veta förhållandet, och derföre såg hon så besvärad och underlig ut.? Men såg någon på gamle grefve Peringsköld 2? inföll fru Starenslykt. Jag tyckte att han ibland hade utseende af en person som är på vippen att förlora sitt vett. Vet ni huru det är med den saken? — jo, Eugelborgs mor har varit hans älskarinna, underrattade krigsrådinnan. Det har ju tant förr sagt oss, yttrade fru Starenflykt otåligt, Ja, men Ulshild tror, sade fröken Anastasja, att han är bestämdt kär i flickan ; hvad tycker herrskapet, att ibland faller det honom in att hon skall sitta och arbeta i hans rum, medan han skrifver och läser, och då betraktar han henne förstulet, alldeles som om han vore hennes älskare.v )Men det kuriosa är, iusoll fru Orin, vatt han, från alt visa sig ytterst intresserad för löjtnant Lowenthal, helt och hållet med ens drar sin hand ifrån honom.? Ja, det var så länge han icke visste om att Lowenthal var dotterns älskare,? upplyste krigsrådinnan. Men ingen af herrskapet torde veta, au löjtnanten ligger illa sjuk och att fru Brandel flyttat i ett inre rum innanför hans och sköter honom både natt och dag, förkunnade fru Starenflykt. voOch Masnild går förklädd till honom, det har min piga sagt, berättade grossörskan. Sådana skandaler,? menade mamsell Charlotte. Jag försäkrar herrskapet, inföll fru Orin, alt den familjens händelser äro så invecklade, alt deraf kunde bli tio följetonger, älla romaner, en komedi, en dram och två tragedier.?