ålen åt Widerg skall återvända till Peters ing. FM f. den aflidne general Gerstenzweig, m slutat sina dagar genom sjelfmord, en ärfd ufdom inom bang familj, bar gebeimerädet v. rusenslern, fom i flera år warit chef för ftåts ållareffapetå divlomatiska afdelning samt pres dent för det evangeliska lutberska generalfonz florium och har fig noga bekant landets Törs ällande, blifwit utnämnd till generalditectör för e inre angelägenheterna. Man wäntar med or nofikenbet i bwilfen egenskap Wielopoli skall äterwända från St. Petersburg och hors as Ännu att det skall ske fom stäthällare. Jtalien. Här räder ett fulkomligt luan. Den 7 nov. irades årsdagen af Victor Emanueis intäg ned stor prakt och jubel. Underrättelserna frän Turin antyda att Tiärrs förflarina i Garibals dis namn bar gifwit styrka åt fabinettet Rica oli och man hör ej mera talas om minifterfrisen. Spanien. Den spanska Kortes öprnades d. 8 nov. Trons alet widrörde hufwudsakligen de inländska ans ghelägenbeterna oc) bebädade bland annat lags söslag och konstuutionella reformer. Till förs samlingens president är den ministerielle fandt: dat Martines de la Rosa wald med 214 rötter, under det art oppositronskandidaten Rios Rosas endast haft 89. Telegram m er. Berlin d. 8 nov. Danmark bar låätit dk werlemna en af den 26 okr. daterad diploma: tisk depesch med nya proposinoner, innehållande dea holsteinska ständerförsamlingen förelogde förs flag om provisoriet. London d. 10. Wow Lordmajors Banketten i går ubragte tordmajoren en toast för den di plomanska forpsen oc hopvades att Europa stule befegra de nuwarande fwårigbeterna. Den amerikanste gesandten yttrade, att bans mission bestod un arr gå England till mötes och att upprättbålla det wänskapliga förhällander mellan de båda länderna. Lord Palmerston billigade friwillig erercis. Heta England war fall ber stämd för att upprätthälla freden. Fastän bome ullsbriften war ett temporärt ondt, slulle den lifwäl med tiden werka något godt, ty man stulle söfa få bomusl annorstädes och icke förts farande flå i en få beroende ställning. Stris digbeterna i den beflägtade nationen betraktode England med bekymmer, men boppades lufwal på fredens återupprättande. Enligt där imtraffade officiella urderråttelser från Newyorf, af d. 31 okt., är en storka af 500,000 man förbundstrupper uppssälld irän Kausas till Hatteres. De omringa tnfargens terna och tränga slängsamt, men säkert in i det inre af slafflaterna. — Walen bafwa öfverallt en gonsam utgåna för Lincoln. Paris d. 9. Det heter i Monitören: Goys ons umämnande til öfwerbefälbafware för oc kupationskordsen i Rom gör ingen förändring i den wäsemtligt fredliga, beskyddande karaktären bog wår besatining i Rom, — Langre ram bes rev det I Monitören: Den fransta tvuppforps fen bar icke intrangt vå Dapredolsomradet, utan bar inskränkt fig till att besätta den yttersta gränsen för att gifwa aft på de schweitziska sens darmernas rörelser. Wien d. I. Wien. Heit förklarar, at: underranelsen om en offensif, oc defensifalliance mellan Ssterrife oc Tuskict är en dift. Triest d. I. Från Kattaro förmöles för d. 5 t:8. alt Omer Paschas nederiag den 24, 26 oc) 27 oft. belrastas. Upproreter Herzegowma utbreder fig. Turin d. 10. (H. Nachr.) I dag Öppnar des jerndanan melan Rimini oc) Ancona. Kos nungen öfwerwar feftligbeterna, och belsades med jubet wid prarje nation. Xl. 4 på e.m. imtraffade ban i Ancona och emottogs med ens ibusiasme; terrå eade en oiterit lysande sest mum. — Utstallningen i Florens forifar i beta Nov. månad. — Staden Messina har voterar en sån på 3,400,000 Lirer. Petersburg d. 11. I gär war det 4, idag 8 ar. förd. Man har redan börjar gå öfwer pa Newaisen. Bern d. 11 nov. (Hb. Nachr.) Thouvenel har jörklarat den ichweitziska gesandten i Paris, Kem, att der enligt den franske gencralens be: värtelfe icke fett någon frånfning af gränsen wid Dappedalen. Detsamma har den franske gesandten i Bern, Turgot, förklarat förbundss rådet, med tillägg, att Frankrike skall Hå fall wid de iräffade förhållningsreglor, få långe omständigheterna fordra det; men ide defto Lä lig till Ch mi ett