alu beltamningsoch promingsratt i afseende på besluten uti kommunens angelägenheter, och anförtror Hela beslutanderätten ät sladsfullmaktige. Denna sistnämnde del af förslaget år en fullkomlig nyhet i wårt sta dsskick och aldeles ohistorisk. Kronan eller staten har alltid haft fin ställföreträdare i kommunalstyrelsen, nemlis gen först en s. k. ståthållare eller fogde och sedan magistraten, fom med tiden intagit ben förres plais. Också hafwa städerna funnit ng wål af denna organisation. Att, på sätt förs slaget åsyftar, Helt och hållet demokratlisera stadsstyrelsen, skall blott åstadfomma ytterligare spliuring och oreda. Men ett förslag, som icke har att såtia annat ån omoget nytt i stället för det bäfdwunna, bepröfwade, gamla, må gerna falla på fin egen oeftertänlighet. Klokast hade warit, om ständerna antagit det af borg: måftaren Stolpe uppgjorda projekt till lIag om städernas styrelse och förwalming, hwilket förs flag, både teoretifft riftigt och praktiskt utförs bart, också myndigheterna i flera städer hyllar och ansett såsom det lämpligaste. Man hade då kunnat snart hoppas fastställelse af en ny kommunallag för städerna, hwarpå man nu troligen får långe nog wänta. Huudskatt. Wid sammanträde med Halm: stads innewånare inför magistraten sistl. Måndag bestämdes att skatt ä bundar derstädes skall erläggas med 5 ror rmt för bwarje kreatur. (9. Y.) I N. Dagl. Allehanda för d. lå dennes lås ses följande: Wid de öfwerläggningar inom kommunerna fom i anledning af K. Majas nådiga fungös relse den 12 nästl. Juli angående skatt för hundar komma att ega rum, torde förtjena att tagas i betraktande hwad till stöd för förslaget om hundskatten blifwit uti motionerna härom wid sednaste rikgdag hufwudsakligen anfördt, nemligen: att det wore nödwändigt att söka minska det wärande antalet hundar för att ders igenom i någon mån förekomma spridningen af den swåra sjukdomen rabies canina; at det i safnad af statistiska uppgifter för hela landet wisserligen wore swårt att beräkna det befintliga antalet Hundar, men atv Veterindis inrånningens årsberättelser dock lemnade någon ledning derför, att enligt nämnda berättelser antalet sjuka hundar, hwilka blifwit wårdade dels inom dels utrom inrättningen uppgår År 1856 till 205, 1857 till 281, samt under år 1859 till 514, hwadan på tre år en iillökniug af öfwer hundra procent egt rum i antalet af vårdade fjuka hundar, oakradt under sistnämn. de År någon farsot bland hundar ide herrskat; itt antalet hundar för hela riket kunde beråfs ias till 60,000 ft. eller en vå hwar 50:de pers on; med de födoämnen, fom till dessa till ftörs ta delen onyttiga kreaturs underhåll åtginge, nånga tusen menniskor skulle kunna näras, då under antagande att hwar hund i årligt uns eerhåll fostade 25 rdr rmt eller omkring 7 öre or dag, ärliga kostnaden för underhållet af 30,000 hundar kunde beräknas till 1,500.000 en och half million) rdr; att ide flesta andra änder hundskatt numera wore påbjuden, säsom Norge, hwarest genom lagen af den 11 Jus i 1857 det blifwit Norges Kjöbeftader tillåtet itt lägga en ärlig afgift af ända till 3 fpeci: daler eller 12 rdrarmt på hwar och en, fom jos fig hyser en hund, han må wara dess egare ller ide; att i Köpenhamn betalades 3 rifår banksdaler (10 rdrermt), i Frankrike pr medis im 10 francs (7 Ror rut), i Preussen 3 thas er (8 rdratmt,, i Wien 2—5 guiden (3: 50 — 3: 75 idr imt) o. s. w. — ———t7— ——— — — vad betyder dessa millioner menniskor, som imla på jorden ? . Men finnes det en, så kan det finnas lere.? . Magnild skref, och med omgående post trholl Yngve följande : i i Den underrättelse, Magnild lemnar mig, ir mig ingalunda ovälkommen, tvärtom ar let med glädje, som jag i Engelborg välsigar en dotter ; men ve dig om du bedrager lenne. Å Dessa rader voro inneslutna i ett långt ref till grefvinnan, hvilken blef angripen af n häftig nervaltack; men det enda som unde lugna henne, var, att deras förbindelse nnu en tid skulle hållas hemlig. vHvad förutspådde jag 2? sade Alrik till sin ror. Hvem hade räv 2? vllvem fan kunde drömma om hvad makt len satans skälmen hade? det var örsta gången jag var ute för Amors svek.? poh tro mig. det hlir icka cicta ) Just hvilar på de i Danmark och Norge anlagna och gällande grunder. Det tyckes som våra reformvänner kunde göra sig besväret alt genomlåsa detta Örebroförslag, då de skulle finna att mycket, som de nu förorda såsom nytt, finnes der redan utfördt och detta på ett konseqvent och genomgående sätt. I öfrigt böra vi erinra, att representationsfrågan sammanhänger på det närmaste med frågan om länsrepresentationen, så vida nemligen man vill bygga den nya vallagen på kommunal grund, icke på klasser eller yrken. Länseller provinsrepresentlationen utgör då den nödvåndiga mellanlänken mellan staten i dess helhet och den första kommunen. Synnerligast blir denna mellanlank nödvändig, om man vill hafva 2:ne kamrar, på olika sält valda, och icke, såsom Örebromötet soreslagit, efter norskt mönster, vill att det öfra thinget skall väljas utur det nedra. bå utgora länsrepresentanterna de lämpligaste valämnen for det förra. Beslöte man sig for att, enligt Örebroförslaget, bygga representationen på kommunerna, så hade man ock tillfälle att gå den medelvägen att låta kommunerna sjelfve, inom vissa gränser, besluta rörande valrätten, såsom det skedde vid utvidgningen af representalionsrätten för städernas befolkningar. Da det icke kan bestridas att ju äfven i denna fråga, så principiell den till sin natur må vara, de existerande förhållandena ega ratt at vinna afseende, och da det ar en betydlig skillnad mellan dessa förhållanden på orter der menniskorna stå på enahanda grad af bildning och förmogenhet, och der de aro i det fallet mycket olika, så synes det vara det mest praktiska att låta menigheterna derom sjelfva besluta, dock så, att valraltens yttersta gränsor äro på förhand bestämda. Åltt lagstifsla lika för ett helt land blir äfven på detta område en ganska svar, att icke säga olosbar uppgift. I det vi icke kunnat utan synnerlig fägnad erfara, alt regeringen tagit den vigtiga angelägenheten i betraktande, önska vi blott: dels att det forslag, som af regeringen uppgöres, måtte blifva så beskafradt, att det kan kraftigt omfattas af laudets frisinnade allmänna mening och sedermera äfven påråkna regeringens egen afgjorda medverkan, dels ock att detsamma icke må begagnas till förevänning att förkasta de nu hvilande reformförslag, som verkligen innebära steg framåt till ett bältre.? Dödsfall. Violinvirtuosen Pierre Backman, fon till framl. franske v. fonfuln i Göteborg, Cparles Backman, oc fom för några år sedan warit ledare of studentsängföreningen i Lund, bar i början af denna månad aflidit i Bräsfet, der ban war bosatt. Halsbergsbanan år, enligt MN. n. A., bal lanad någor förbi platsen för Moaås (Törljö) station eller wid pass 28.500 fot från Örebros ån, hwarförutom syllar och skenor äro utlagda ej blott på denna sträcka, utan och på nåftföls jande 2,500 fots bana. Förhällandena på Wormso. Enligt uns derrättelser fom ingått genom en från Reval hit ankommen rejande hade den militäriska crekutionen vå Wormsö tagit fin början den 12 Juli. Nämnde dag öfwerfördes till ön 40 man ryska soldater, hwilka inqwarterades i byn Hullo. Af fruktan för kroppsliga misshandlin. gar tog allt manfolket fin till åygt till skogarne eller bqåfwo fig i små båtar till de nåftgråns sande församlingarne. Blott qwinnor och baen stannade i husen. Soldaterna slagtade får, bröto upp förrädshusen, togo sall, fisk, skinkor och bröd, drefwo tilljammans hästarne, åt hwils få de rifligen gåfwo af det nyss införda höet, och drefwo slutligen ett betydligt antal af böns dernas får till herrgården. Man fade i Gits land, an denna erefution genom fin långwarigs het måste medföra mycket skadliga följder, ty den manliga befolkningen war flera weckor bor ta och derigenom gingo under denna tid, då höet ännu icke war till fullo inbergadt och rå: gen hade bort skäras, flera tusen dagswerken förlorade, och detta under ett år, då skörden hotade att bli mycket knapp, och efter en huns gerswinter, då bönderna endast med ytters sta möda kunnat draga fig fram. Den 29 Juli fom generalguvernören furst Suworow till Wormss och sökie genom föreftålls ningar, fom pastor Petersen (förut fubrector wid tyska skolan i Stockholm) tolkade för böns derna, lugna dem. Man berättar, att han els 1. oh vv KL wilja, och som derföre fritt funde gå ill fiu hus, varade ban: Jag har ide betalat, utan man har med wald tagit ifrån mig. Furn Suwos row, hwilken allmänt anses för en menniskowänlig man, lärer ifrigt önska att det kunde bli ett slut på dessa stridigheter. Ett ryfte gick i Estiand, att regeringen alls warsamt täntie på at flytta hela Wormsdöbes folknmgen ned till Krim — en ålgärd, fom, om den och innebure en befrielse från det Stac: kelbergska tpranniet, dock skulle i första hand medföra otaliga swårigheter oc lidanden. (ABL) Embetswerkdamachinerist synes i Danmart wara kka fompliceradt fom bos oss, sasom wit sas af följande: Till inritceministertet infom nyligen et testamemte, hwuket Mulle omståmplas od) bwarfore en ssämplingossilnad skulle utgå ar 2 skilling. Utredmngasmannen i boet hade varom ingatt med ansöfan till amtmannen. Öran denne gick safen till minmieriet och deris tran till stampel-pappereforwaltarens kontor; ders lsrån ater ull mmistertet, få tl amtmannen; fran denne till ulredaingsmannen och slutligen från honom all Mmwederbörande, bwilka fingo uttosa totumeatet mor erlaggande aj de briftans de 2 skillingarne. Stifts:-Nybeter. utsatte profdagar för de till Billinge och Röstänga förs:rs pastorat föreslagne: för fyrkoh. I. P. Brock 15 sönd. efter Hel. Trefaldighets: dag eller d. S inst. sept.: för v. pastorn Å. I. Björd 16 sond. efter Hel, Tiefaldighetsdag eller d. 15 s. m.; jör S. M. adj. A. C. ESjös beck 17 sönd. eft. Hel. Trefaldigbetsdag eller d. 22 s. m. Sökande till a) lediga fyrkoherdebeställningen wid Ostra och Wenra Wemmenhögs förf:rå res gala pastorat af 2:dra klassen voro wid fatas liernas utgång d. 19 d:s: Kyrkoh:ne, fontratspr. mag. J. XV. Hoflund, mag. Cederschöld, proslen mag. O Lagerqwist, mag. G. O. Å. Tilosius och F. D. Moljin, regementspastorn M. C. Herrlin, coll. mag. S. O. Hendebera samt v. pastorerna Å. M. Ågren och K. O. Holmstedt. — ——— Stockhotm. — Exredilions-Gbefen Bolin är utnämnd till Junmerad. — De ser lifgardister till bäst, hwilka afföljt Konungen till Paris och lägret wid Chalons, bafwa äterkommit ull Götbeborg med Imicftens pet Stodbolm och Året med angf. Gore borg till bufwudstoden. —— Landsorten. Landskrona d. 27. J Onsdags blef arbetet å Tågarpsliden afsynadt af Majoren Remmer, utsedde godemån och direktionen. En af länets bramaste badar och farligaste passager år deris genom undanröjd och en jemn, förträfflig wäg bar kommit i stället. Med rätta fom ockfå wid besittningstillfället inspeftoren M. Aleranders, fon å Svargodt till del allt det beröm, hwaraf ban, såsom entreprenör och ledare af detta lika storattade fom uu luyckligt fulländade företag, werkligen gjort sig på det högsta förtjent. Det torde särskildt sasom någor owanligt böra antecknas, att hr A. ide aflenast punftligt fullgjort sutt ingångna kontrakt om denna wägbyggnad utan han har gjort mycket derutöfwer, något hwartill han naturliquwis icke war skyldig. Detta hedrar honom och ger ett wackert föredöme ät andra entreprenörer. (Korr.) Ghristianstad d. 28. Sednasle fronvofogde: ra pporter omförmåla följande olyckshändelfer: Tisdagen den 13 des nedflog äskan hos torpas ren Bengt Bengtisson i Hågnarp af Åtarps socken och ödelade säwal alla åbyggnaderna, som äfwen större delen af hans lösbörebo. före: aturen, fom wid elyckstillfället woro inne, Iydfas des man dock rådda. Den förlorade egendos men lår warit brandförsäkrad. — Fredagen d. 16 dennes imräffade den olyckkhändelsen, att, da åbon Ored Christensson från Hästweda swangde fina hästar i den, wester om Håftwes da belägna, s. k. Lilla fjön, föll han af hästen och drunknade. — Den 19 dennes påträffades uti en till Qwidinge presigård börande mergels graf lifet efter smedmästaren och f. d. artilleri: sten Per Bengisson Rosenqwist. Ingen anlets ning finnes till den förmodan att R. genom andras handåwerkan ljutit Döden, utan will det fastmer synas troligt, att R., fom under de sednare åren fört ett kringirrande lif samt ofta warit angtipen af sinnesförwirring, hwilken uns derstundom öfwergått till sådan waldsamhet, att han för någon tid måäst ställas under ständig bewakning, under ett sädant anfall fjelf tac PT 2 J. 4G Af Daan lemnade Amerika och å det. Enaren till den arbetade, blef nyligen säsom ersänning för in da erhalla ifrägawara till swarfningsarbetet a uf F. sjelf förfärdigadt chiner, som i Amerika sedda sasom de lättaste af alla od) äro derföre Machinen skar 4 for 4 fort, fom en håst wanl fel erfordras wid grasf af råg, forn o. s. w. d På jemn mark måste 1 andamålsenlig, enär de godt od) noggrant arbet ringa fofinad. Desfa n J. T. Whitaker Re sta enligt oss förewisad 120 a 130 rouars, all tontant eller med någrä Möjligen kommer mad länets södra hushallnin å Wossmolösa den 28 t wissade om, att machin wårteland Är med stor det ntan twifwel släl fö stad bär i landet att fö till modell. Egarens oc) Döderhults Kyrkoby — — — Utla Deu romerska fråga bafgrunden. Det påstås regerigen illlställt Ryssloa men, Belgien, Bayern e alla de makter fom än fonungariket Italien — närmande för den fransk Twänne cirkulärer fanslären äro, enligta Osid. p., nllställda Då första betecknar landtdag grund till dess upplösnin nande med afseende på na, med bänseende till u ungerska förfarningen. detsamma od) yttras der att sinnena, innan landt sammankallats, skola luge soning möjlig. Hans Vi att ban icke har för aff länder, som bafwa lydt phans krona, men att he den år 1790 iidförsafr bafhängigbet. Wid det i talade odergespnanernas obergespannerna skulle ge wara i förwaltningens i af räuwisa i fomiiaterna liga medel ull befrämjar till luqnets upprättande Den finsta frågan b blifwit bragt på bane af Fön fom Presfe med afseende, strart ester swer till Paris, och sedermer nånger gjort sina reflexio sista artikeln framhälles ttonen i Ungern och Finl tigheter utwecklas och kej 108 På ett förblommcradt det: MFinnarnag sak är s rörelse, fom för närvara ropas uppmärksamhet. tera, Att samma ideer ov gigbet uppenbara fia i ni af det ryffa riket, På ett bringa ve absoluta reger stone akta de lagar, ce fi tiden bewiljar nationallleEn häftig eldswada I till cen 6:te Augusti förs i stadens turkiska qwarter. tid lades 770 bus i aska 3 stolor oc) 4 kapell, 20 lagorna. Besåttningen p tygen Fontenoy och for den raskhet de adaga!l betet. En fomite bar be de brandsfadade och husw Alliaucen mellan Öst betecknae sasom nära nog wienerkorrespondent, pa ternas raft motsatta intre frågan. ZJcke destomendr. gar wara a bane, och ffa netien, fom England anse talien, så att detta kan Frankrike. Af denna ant