Norra posten, fom med postdiligencen bort hits komma tidigt på morgonen, faknades ännu på aftonen och lärer först mot midnatt ingått. Diligencen, fom medförde födra posten, afs gick från Landskrona i går kl. 4 e. m., men anlände ide hit förrän kl. 8 på aftonen, fastån förfpånd med 5 hästar. Twå ryska ångare passerade i dag fundet och saluterades från Cronoborg. Enligt telegram d. 17 Now. har jakten Maria Johanna, kapten Olsjon från Råå, warit på grund wid Wrangö; men man tror ant den med ångbåts tillhjelp skall komma af grund. Swenska slupen Lowisa, Johnson, fr. Calmar, destinerad till Landskrona med wed, har, enligt underrättelse från Dragö af d. 14 d:s, natten förut sjunkit och manskapet har lemnat fars tyget. drån London d. 13 Now. skrifwes: Ludvig Gustaf, från Hull till Stocholm, har strandat wid ÅSkurem, full af watten, och blifwit ds wergifwen af besättningen. Från Sundswall hafwa wi den Underrättelse sen, att den 13 Now. war derstädes ordentlig winter, med 159 gr. köld. Stöld. Snålpoften berättar från Malmö d. 16: Natten till förliden gårdag skedde i lolagsfontoret i tullhuset härstädes en stöld ar den men djerfwa beskaffenhet. Dörren till gatan war hräckt upp och öfra måningen, der tolagskammarens rum war tislstängdt med dubbla dörrar, hade jernblecket som håller läset blifwit ryckt från yttre dörren, flera Hål borrats kring läset till inre dörren, och denna senare sedan uppsprängts. Jnkomna i rummet hade tjufwarna brutit upp endast de pulpeter, i hwilka penningar warit förwarads, men lätit de andra stå orörda, och slutligen hade de tagi: en på golfwet i inre kontoret befintlig kassakista, wägande omlring 16 lispund, och fört den med sig. En annan i samma rum stående fafos lista tillhörig jermwägskassören stod ännu qwar orördt.. Beloppet af de stulna penningarna uppgår till ungefär 8,000 Mor, fom ide woro allmänna medel, utan bestodo förnämligast ar för frakter m. m. af skeppsklareraren enskildt uppburna penningar, hwarjemte en mängd i kassafistan liggande migtiga papper blifvit lagna. Att etjufwarna haft ljus, tyckes bewisas af en del fwafwelstickor, fom woro kringströdda på golfwet. Tullhuser ligger nära wid höge waften, men posterna hade ingenting förmärkt. Wid sidan af tullhuset åt. waften till, lägv tills sälligtwis uppstaplade en mängd ar tomma packlårar och stora tunnor, hwilka troligen bi: dragit alt göra inbrottet obemärkt, så wida icke tjufwarna aftonen förut gömt sig i lokalen och sedan brutit fig ur, hwilket spären på rigel: lernets wridning tyckas antvda. Gäfwa. Det wid Akademiska Föreningen i Lund ar de tre Skånska Malarne stiftade Konit: Mureum har åter erhållit en wärdefull gåfwa, i det General: Befälhafwaren Grefwe G. v. Essen till detsamma skänkt en tafla af Michael Angelo Amcrighi da Caravaggio. Taflan forenäller en sofwande: Amor; den har i färg mindre mörknat ån vm wanligen år förhåltans KEN EET EE PRESES SAST —— det med denne mästares arbeten, och den wisar hang mankr från def wackraste sidor. Kongl. Maj:t Har d. 18 sistl. Okt. fastställt förnyade stadgar för Malmöhus läns hushållningssällskap. Collationsbref å Kyrkoherdebeställningen wid Stödhafs församlings patronella pastorat af tredje klassen, i ledigheten efter aflidne Pros sten och Kyrkoherden N. P. Appelgren, har Dom-Cavitlet under den 13 dennes, på kallelse af wederbörande Parronus, beslutat utfärda för v. Pastoren C. W. Appelqren. På förslag till det, genom häradsh. i Listers härad, Justitieombudsmannen m.m. C. Westers inträffade död, ledigblifna häåradshöfdingeembes tet har Kongl. Hofrätten öfwer Skåne och Blekinge den 1 d:s uppfört: 1:o. notarien vice häradsh. A. Wengberg, 2:o. v. häradsh. Emil Königsfeldt, och 3:o. notarien v. häradsh. F. W. Åberg. — Till ordinarie Fiskal, i ledigheten efter till Assessor utnämnde fiskalen v. håradsh. C. J. Lindencrona, bar Ågl. Hofrätten öfwer Skåne och Blekinge d. 31 sistl. Okt. utnämnut v. häradsh. F. O. Niljson. (C. B.) Malmö Nya Allehanda yttrar bland ans nat. rörande Hallinska målet : Efter hwad fom med afseende på der Hallinska målet blifwin upplpst will det wisserligen synas fom domfar pitiet i formelt afseende låtit några vriftighe: ter fomma fig till last, men hwad sjelfwa hufwudsaken beträffar anse wi fortfarande för vs twifwelaftigt alt domkapitlet wisst ide saknar skäl att skilja Hallin från prestembetet. Herr Hallin hade nemligen först 1858 till domfapits let ingifwit en ffrift, hwari han föruekade lås ran om Christi guddom ot dermed fammans hängande wigtiga hufwudläror. Efter ingifs wandet af denna skrift hade all presterlig be fattning inom pastoratetrblifwit från kyrkoherde Hallin på annan prestman öfwerflyttad, och forst efter inlemnandet af den andra skrifwelsen (i December 1560) hade Hr H. den 5 sistlidne Juni erhållit warning inför domkapitlet. Se: dan biskop Annerstedt söft öfwertvga hr H. vm att hans willoläror stodo i den mest uppenbara strid med den Heliga Skrift, lemnades honom ytterligare en besinningstid af tre månader, och sedan äfwen denna frufitöft förlupit hade br Ö. blifwit från prestembetet skiijd. Häraf fys nes att man både lemnat hr Hallin tillräcklig besinningstid att återkalla sina willomeningar och att man afwen sökt wederlägga dessa. Tidningarne hafwa isynnerbet framhållit at br H.ide Uupptånft och utfpridt? wilforans de meningar, men utom det att redan ingij: wandet af en officiel skrifwelse af ofwannäms da beskaffenhet, hwilken naturligtwis genast blifwit af pressen offentliggjord, i och för sig på wisst sätt innebär ett utspridande af willvs meningar, har dessutom hr Hallin srän trycket usgifwit en utläggning af Mathei Evangelium, hwari enligt Nya Dagligt Alehandag på, stående just samma willomeningar förswaras fom de för hwilkas upprånfande och utfpridans de hr H. nu blifwit från prestembetet skiljd. Nästan otänkbart är det dessutom att hr H., som så länge hyst äsigter som strida mot den kristna trosläran, aldrig skulle hafwa sökt ut. sprida dessa läror, och har hr Hallin för sina församlingsboar predikat en låra fom han ans fett wara lögn och bedrägeri, få har han wis fat fig wara en skrymtare, hwilken äfven der: gjort fig owärdig att längre wara förfamlingålärare, och hårdt wore det dessutom för en frifts tig församling att pätrugas och nödgas aflöna en lärare, fom förklarat fig anse kristna relis gionens hufwuddogmer för uppdiktade och os riktiga. Lika inkonseqvent fom det är att ans taga den Heliga Skrift såsom Guds ord men förkasta de hufwudläror fom med de klaraste och tyoligaste ord der öfwerallt framhållas, ti: kaså inkonseqvent och klanderwårdt är det att wilja fortfarande qwarstä, och detta dertill får som prest, inom en kyrka, hwars hela lärobyggnad man anser wara ett bedrägeri. — — — Utwidgad rösträttighet i kommunala angelägenheter. Wid sammontrade t IVeners: borg d. 7 nov. med stadens röstegande innewånare, med anledning af framstalld fråga om röftningss och beslutanderättens utsträckning til fommunens alla medlemmar, fattades det beslut, att rättigbet all deltagande i wal och rösitratt i alla på allmän rädstuga förekommande ären: der skulle medgifwas, emot skyldighet att deltaga i mån af bewillning till fommunens allmänna bebof. Oloflig bränwinsutskänkning. Sedan till konungens befallningshafwande fånnedom kommit att utskänfning af brånwin bedrifwits wid flera auftioner å länets landsbygd, hafwa ger nom afgångna skrifwelser samtlige kronofogdar blifwit anbefallda att dels sjelfwe dels gen om underlydande waka och hålla tilllyn deröfwer, att slif utminutering och utskänkning, såsom ut tryckligen förbjudna uti 26 af Kongl. Majas nådiga förordning d. 7 Dec. 1860 angående bränwins utminutering och utskänkning, ide wi dare må ega rum, och, derest ide destv mindre slit förbrytelje inträffar, föranstalta ant den fes lande utan uppskof warder under tilltal ställd wid wederbörlig domstol. Erfarenheten har wisat, att många brott och oordningar härleda sig från otillåten bränwinsminutering och ute skänkning, och konungens befallnin gshafwande har derföre ansett fig böra uppmana bhwar: ochen, fom nitälskar för ordning, sedlighet och laglydnad, serdeles dem fom åraga fig auftiv: ners förrättande å landet, an o med all bereds willighet härutinnan gå kronobetjeningen till möte samt wora behjelplige till den brottsliges upptäckande och öfwerbewisande. Landshöfdingen frih, Sköldebrand i Kalmar har afrest till Stockholm, medförande det få mycket omtalade, af den i Westerwik mördade fru Sandberg till förmån sör några af det kungl. husets medlemmar upprättade testamentet, hwilket ull Kalmar blifwit öfwerfördt utaf 2:ne af her testamentswerkställare, håradshöfding Friis och fap:en Stenberg, och hwilket frih. S. be. någet åtagit fig öfwerlemna till de ofwan ans tydde höga personerna. — Enligt hwad som berättas, skall fru Sandberg i lifstiden hafwa wisat mycken godhet mot sina många fattiga slägringar, men skördat föga glädje och tad derför, hwadan det år mindre underligt att hon sökt få disponera öfwer fina genom arbetfams het och omtanka förwärfwade kapitaler, att in slags wister och stridigheter om deras delni må funna uppstå. Det skall dessutom fann ligen snart wisa fig att just denna widtag ålgärden warit en bland de bästa hon fun uttånfa för at försäkra fig om, att hennes fparingar måtte på det ändamålsenligaste o mest aumännyttiga fått blifwa amvända (C. W.) Dalfolket. J Dalpilen läses: Såsom pr buru folkstammar, racer eller socknemenighe under tidernas lopp undergå förändringar I litt wärde och duglighet, till seder och beske fenhet, fan anföras det arbetsfolk, fom fr olifa socknat här i Dalarna utgå på förtjen Den ståtliga och till byggnadsarbeten förr allmänt eftersökta Leksandskarlen har nu sednare tider urartat och försämrats. På a hwad byggnadsarbeten hette såg man föri wår ort sällan annat än Leksandskarlar, m nu år förhållandet annorlunda, och frågar m efter orfafen, får man från höger och wenf Det gemensamma swaret aft Leksandskarlen mera i allmänhet gjort fig känd för högmod pretentiös, stursk, opålitlig, lat och supig, hwi olater på sednare åren warit i märkligt tillt gande. Det är forgligt att höra sådana fi klenande omdömen om denna kraftiga folksta men det är allmänt både här och på ant orter, och ingen rök utan eld. — Till byggnad arbeten börjar man här i orten anwända G strifar, synnerligen Wahlbokarlar, fom prij för skickigbet uti hanotera fin yra och derjen glort sig fända för ordemlighet. Det är de utom ett annat flågte tillhörande wår provii som på sednare tider rott uppfig både i wa måga hemma och i duglighet iom arbetare, a detta är Gagnefskarlar. Fordom war or Gagnefåfarl liftydigt med ordet ynkrygg,: de fingo alltid noja fig med lägre dagspennin Något större arbetsmanskap med fin förm utgingo wål aldrig derifrån fordom, säsom ofta ar händelsen, blott någon enskild gick r ät Falutraften, och då en sädan en gång ti frågades: Ar du nöjd med 28 sk. om dagen swarade han: 7Nej bål ja inv få I daler ( ff.) bälta je gå hem. — Kongl. Theateras i Köpenhamn reperte för weckan är sålunda bestämd: Tisdag: 7Ha bart og Stgne; Onsdag: Formynder og Myr ling och Valfyrien; Torsdag: ÅBarberere Sevilla: Fredag: En Cuurmethod cför gang) och Brudeferden i Hardanger; Lörde Hagburt og Signe. Stockholm. — Göta hofrätt har till hofrättsfiska: i nämnt notarien v. häradshöfdingen F. 2 Åberg. — Hofstallmästaren grefwe C. G. F. Pi har, i egenskap af förmyndare för nuwaran egaren till Rydboholm, till kyrkoherde i Öst Ryds församling fallat komministern i Almu ge församling at erkestiftet J. Lundberg. — Kongl. Maj:t har, uppå derom gjord u derdänig ansökning, bewiljat Landssekreterar i Westmanlands län, Riddaren af Kongl. Nor stjerne-orden Adolf Wilhelm Ahlborg nädi afsked. — Kongl. Maj:t har, uppå likaledes dero