tas öfwer wiken till Näsbylandet, hwars uts ffjutande udde genomskäres, samt widare fram dragas inwid Christianstadslandet, hwarwid iafttages, att kanalen ej får ledas närmate Tis voliköksbyggnaden än 50 fot, hwarjemte bolaget skall gifwa erfättning, efter uppskarning för Den del af stadens yttre strandområde, fom der: stådes af kanalen upptages; 2:o) att kanalen stall från Långebro, nedanför hwilken blir den större hamnbassinen af 1000 fots längd, 500 fors bredd wid bron och derifrån jemtaftaogans de i bredden till 400 fot wid nedre ändan, dras gas öfwer Beckhofslandet, fortsättas längs ute efter banken till Hammarpynt och widare ges nom udden derstädes samt Hammars Håslöfswiken till en punkt i narheten af Håslöfs UD de, samt genom närmaste sjöwik till Rinfaby strand, hwarifrän kanalen bör framdragas of wer MRinfabys, Hornaoch Åhuslanden, welts liga linien till hamnen Åhus bv; skolande dos laget likwäl ide widkännas någon kostnad tor anläggandet af jetter eller hamnarmar wid kanalens utlopp wid Åbus. Widare bestämmes: att kanalens djup å sträckan må inskränkas till ö fot under lägsta wattenytan; att bolaget skall anlägga en 25 fot bred, fast och såker satrwåg å banken ifrån Långebro till Hammar, samt för all framtid bereda staden fritt beqagnande af ifrågawarande wåg; att, för uppehållande af kommunikationen mellan den genom kanalen afskurna delen af Jjternäfet och motsatta Aravs den, bolaget skall anlägga wäg, bro eller färja; samt att bolaget under de 60 besittningsåren skall i laggildt skick underhälla de ifrågasana nya wägarne och broarne samt widmakthälla kanalen tll wederbörlig bredd och djuplek. Elute ligen har Kongl. Maj:t funnit godr dels att förlånga tiden för utförandet af samtlige ifrågawatande arbeten till fer är, räfnadt från den 24 sistlidne Augusti, dels och art förklara bolas get berättigadt att förwärfwa eganderåätt till det jordutrymme, fom genom de I arbetsplanen nu gjorda förändringar kan blifwa erforderligt. Cimbrishamu d. 28 sept. Natten till ven 21 d:s, temligen tidtgt, kamrade jakten Caros tina Cecua, bemma i och pa wäg tl Cime brishamn, i def närbet sa Helt oc) valler att fölen stod i wädret. Skepparen Johan Vunde gren, fom för sillsallet stod till rors, klänrade efter kantningen, med ansträngning of alla frafs ter, upp vå fölen och boll fig der fast tfjutims mars nd tulls ban ttantbergades af fiskare från Baskfemölla Fiskeläne. Twenne yngre mån, utnörande besåmmngen, omkommo wid iillfället. Jakten med nädlan är inbergad i härwarande bamn. (C.-Bl.) Götheborgs Handeloförenings fullmäktige hafwa I ett utlåtande till magistraten på det amplaste tillstyrft wåg: och stämpelafgifternas afskaffande. Dessa afgifter hafwa hitintills ins bringar circa 85,000 ror om året, hwilken fume ma dock alltmer skulle minskas i mån fom förs tullningarne i uthamnar till undwikande af dessa utgifter tilltaga, och med desamma min. skas naturligtwis ån yllterligare Götheborgs tolagsersånning, hwaraf redan omkring 20,000 rdr gå förlorade genom förtullning i uthamnar. Den werkliga förlusten för stadskassan blir således ide synnerligt stor. — Samma myn: dighet har äfwen i en skrifwelse till Reg. an: hållit, att imilldes frågan om tullstämplingens totala upphörande kan biifwa afgjord, det nu brukliga, i allmänhet tidsödande oc för en del — .. 5 1 waror skadliga sättet för densammas werkftåls lande måtte ändras och förenklas. Jönköping. Lifstidsfången Erik Gustaf CE riksson, fom natten emellan den 2 och 3 dennes beredde fig tillfälle rymma från Frånggewaldis gern Andersson wid hemmanet Hylte i Kronos bergs lån, har i Sköfde af stadsbetjeningen blifwit gripen och afförd till cellfängelset i Mar riestad, hwarifrån han ankom hit till cellfån: gelset den 18 och affördes den 23 till Landss frona fästning, hwarifrån han förlidet års höft tomde. Eriksson är samme person, fom, under namn ap Gustaf Andersson Wicker, wi Mos vember månad förlidet år från fångföraren Molin rymde på det få kallade släta werfet, då Molin skulle aflemna honom hår på cell: (3. T.) fängelset. Kalmar. I Kongl. Maj:ts Befhdes fungörelse af den 21 dennes läses: Gåftgifwarehustrun Cbristina Jonsdoter har den 26 nästlidne Augusti upphittaen plånbok med devut innes slume penningar i sedlar till ett belopp af 425 idrarmt. Flera omständigheter göra det fans nolift, att denna plänbok tappats af den I Kengl. Maj:ts Befallningshafwandes fungös relse N:o 234 för den 7 i denna månad alls männeligen efterlyste Carl Magnus Johansson Cramer från Syringarebacken och att de i plänboken förwarade penningarne tillbört salnade och förmodligen mördade Skepparen Pettersson från Simpewarp, å hwilkens förda fartyg, flupen Siarid, Eramer lärer warit såsom sjöman anställd. Men emedlertid får Rongl. Maj:ts Befallningahafwande härigenom uppmana de upphittade penningarnes rätte egare eller dens . nes ratisinnehafware an skyndsamt gifwa fig härstades tilllkänna och fin förmenta rått dertill styrka. Wioby. Wid nyodling uti Säiwide Stor ång i Eskelhem vå Gotland Hittade arberskars len I. Söderström, på husbonden, förre skol läraren J. N. Bergmans egor, omkring 130 kusiska mym, som wågde 24 lod silfwer; af hwillet fynd jordegaren, Bergman, till Wisby stkolas samliagar skänkt 3:ne sädana mynt. Från Opsa i Dalarne skrifwes till Falu Tids ning: — Åter har ett mennuskolif blifvit Uupps offradt åt en af de björnar, som en längre tid i wåra skogar injagat öfad fruktan och skräck. Bonden Bogg Guif Erssons i Hansiö hustru, som den 14 dennes wallade fin boskap wid Lindors fäbodar, å mil från Hansjö, saknades vå aftonen då freaturen ensamma äterkommo till fäbodewallen, der hennes man wämade benac. Han söfte wäl strart efter henne, men måste snart, under det inbrytande mörkret, uppe höra dermed. Följande dagen forisattes föfans det, med förstärft manskap från hemmet, då man omsider påträffade den saknade, död med krossad bufwudskal och vå ryggen en stark blå nad efter der fannolift första slaget. Det war ike långt derifrån, föga öfwer 3 mil, fom för 3 år sedan bonden Nissa Erif Persfon från samma by träffades af ett lifa öde. Nästan i samma trafi blef äfwen för 2 år jedan afskedade soldaten Efling i sällskap med uvenne andra arbetare, utan gifwen Anledning, angris pen och swärt misshandlad af en björn, och sednare på hösten en aldre piga likaledes få illa tillmgad, att hon år för sin öfriga lifstid till arbete oduglig. — Man har under de fednare Åren sökt medelst anftällande af skallgäångar komma dessa skogarnes fridstörare på lif: wet, men förgäfwes, och man må ide föruns dra fig deröfwer, då man wet huru desfa fall: gångar utföras, utan befäl och ledning af er farna och förståndiga skallfogdar. Insänd:.) Något om de nya solkskoleinspektörer. I. Man behöfwer icke mer är erinra fig titlar ne på de versoner, bwilka nu åro satte att ins spektera rikets follskolor, för att genasl finna buru omöjligt det är för dem att åtminstone på ett tiotal är binna besöka alla folfskolorna inom fina distrikft. De äro nemligen samtliga perfo: ner med sådane ordinarie bestållmngar, hwilka förhindra dem att på de för inspeftionen enda lämpliga tiderna, neml. de månader, under hwilfa stolorna äro öppnade fullgöra sitt uppdrag, En stor del af dessa inspektörer äro särare wid E. lementarlärowerk, Åkademi eller Seminarier, bwilka alltså under laseterminerna måne wara wid fina ordtnarie befattningar. om ide funna lagligen derifrän före termiens slut oflågena sig. Men nu bär det fig så itla, art under de få månader af året, eller sommarmånaderna, Juni, Juli och Auqusli, då dessa lärare ätnju: ta letigbet från fin ortirarie tjenugöring, är det i ganska få folfstolor i vifet, i bwilfa rdet läses, oc) afwen om få stulle wara, att otla föll: stolorna då Md i gång, bwelfet dock ej är fal let, skulle inspeftörerna icke binna att inspektera särdeles manga sfolor på denna förta td. Det frågas med slal, om det är möjligt efter ens tänfbart, att en person på trenne manader skulle funna burna längt, när det för en noggrann in svefnon i en ffola ersordras, att ide endast göra en fransosk visir derstädee, higa in i rlärosalen, tala några ord med läraren, somt sedan taga farwal för det året, utan göra fia rätt förtros gen med lararens duglighet, barnens funffapes mätt, skollokalens beskaffenbet med mera dylifs, fom fan waraaf nöden för att betöma en för samlings follskoleangetagenbet. Åndamålet med solkstoleinspeltererna war wal något belt annat än att blott förse siattstiska centralbyrån med ett flags beidufar, fom stullent sörsamlingarna upptaga nanstiska uppgufter angarnde föltffoleunderwisningen. Sannerligen det är ett lått göra, att förja undermtomagen ri ren solfskota, isynnerbet fom inspveftören, ör att rätt pröfwa hals ten af barnens kunslaper måste sjelf då oc då taga barnen I fordör. Och will ban gsra fig ett säfert omdöme om skolans tullstand, tär ban taga mera än en dag på fig. Wore nu så förhallandet att werkligen alla folfskolor under de månader, då inspekrörerna funna wara ifrån fina ordtnarie besattmngar, åro i gång, få fule de ändå ide bafwa tid att ärligen inspektera sardeles manga, od) in: spektionen skulle ide funna, få ofta förnvas, fom nödigt wore; men nu bafwa follskolorna lilsom de lärda stolorna terier under fommars månaderna, om ide alla tegsa månaderna få ätminstone en eller twå, och ott den fämpligas ste tiden för barnens owila från skolarbetet är under sommaren, fan wål ide gerna besiridas. Men derigenom blir det ännu swårarc tör att ide säga omöjligare för de nuwarande inspek törerna, an besoka dijstrektets skolor, och man will ide förmoda an weterbörande esorer skulle wilja draga sårarne från lärowerken under bunrr rr SA EDEN NONE RANG ))jy7—5— — —— — — —— — ——— ————————— nande lästermin och skicka dem ut på inspektion i församlingarnas folkskolor. J några filt haswa kyrfoherdar blifwit till inspektörer utsedde, men mycket lämpligare war icke walet of dessa. Ty utan att tala derom, att en kyrkoberde knappast bar tämpligare tid att disponera för detta ändamål än en lärare wid eit allmänt lärowerk, få är det föga granns taga, att den ene kyrkoberden såncs till fontrol lör öfwer den andre, särdeles fom han fjetf Har foltskolor inom eget pastorat att inspektera och dessutom kan detta gifwa illwiljan anledning att tala om konsiderationer m. m. Af hwad fom mu blifvit anfördt fyncs det wara ganska flart, att de nu förordnade folfe stolcinspektörerna, så skickliga personer de för ofrigt äro, med fina ordenarie befattningar ide funna, om de skulle wilja det an få gerna, rätt omsorgofullt fullgöra sitt uppdrag utan blifwer ändamålet med inspektionen till sörre delen förfes ladt. Det kan wäl sägas att med det ringa arvode som man anslog ät hwarje inspektör, kunde man ide väräkna personer, fom skulle egna fin mesta tid enbaft åt dessa besanmingar. Ty 500 eller högst 1000 rdr är ide mocket, och för den summan får men ingen dnalig person att ataga fig en sa wigtia piats, om ban ide får bafwa någon arnan hbefattumng derjemte. Den blir alliså bes troftod som en bisaf, ett slaas sinckur. Men bär är justamtsttaget från början. Att få an: orena dessa plafser, art de skulle skötas säsom bitjenster, war nog aldrig deras mening, som :räckt sörsta tanken på sollskoleinspektörerna. Och då man läste namnen vå de perfoner, som skulle stöta detta wigtiga urpdraget, blef man ide få litet förwänad, emedan öhwar och en som någorlunda tänker fig in i förbåtlans derna, måste inse omöjligbeten för decfa, att funna något uträtta. Det bewiljade fratganflas get är wisserligen ide fort; det har från börs jan blifwit taget alltför knappt, och wid vf: wande riksmöte mäste det nödwandigt ökar; men afmen med anslaget sädant det nu är, kunde man bafwa anordnat denna angelägenhet vå ett satt som Funnat inaifwa glada förboppningar. Jns. förundrar det bögligen, att annu icke press: sen tagit frägan i närmare skärskädande, och han bar allt bittills wåntat förgafwes, att de slörre titningarna flute framkomma med sina anmärts ningar, bar ide welat dröja längre att uttala fin mening, i den förhoppning, att bans ars marfninaar funna gifva uppflag till en discussion i denna fråga. Derföre tager ban fig äfs wen frihet att i en tredje och fika artikel frame lägga ett förslag, buru han tänft fig, att ifrås ga:varonde angelägenhet bord: ordnas för att någorlunda motswara ändamålet. A— — ilttandet. Daumark. Köpenhamn d. 2 Okt. H. M. danska for nungen har i eftermwdag hit anländt. Frankrike. Kejsar Napoleen, bwilken en del iwningar wilja påästå, i anledning af yreussiska fonwns gens besok spekulerar på nya landwinningar, bar umräckt fin artigbet utom inbdjudningen till för nungen af Picussen, til Comyicgne, afwen till böfligbetebetpgelser i sjelfwa den prcussiska burs wudnnaden. Enligt Nup. Preuss. Jan dif wer ber sälsbes i fransta gesandtistapets träds gård uppfördt en fal, fom saltes i förening med matsalen i bolellet, med plats för 500 gåfter. — —