Fyra Ord. Svenskt Original. — (Forts. fr. nr 95.) Ja, jag mins det?, sade han med qväsd röst, )och det är for hennes skull — för att, genom uppfyllandet af denna hennes sista bön, till nagon liten, liten del godtgöra det onda, jag öfver henne hopat — som jag ej tvingar din vilja. Icke nog med det att jag sjelf lidit genom brytningen med den enda jag älskat; men genom min otrohet var jag anledningen till, att en Peringsköld gjorde en mesallians.? vÅck, min goda far! hvad företräde har namnet Peringskold framför uamnet Löwenthal; hvem i våra tider tänker på sådant ? pJo, det gör baron M--. Så ung han är, står han som en pelare qvar från en bättre tid och låter sig icke rubba i en enda ide. 0, det hade varit min stolthet, min ära, min förtjusning att tänka dig förenad med honom. Du tror icke, Magnild, hvad det kostar alt försaka en alslingside, som man närt och hyllat i 25 år... Du — du är 25 år — ännu ogift. Men när du icke blir M-—s hustru, så blir du heller aldrig någon annans — så vida du ej vill förverka din fars valsignelse.? pet losvar jag — ja, heligt losvar jag, all utan pappas vilja aldrig förena milt öde med någon annans.? Nu inträdde grefvinnan. vDet var i dag, sade hon, ?som Magnild skulle fatta sill beslut 27