säsom skyltar för wärfningsbyråer, hwarest fups plikanter anteckno fin önskan att gå säsom fars ten, löjtnant, sergeant eller soldat. Då truppen redan blifwit anwärfwad, wåljer den bland de föreslagna officerarne fin ofwerstelöjtnant, fin major, kapten o. s. w., ända til od) med korporal. Det är ej så sallsynt art den, fom ans tecknat fia att gå säfom soldat, twingas att an: taga underofficerstjenst, då han dertill blifwit wald, emedan ban är fånd att bafwa litet pen: ningar och många fupbröder. Den reguliera wän år för närvarande 15,000 man goda trupper od) votlontärarmen 200,000 de ustafte man fan tänfa fig. Jag bar baft det nöjet att fe dem en enda gång t batalj uti Virginien under mitt tvenne weckors wistande i Wachings ton, der de fingo bra med stryk, kastade gewär och packning från fig samt sprungo allt bwad springas kunde, oc) många ända til jermvågts stationerna för att återwanda bem od) ej widare blettställa fig för några sadana afwenryr. Eeds nasle fongress bar bewiljat anflag till volontars armeng förökande ända till 500.000 man, och torde den reguliera ökas til 150,000 för frams tiden. Aflöningen är för en öfwerste 250 dollars, en öhverftestöjtnant 200, en major 175, en fapten 125, en förste löjtnant 115, en andre 108 rollars pr månad. For kavalleri: od ar tileri-officerare omfring 20 Procents illlöfning för bäftration, samt möjligen någon obetydiig vartatton af denna uppgift i olika regementen. Före mm afresa till Wasbington bade jag bändelfewis lyckan att blifma förcställd AMmer:s fas rilaste nan, general Fremont, fom war stadd vå wäg westerut för att uppfätta en arme rå 100,000 man, för operationer i Western. Denne man tjenade upp sig trån föjmanisgros den till öfwerste under mexikanska friget, för tjente stora summor på icveranser af boskap un: der kriget, famt fick för sitt wälförhallande ef ter krigets slut rättiabet att wälja fig nägra mil land efter eget bebag. Hans mul Föll då naturlighvis på en liten terräng forsedd med guldgrufwor; fe der orfafen Hill bang otoniliga riketom. Wid min återfomst från Washington till Newyork öfwerra skades jag af en telegrafe depesch hän denne general Fremont, att Ögone blickligen afgå tisl S:t Louts i staten Miesouri, omfring 1,200 mil derifran, för att mottaga anställning sasom kavallertofficer. Resekoslna den sfulle generalen betala. Jag feljde med glädje inbjudningen, jom med ens oppnade för mig utsigten till en ljusare framtid i detta land, än bwad min bittills wunna erfarenbet föredådat. Jag begaf mia genast i wäg. Wid ane komsten ull S:t Louis möttes jag ånyo af en glad underrättelse. Pun befattning af favalleri officer bade nu blifwit förändrad will artilleris officer och jag war nu fålunda kommen i mit råtta element. Genast wid min anfomst fick jag order att uppgöra ritning till ett flytande banteri od) samma natt afgå utför Pisfifivpis floden till Cap Girardean, 175 mil föder från S:t Louis, för att bygga batterier och sältwerk. Wår storka bär är för närwarande 8000 man utt goda förskansningar med dlockhus oc wi wånta dagligen att få fe wår fiende, fom stär 10 mil bärtfrån. Jag menar alltid engelska mil, då annat mått cf särskildt uppgiswes. Fi enden bar för afsigt art angripa S:t Louie, men innan desta fon ske mastte wår posinon sörm tagas. Förtalets dom. Du, min wän, fom omildt dömmer Öfwer hwad din broder ger, Ggna fel du gerna glömmer, Tadlar andras fom du hör. Ar du felfri, fon du wandra Rlanderfritt på lifwets stig? Kanske, när du dömmer andra Andra ater tömma Dig. . Såg mig, borde ej din nåsta, Och dess namn dig wara fört? Tala, tyda, till det bäåsta — Har du detta bud ej lärt. Ser du någouzwilse fara, Då med Holt föralt ej dom; Kan tu ej hans fel forswara, War ferfoulig deck, ech glöm. Känner du hans djupa )märta, Angrens ywal utt hans brojt! puterade-fammaren och alltid tätt bakefter hor nom den outtrötilige Mestrieau. Hr Tesch reste också till Ostende för att bada — Mestrieau följde med och hwarenda dag såg man honom med sitt spanska rör spatsera efter hr Tesch på promenaden. Borgmästaren i Ostende, som wille gifwa ett prof på sitt tjenstenit, beordrade en gensdarme att gå bafefter Meftrieau med bes fallning att ide lemna honom ur sigte. Under flera dagar fingo nu badgästerna fe . d. firifs waren följd i hälarne af gensdarmen, nägot fom sluttigen oroade några fremlingar, få att konungen af Preussen, fom också fick höra tas las derom och sannolikt ansäg den der herrn för en ny Oscar Becker, låt kalla till fig borgs mästaren. Om ni för min skull, fade fonunz gen, widtagit detta förfigtigbetsmått, så ber jag er att afstå derifrån, ty det år alldeles dfwers flödigt. Borgmästaren omtalade sakens fame monhang för konungen, fom mycket skrattat deråt och u:topat: Stackars hr Teef! Ministern blef stutligen förargad öfwer detta obehagliga sällskap och beslör fig för att resa från Ossende till Spaa. Han gjorde få också — den första person han mötte sedan han stigit ur waggonen war Mestricau, fom i Spaa ånpo började förs följa den stackars ministern. Hobbes, fom war en ifrig anhängare till Carl den 1:ste i England, flyktade ut af landet. För att med säkerbet funna ätervncända tilege nade ban Cromwell en skrist, och detta gjorde att ban fick denna tillatelse. Cfter sin aterkomst till England, fick han ofta böra ar fina wånner denna uppenbara handling af bonom emot bans grundsatser. Käre wånner, sade han, om ni fallit i en bjud brunn, och djeswulen dä nedsträcker fin häfta fot för att bielpa er upp igen, skulle ni inte anse det för en stor lycka att få fatta tag i den. Ea braudförfäkrad man. Or Hartkopff bar för Klingenberg wid CEbristiania engagerat en tyff-aftanff eldfung,F hwilfen, enligt annons fer i de norska tidningarne, läter med glödande jern besirvka fina händer, armar, fötter, ansigte och bår; slickar en bwglödgad jernstäng och afbiter med tänderna ett stocke of densamma; gar med bara fötter på glödgade jernplatar; dricker sjudande olja om 100 graders wärme; äter brinnande beck och swafwel, oc til slut bäller bufwuder i flammande lågor, utan att pa minsta wis stada fig. — —— — — — Handel och Sjöfart. Stockholm, 20. Werelkur ser: London rdr rmt 17: 95; Hamburg 133: 25; Paris 70: 25, 90 d. d.; Amsterdam 154, f. Göteborg, 21. Wexelfurser: London rdr emt 17: 90, 3 man.; Hamburg 133: 25, 3 mån., dito 133: 47, 63 d. d.; Paris 70— 70: 25, 3 mån. Köpenhamn, 20 sent. Kurser: Hamburg f s. 200 pet; Lenden I m. 8 ror 89 sk., t. s. 9: 1; Disconto af Hb. Åeo Ivo —f ret; Dise. af Rigsm. werlar 31—1 pel; dito aj d:o I Priv. b:u 4 pet. — Sw. Remt: föpare 173, sälj. 47. Hamburg, 20 Spanmalsmarknaden mycket fast, ifyns nerhet för hwete. Förråttningen icke betydlig på grund af säljares högre anspråk. Kaffe fast. — Rurser: Paris 191 4; London 3 m. 13 mif 5 st. f. s. 13: 77.; Amsterdam 35, 85; RNigsmi. 200; Sres der 10 m:f 157, fö; Discento 27—3 tt. London, 20. Hwete, mjöl och forn Nilla. Prisecna oförändrade. Dansk och swensk hafre 6 d. billigare. Till: förieln sior endast beträffande hafre. Gngelsk hwete fann längsam afsättning, lifafom omfått: ningen i utländsk hwete war mycket ringa. J hafre trög afsättning till 6 d. lägre. — Consels 93 . Paris, 20. Nentes 69, 30. Amsterdam, 20. Rag in leco war 4 fl. på leverans 6 fl hogre. Hwete oforändrad. Berlin, 20. Raa pr September— October 53 Th., pr wår 52 Th. Sjofartsunderrättelfer: Helsingör, 16 sent. Briggen Carl, England, hemma 1 cterforing. Ir. St Ubes 1. Ostersjen med salt, i dag hut antemmen, hade wid Skagern warit i cellision med en engelsk brigg, sicf 4 of manterna på fockmasten bräckta och erholl skader på skanabeklädnaden; men skall likwal forts satta resan. — Erenerterna Libertas, Melander fr. Hernösand till Berdeaur, och Lydig, Ahluwist, fr. Hernösand t. Duafirchen hafwa erter slutad reparation idag utgatt fr. hamnen, Ahkyab, 3 aug. Sedan sista berättelsen har läck bit ans laudt iwensta skeppet Nustralia. Wallander, leslar barlannen fer att funna npptäacta läckar; skalle detta emellertid so Pa lufta? AAi . VV AR