anfom bit, kl. 5 vå aftonen, oc mottogs På bangården af kejsaren. På wägen derifrän bel: sades de båda suverånerna med lifliga burras rop af den talrift sörsamlade mängden. J flottets försal emettogs konungen, kejsarinnan och den fejserlige prinsen. Följande dagen jaat. — Den 7. J dag s. m. bålls jagt, i eft. m. företages en promenad i wagn, i afton repres sentanon å tbeatern. Monarkernas ömsesidiga förhällande pjeriligt. — Den 8. I dag hå morgonen bölls revy öfver ect renemente garder och Zouaver, mus ken äfwen kejarinnan och den kejsertige prinsen öfwerworo. Der utbragtes vivatsrop för Fejs saren och konungen. Kl. 125 middagstiden afs reste fonungen, letsagad HU bangården af frjs saren. Afskedet war hjrriligt. Paris d. 7. (Öb. Nachr.) Man tager för argiordt an Ricqoli icke fall länge fortfara om wara minister, fastän man ide tror att han strax stall afnäda. — Konungens af Holland nfomst wåntas d. 12. — Den mexifanska erpediuoncs flottan organ:seras. i Hamburg d. 9. Ea tevesch från Alerans driq, af d. 6 d:s, fom d. 7 på morgonen ine träffat i London, meddelar, att Nilen Har kran till owanlig grad vd bar förorsakat mycken skada vå jernbanan. Telegrofen från Alexandria till Maua arbetar mycket tillfrersställande. London d. 8. Ttmes? skatfwer: Konungen of Preussen bar blifvit wottagen med den half: officiella pamfletten Ron och Weidfeln. Franfrike säger deri till konungen of Preussen: Du fan wara mycket iugn; wi wilja icke taga Ryen förr än wåra intressen fordra det; men wåra intressen fordra omedelbart en del of ditt territorium, oc) derföre wilja wi taga det. Daily Tewvs skitfner: Picussen har förs pligligar fig om tillbakawesa ert franski ongrerp vå Venetien. Schmerling bar underrättat Preusfen om, att der föreflår ett angrerp på Bene: tien till wären od) uppfordrar det till att alla: redan nu afgirwa en förkflaring angående de förpligtelser der har ingått. Preassen har emellertid först welat inhemta upplysningar om fejsar Napolrons afsigter och fejsaren har dere vå säreslagi en personlig sammankomst. Detta är anledningen till sammankomsten i Compiegue. London den I Öf. Tumee såger i bus gens nummer: 7ISi äro ide afundsjuka på en attans mellan Frankrike od Preussen; wi öns ska endast att Preuesen må bewara fin oafhänniabet. En alllans med England kan wara wigtig för Tyskland, tall Rhen hotas; Preuss sens biständ är utan wärde för England. Ett franskt Prenssen må ej inbilla fig, att mi wäna ta oss nägot för of af Preussen. Ber den I Of. (Od Nachr.) Thouvenel bar muntligen förffarat den schweitziske gefanrs ten i Paris, att artitkeln i Confitutionnet om tillständet i Genf alldeles ide härrörer från ministerict; ban Af bade ide den ringaste fåns nedom derom. Bcrånelserna från diplomaters na och fonsulerna inncbålla aldeles intet, fom rättfärdigar Constitonnels anklagare. MNepes vingen kunde ide åtaga fig något answar för bwad der stod i tidningarnas def enda organ war Monteur. Turiu b. 9 Okt. Den spanska pPartigängas ren Borges år tillfangatagen, dömd och skjuten; hans 45 famrater är gjorda till fängar. Paris den 10 ÖOkt. Moniteur säger i das gens nummer: Sammankomsten i Compiegne fan ide annat ån hafwa ett lyckligt inflytande på de båda regeringarnas förhållande till ywars andra. Alt berättigar till att antaga att den stall efterlemna ett gynnsamt intryck hos de båda suveränerna. A — Gharad. D