Helsingborgs-Posten – 4 november 1861, sida 3

— —— — Utlandet. England. 3 Engiand bar suflotelsen, fom den ameris kansta fonfliften möfwar på intörfel oc förs brufning af bomull, gifwit anledning til oro och befymmer, od) detta år nåstan dagliga äms net för de engelska bladens ledande artiflar, säwäl fom finanomännens fruktan. Af soll rafmngen 1851 wisade der fig att i England omfring 1 mill, man, qwinor oc) barn lefde af bomullstabriferna, oc bar fåferligen detta ans tal sedrmera bluwit betydligt förökadr. När man sedan betänfer, att differensen mellan Ser tember 1861 oc) Sept. 1860 utgör omfring 18 procent, då fon detta antal ide annat än wäcka oro. Under samma tid har utförfeln betydligt afe taget. J Sept. månad bar mindre utförseln warit 13 million p. fi. i bomullsmanufafiurwaror, 250,000 p. ft. i ullna waror, i linewaror lika mydet. Detta förbällande griper wäsentligt in i bela Englands frarsefonomiffa slällning. J Irland har man mydet att bejara buns gersnod, i anledniug af potatissjukan och den misslyckade spanmälsslörden och de irländska blas den uppfordra regeringen på det enträgnaste, an to tide deremot taga mått och steg. Ryssland. Ett nytt studenttumult bar egt rum i Petergs burg den 24:ve, i jjemwa untversitctobyganaden, fom åter blifwit öppnad. 700 studemer bade låtit immatrilutera fig vå nytt och wille förs staffa de icke-immatrifulerade tillträde. Mintåren fred in, 200 studenter blefwo arresterade och en tila sarad. Man iror likwäl icke, att universitetet kommer att åter stängas. General Lamberts sjuldom förnekas af Dresd. Journ., fom berattar, att ban pr telegraf är kallad till Petersburg, för att för kejsaren af gifwa en beråttelse om förbällandena och att ban ämnar äterwända till Warschau. Preussen. Handelstraftaten mellan Preussen od) China skall enl. N. Pr. Zett. uppfylla alla de önffs ningar den preusiska regering hyst derom, med undantag af att Preussen ännu icke fätt sin egen ministerresident i det himmelska riket, men man boppas uppnå detta genom widare underhandlingar. — Hertigen af Magentas fest, i Onsdags, war få lysande, att konungaparel älsliliga gänger unryckte fin beundran od) bes låtenbet deröfwer. Osterrike. J Wien bar man ater blifwit betänklig till mods i anledning af erkebiskopp Szitowstis instämmande till bufwudstaden, för att förswara bwarför han wägat an fom Odergefpan för granerkomitatet uynderstödja regeringen wid res frytutskrifningen. Dömmes erkebiskoppen få framstär han fom en politist martyr och deriges nom blifwer en brytning med bela den ungerska andligbeten; frisäges ban deremot, få faller man n dom öfwer sig sjelf. — Man talar mydet om kabinetsmodificaioner, och som afträdande beteänas erfehertig Rainer fom konseljpresident och utrikesminister Rechberg. Till förra posten nämnes endast en spirant, nemligen öfwerbuspresidenten furst Carl luereperg; men till den sistnämnda hela tre, urst Montz Esterhazy och DÖrr v. Prokesch ch v. Kided. — Man emotfer obehagliga un. errättelser från Paris, men man tror att det en nye franske gesandten, hertig de Grams nont och icke Mac Mahon blifwer öfmwerbrins aren bärutaf. — Den ungerska erfebislopen har hörsamma ämningen och inträffat i Wien i Thorss ago. Pesthermagistraten har in pleno nedlagt A nhas m