, fjuns e fyds dropen yckades f hon nu Yle ugnen genaft rpå. af ugnen, a famt Haf el. It hela vilfens i Ores nnebar, afsked. förtjent han ej fordna an och många ond för hwaraf n flitig rfet. —— ungere irg, på 3 Red): vös och nu fös iet och Tre af ecknade, Lngland rfiet Öns l mwerfs i tuilles traftas fter det 5. Dvs 2 Enge n, blifs sal, fom systemet, unstä fir ett bes fom sköt Konunrs ll Athen; ana en a. tillständ mtillämnu näs kortare ptenlöjte ;re artieklagliga na skulle med den block era f5 mil. fåfnart nebrog, ng Moo ———— — ———— — via och fregatten Tordenskjöld må blifwa före ändrade till skrusskepp, och 15 fMrufängfanonbås tar må blifwa byggda få fort fom möjligt. Kaps tenlöjtnanten ansäg, att man borde strax skicka BHannebrog oc Tordensljöld till England, för att der låta förfe dem hd angmachiner. Slutligen wore det absolut nödwändigt, att den ärliga budgeten sör marinen, 1.800,000 rdr, uppbragies till 3,000 000 ter. i Konungen har på några dagar veft till Juts land, för att wara närwarande wid den flutlis ga utgräfningen wid Veile och Jellinge. Konurs gen lärer här, den 6 Okt., fira sin födelsedag, och då göra sitt inträde i det nyligen inredda slotter Fredensborg. — Den 27. Enligt Berl. Tid. har den utomordentlige gesandten från Beven i Tunis, general Kheredine, hwilken för någon tid sedan war i Stockbolm, i dag hufommit, för att öf werlemna till fonungen stora Nischansorden i briljanter. Frederikshavn d. 27. J dag bittida pagfes rade här förbi 6 vreussiska ängkanonbätar, fös derut; 4 af desamma erbollo lotsar från Hirteholm. Frankrike. Paris d. 25 sept. Det iyckes ej blifwa nås got af med sammanträffandet mellan fonungen af Preussen och konungen af Holland i Coms viegne, då nu Doniteur? underrättar att den sednare skall wara i Paris d. 12 oft., under det fonungen af Preussen redan skall wara der d. 6. mPRarie innehåller följande: En engelskt blad antyder, att den merikanska frågan warit föremål för en öfwerensfommelse mellan de tre deruti deltagande mafterna, och meddelar innes hållet deraf. Meddelandet i engelska bladen år ide noggrant. Man försäkrar, att den kejserliga regeringen fullfomligt billigar wår gesandta, Dubois deSaligny förfarande, att den tillfånnas gifwer fin stora missbelåtenhet med presidenten Fuaresstyrelse, och uttalat def fasta beslut att försäkta fig om wåra nationala intressen; men att ännu bar ide något afgörande steg tagits till winnande af detta resultat. Polen. Stämningen fortjar bär att wara betänklig. Den 28 sept. sammantradde den första walförs samlingen i Warschau, i Magistratsbyggnaden, i adeleinstitutet oc akademien, utanför bwilfen sistnämnda en oerhörd menniskomassa samlade sig oc protesterade mot walen. Det fom likwal ide till några ytterligbeter enär flera bekanta män af det moderata partiet, deribland grefwe Zamosfi, vresidenten för det upvlösta landts örukssallskavet, talade tll folket och förmanade till stillhet. Enligt en regeringsförordning äro alla läroanstalter, bwarest eleverna hafwa dels tagit. i oroligbeterna, stängda. Turkiet. Från Konstantinopel af den 18 sevt. förmår les öfwer Marseille, att Omer pascha fordrar förstärfningar och penningar för ant funna gå widare mor Montenegro, att furst Nicolaus ar Porten förklarat, att han ide fall wägra de crisstna i Herzegowina sitt beständ och gifwa alla förföljda en tillflyftsort, at flera tillfångar tagna Montenegriner blifwit halshuggna i Sus tarr och att det uppretade folket derstädes ans grivit garnifonen. Vice konungen i Egypten har den 17 sept. från Lonstamtinopel inträffat i Merandria, utan at hafwa utredt frågan beträffande Suczkanalen. (J hwilken fråga till och med format: terna ide äro ense.) Ryktleswis hör man, an han, under loppet af oftober, skall jöretaga en resa til London och Paris. Efter hwad man hör från Beyruth af dt sept. skall den utländska eskadern, i okt., lemna de syriska kusterna. Amerika. deewyork d. 14 sept. Kapten Henry For: fler, en medlem ar lagstiftande matten i Nortb Carolina, bar i går presenterat fig för vresi denten Lincoln, för att ullbinda bonom en bris gade unionswänners tjenst från North Carol na, under det nuwarande kriget. Från Cairo förmales att, i närbeten af Cos lumbus i Missouri, wid Lucas Bend, twå fur nonbätar af förenta staterna hafwa baft en säftning med ett batteri od) twå kanonbatar af de fonfedererade, i bwilfen de sislnämnde fanonbårar: na urständsarts att fortfärta friden oc, endast genom tillbjelp från land, hwarest wid Columbus 15,000 man fonfedererade woro lägrade, undsluppo. Dryrock i Pennsylvanien bar blifwit helt och bället förförd genom en eldowada. Den wid Springfield fiuvare generat Lvon bar testamenterat bela fin förmögenbet till För: enta Staternas regering; den lärer uppgå till 30,000 Dollar. Prins Narolcon skall mid sitt beföf rt Canada i Quebec, oc Monrcal, blyjwur sestttat emot tagen. (A. Pr. 3.) Cbicago (Illinvis) den 7 Sept. Cit enslildt bref, under ofwannående dato, fem rar foljande, fom man bar anlednina iro fans färdiga oc) mycket rcharakteristista underrattelser. Den tidning, för bwilfen jag arbetar, ligaer synbarligen i sjalatäget, ätminkone kan jag ide mera få in mina penningar. Det är werftt gen en swär tid för preesen. De anwisninaar, hwarpå en tidning bär skulle förtrösa, salnas belt oc) bället. De stora iysta och engelska tid: ningarna yafwa fett fig nödsafade att minska fina format. En stor del al dem åro indragna, oc) ben fom bar venningar fon få ett tryckert för godt pris. J Sodren safnas vapper och tidningar, hwilka förut symes i jänteformat, utgifwas nu i qwortark. Detta, 1 Nem-Orleang, fom förut dagligen fyllde tre spalter med ängbätsannonser, bar nu endast ordet: uYnga. Följderna af blockaden äro försträcktiga. Half wa sydarmeen går barfota. Telegra m mer. gondon d. 27. Monitören widbäller äns nu fin underrättelse om interventionen i Merico. Underiecknandet af traftaten är nära föreftåenbe, enär England, Frankrife oc Spaniecn allaredon hafwa beslutat expedtitionen. Newyork d. 18. De konfedererade under general Lee hafwa angripit förbundstrupperna wid Cheat Mountain, men blefwo kastade till: baka; General Rosenkranz marcherar mot de konfedererade. Paris d. 27. Det beter i Moniteur: De franska officerare, fom återwandt från manövs rerna wid Rhen, äro förtjusta öfwer det emot: tagande, de funnit bos den preussiska fonunga: familjen oc) de preussiska officerarna, och uttala sig vå det fördelaktigaue om den preusffa av: meens goda ballning, disciplin och skickligbet. Turin d. 27. Enligt Dpumone bar Hrans rike ullbjudit fina bona orficia, för att hindra elt föl for pit bal Nå . L— — — —