sen skulle kunna ställa sig på en förtroligare fot med England, Osterrike, Ryssland, Italien och Spanien; men det fan ide söka förbund med en makt, hwarifrån någon fara hotar. En allians med Frankrike gifwer det ingen säkerhet mot ett fransyskt angrepp; den skulle aflägsna de mindre tyska staterna från Preussen och åter frammana olyckorna från 1806. Paris d. 4. onstitutionnel af d. 3 d:s förklarar i en artikel med öfwerskrift Sfonuns gens af Preussen befök, att Frankrike i detta besök fer vi förebud för den allmänna freden, under det alt besöket wäcker oro i Tyskland. SÖsterrike har lidit ett nederlag med hänseende till fina sträfwanden att affluta ett förbund med Preussen. De österrikiska bladen fästa nu uppe märksamhet vå den fara, fom hotar Relngräns serna, hwilka skulle gifwas Frankrike till byte för den tyska kejsarekronan. De preussiska blas den hafwa wisat brist på fasthet wid sådana insinuationer genom att påstå, att kon ungens besöf endast sker af höflighet. Detta will Gons stitutiannel ide medgifwe, utan förklarar twärts om beföfet för en politisk och social tilldragelse. J twå år har underhandlets med tullföreningen om handelstraktaten. Detta war en hufmuds fråga. Politiska traktater kunde aldrig försena regeringarne med hwarandra, hwaremot hans delstrakten bragte försoning mellan nationerna. Honung Wilhelm, fortfar bladet, tillhörer derpå hafwa wi bewis — de furftar fom förftå deras land och deras samtid. Hans farakterd: fasthet och rättskänsla hafwa blifwit till ett ordspråk. Han hörer till den klass af furstar, som oförbehållsamt förklara deras undersätare att be trampa orältwisa fördomar och blindt hat under fötterna, ringakta en flyktig vopulas ritet och blott sträfwa efter opartiska efterfoms mandes bifall. Beru d. 4. Statsrådet i Genf har tillställt förbundsrådet en slutberättelse angående grånts konflikten och fordrar tillika en upprättelse, på diplomatisk wäg, för Constitutionnels artikel om tillståndet i Genf. Kölu d. 5. Köln. Jeit. meddelar brocdhys ren Rhen och Weichseln. Korrespondenten till bemäldte tidning tillägger denna brochyr mycket stor betydelse, enär den år genomfedd och billi: gad af kejsaren. Den är dock hållen i en mydet förfonlig anda. Konsstantinopel d. 4. Montenegro har tills bafawisat Portens gjorda wilkor för upphåfs wandet af blokaden; denna skall derföre noga iakttagas.