Fyra Ord. Svenskt Original. (Forts. fr. nr 110.) Amiralinnan Mähldorf, afbrot fru Starenflykt, grefvinnan Peringskölds intimaste vän. har sjelf berättat det för Barbara och mig. Men jag har hört det, fast jag ej sagt det för dig Charlotte, afbröt krigsrådinnan, vaf grefvinnan sjelf, och amiralinnans minne slår henne ofta felt. För all del, låt det komma till något resultat ! bad fröken Anastasia ; om jag vore ung, så vore det slut med mitt tålamod ; men blodet afkyles med ären. ?Jo, skyndade krigsradinnan att taga till ordet, det ar ett ytterst kuriöst förhållande. Grelve Peringsköld har tvingat sin son — märk tvingat — att i hemlighet sorlofva sig med den lilla mamsell ILWenthal... Ah nej. så var det intet, motsade fru Starenflykt. llan lar verkligen tyckt om henne, fastän han, som många andra, ar nago: ostadig af sig. Jag ber, att jag skall få tala till punkt,? sade krigsradinnan med kufvad harm. Han, grefve Yngve, kunde omöjligt utharda på denna sträckbänk ; han bryter sorbindelsen och går dit som hjertat leder honom Men nu är det alt observera att grefvinnan 2. troligen af barmhertighet, ty det är ett charmangt fruntimmer — hyllat sig om den stackars flickan, ty hon var du mel sroknarna och hade just ett slags protektion der i huset. Jtoligt är all fästmön sedan fått