bögst wänskaplig nas tur. Pa en statamedlems urpiordran tl ati bensgapouansko provinserna nedsatta ortinorie milijärratten, swarode krigsm:nistern att ban ansag en sadan förbällmigöregel för icke mwärs dig, och tillogade, ail be berattelser, som woro ntipridda angacnde vet neapositanska röfwares wäsendet, wow anöjaftiga oc) ofwerdruna. An: talet ar be rövare, bwilka bade Deras iillbäll i Basilicata belopte fig på det bögsta till 250, — Efter bwad der beter fran Paris, ämnar Bicvor Emanuct med der första begifwa fig til ÄÅeapcl. i Rom ben 26 Nev. (Ö. Nad.) Det fade fåstas ingalunda, utt den pafliga regeringer ejer de nödwandiga penningebeloppen till ant 0: 2 2 IF:OYO.AÖ Ar 1022. ä—

2 december 1861, sida 4

Thumbnail