vkyrtan och det christiga samfundet 1861, och triften har wunnit en få strykande ofgäna, att försla upplagan, bestäende af 8000 exemplar, olifwit utsäld under loppet af twå dagar. Den gamle statsmannen och hissorikern fäller sig atgjordt på påfwens sida och fämpar för upp: rättbällandet af hang werldsliaa berrawålde. Den piemontesiska eröfringen skusle enl int bans åfigt, Ifa få luet bringa JÅtalien religiös och borgerlig frihet fom oafhängighet. Det är nem: ligen endast proteslanter fom den nuwarande religiösa fribeten kommer till godo, och alldeles ide katboliferna; ty den nya regeringen bar på det wåldsammaste fått angripit den katrbolsta fyrkans fribet, ide endast bwad def förbällande til staten, utan äfwen hwad def egendomliga inre organisme angår. Det är de nya fyrforna fom blifwa fria i Jtalien, men den gamla tta: lienska fyrkan swäfwar i nöd och fara. Guizot framställer derefter, att det nya Italien fom förse tat de gamla furstetbronerna för frihetens Mull, ingalunda har fött friheten, derföre att den får en tonshuutionel regeringsforar. Den ttaliensta enheten är derföre, enligt Guizot, endan en (NE rewändning, b:varmer Piemont afser nagot belt annat än att eröfra fonungarfen od) detbroni. sera fonungar — det går nemligen ut på, att eaenmåftigt omstöpa den fatbolfta fyrfans före fauming od rubba den ur def närwarande förs bällandea genom att beröfwa päfwedömet deg wertdsliga maft. Prensseu. Dagen efter det fongliaa intåget bafwa pöbel: ercesser of allwarlig, dock ide af polutsk natur, egt rum i Berlin. Anledningen Hill orokabetera na uppgifwes olifa, bland annat art en man fom efterspanar fin bortlupna bustru och funntt penne i ett bus t gränden bafom den sa faslade Königsmauer, olef of bennese beftyddare yroalad, och att snart fabriksarbetarna kommo strid inbördes i ett af de illa beryktade husen. D. 23 vå middagen samlades fabrifsarbet:arna I massa oc wille såtta husen i brand, men blefwo genom ullkomsten of Svugmankdaft ärfiljdag vå e m. sottforo skärmytolingarna, bwarwid Hfwal polijen behöll öfwerbanden. Men Då det bör: jade mörfna wände fig segren och polisen mäste reqvirera förstärkning. Nu började en all:vars lia strid; en voliskapten blef så illa sårad, att ban måne bäras bort, od) en stor del at man: skapet fingo mer eller mindre swåra stramor. Det lyckodes sifwäl polisen, utan tillbjelr af mi tuaren, att så makt med fridstörarna. Nägra och trettio personer arresterades od) mänga blets wo swärt fårade. Eit telegram från Berin, af d. 25, förmäler att excesserno icke förnyats. Staden Berlins gafwa, i anledning af fröningds feslen, till konungen, bestär un en sanonbat, som fladen utrusstar, och skulle denna båt kallas Mere lin; till aminnelse härutaf flute en kanonbå: i preussiska marinen framdeles städse hafwa detta namn. Österrike. Enl, en skrifwelse till Alla. Pr. Ata bar grefwe Forgach nu ändtligen kommit till den Öfs wertygelsen, att det ej mera är möjligt I godo uträtta något med bet rådande partet. — Det wäsentliga hindret för ordnandet af förbåltans derna bärleder fig från de Ännu fungerande fo: mitatsauftoriteterna, men man hoppas att res fryteringssyslemet fall erbjuda ett önskwårdt tills fälle, att blifwa qwitt de mest exalterade af dem. Den konglige kommissarien Koller skulle, ons tigt telegram från Wien, af d. 28 d:s till 7R. 3) ajga till Pestd med tnkructioner Hf milisärkommendonten, fältmarskalken Corommt, bwars uti älägges bonom den störsla straånghet, beträls sande lugnet och ortningen. Frankrike. En franst ministerforandring bebädas af BB, H:s parlferfotrresvonden. Det: beter att Fojfas ven will bafwa Fould in i miutmeriet oc) an arefwe Walewskirtrotigen skall komma att rill honom ofträda platsen, enär Fould oc Han icke äre goda wanner. — Ralazzi bar baft en ioa limmars läng audiens bog frjsaren och skalls warardetmed serdelce belåten. Jtasien. Från Neapel och Sicilien åro nn unberrråte telferna fulftedehällante. Rytliet om nya reafs nonära urprorsförsök mifag nu wara osant. Victor Emanue! wantas allatedan t medio ar nåfa manad till Nervel dit de flesla mini hrarna Åora ledsaga honom, od) lärer fonangen sfota presidera wie Va Marmoras innastatton. Spanien. Den syonsla regermnen fan göra sig beredd A. 0ALÄä(( pnar