——— — —— — — — — — — gbem Låfegme af Louise M:UHLBÄACII. (OfverÄttuing-sör fHeksingkhorgsposten.) —— . (Forts. fr. or 134.) IIGUENNARNA. I Kisseldalen, som begränsas af den mäktiga klippan Kriwan, rader ett muntert och gladt lif; den stränga naturen tyckes här for ett ogonblick hafva afiagt bortgorerskans abbedissesloja och ler som en ung novice vid tanken på verlden. Såsom allvarliga, granade nunnebilder uphresa sig hoga klippkäglor omkring dalen, så osoranderliga och stela som det förstenade anletet hos en föråldrad himmelsbrud, och såsom en biktfader, midt ibland dem, höjer siz Kriwan upp emot himlen och åt densamma anförtror han det hemlighetsfulla af de intill hans bröst sig lutande nunnor, och himlens ljusa vänliga oga strålade sa gladt och sände så klara och karleksleende blickar i dalen, som lik en novice läg vid nunnornas fölter och novicen hade sitt hufvud bekransadt med blommor och blomdoft i sitt har. Hon hade sin plats vid skogsströmmens rand och lyssnade till dess orediga sänger, berattelser och bilder från verlden och dess frojder, hvilka han njöt utafoch bemarkte innan han kom till henne och hennes trängtande suckar rörde blomsterkuopparne och de prydliaa björkarnes kronor.