Article Image
Delsingborg d. 16 Aug. Om H. M. Konungens resa läses i Mo: nitören: Kejsaren, årföljd aj Konungen af Swerige och Prins Oscar hafwa kl. I 5 vå eftermiddagen på Marsfältet bewistat truvpres pyen af förta Kejserliga garder och första ar: meeforyfen. Dessa båda korpser illbopa bil: dade en styrka af 71 bataljoner, 47 sqvadroner och 20 batterier. Deras Majestäter mötltes wid Senaporten, dit de anlände i wagn, Kejsaren tfrån St. Cloud och Konungen från Tuileriers na. De stego dä til häst och begäfwo sig till Marsfaltet, åtföljde af en lysande stab, i bwil: fen syntes Marskalfar, Generaler och ett stort antal bögre Officerare. Trupperna fommendes rades af Marskalkarna Magnan och Regnand de St: Jean-Angely. Marskalk Magnan bade högsta befålet. Efter att bafwa vasferat truv: pernas front, togo deras Majestäter genast plats framför medlersta vaviljongen af milttärskolan, då desileriagen började. Under bela wagen, sewal wid revyen fom på bemfärden helsades Kejsaren af de mest lifliga bifallosrop. STeifas ren od Konungen uttryckte flera gånger för Marskalkarna Magnan och Regnand de St Sean-AÄngely belätenhet med truppernas goda bällning, deras hastighet i defileringen och den utmärfsa anda fom lifwade dem. Beträffande Kejsarinnan Eugenies bortresa förnekas nu giltigbeten af den försla gissningen, an Kejsarinnan stulle funnit fig fört af att Drottningen af Swerige ej war med.. Det beter nu, att Konungens ankomst blef fördröja ett par dagar öfwer den tid fom först war bee siämd, od) att Kejsarinnan ej wille uvpsljuta fin en gång bestämda refa till badet tPyrenes erna. — En telegrafdepesch at d. 14 meddelar, att Drottningen af England hor på fin jakt seglat Konungen till mötes wid Spithead. No: nungen gick ombord på Drottningens angbåt och for med den till Osborne, bwarest och i London H. De. ämnade tillbringa 3 a 4 dagar. Näddningshem för fallna qwinnor. Ett dylikt under namn af Magvalenasbemmer förefinnes i Stockholm, stiftadt 1352, från hwils fet år å inrättningen warit intagne 272 äldre och yngre, de fleste för brott straffade, eller for förswarslöshet och liderlighet till allmänt ars bete hållna qwinnor, af hwilla 45 warit födda i Stockholms stad och tån, de öfriga rikets andra provinser. Räddningshemmet har, enligt styreljens berättelse, wisat högst wälgörande werkningar, få att de flesta å detsamma intagna, till laster eller brott förfallna qwinnor kunnat efter någon tid åter inträda i samhället såsom nyttiga medlemmar, ingifwande hopp om en framtida hederlig wandel. — Stiyrelsen, fom önskar utwidga Hemmet för att funna emottaga flera af de många fom der föfa inträde, bar latit ugå en inbjudning iill allmänheten an teckna sig för friwilliga bidrag antingen för en gång eller årligen. Denna inbjudning jemte anteckningslista år inlagd a Torellska bokhandeln härstädes. Wöod extra bolagsstänma i Skänska Pre sterskapets Byggaadskaosa den 1 Aua. nisåagos till byggnadefassana ombud wid prestaartessyner, fom intih nasta bolagossämma intraffa, för Wemn: enhögs, Skytts oc Oric baraders domsuga till ortinarte ombud Kyrkoberden Alers man i Gerdslöf och tid suppleant Kyrkoherden — ——— —— —. —— — ——— u— — iii3 Herslow i Bösarp; Torna oh Bara härader: Kyrkoherden Menander oc Proevende-Commiz nistern Tbyren; Herresta och Ljumtts: Somrafktes prosten L. Grönwall och Pastir M. A. Bosss; Fårs och Frosta: Kyrkoverden Lindblad i Dis wed och prosten Körner i Gärdstanga; Onsjö, Rönnebergs od Harjagere: Korkoherden H. Sqönbeck oh v. Pastor I. A. Björk; Luggude: Kyrkoherden Werlin Oolsson och Pyosten Vas geman; Jngelsta och Jerresta: Pronen Nords uröm och Korfoyerden Sjoedt; Åldo och Gerda: Kongl. HofePredifanten Lagergren od) v. Paus stor Ström 1 Widtsköfle; Norra och Södra Aös bo samt Bjäre härader: Prosten Brorström oc Korkoberden Olin; Weura Görnge: Prosten, Doktor P. Jöngson och Kyrkoberden Carlström; Willands oc Öura Göinge: Kyrkoberden Hörs man oc) Koaal. HofePredvifanien Angqeldorff; och woro de för bwarje domsaga först nämnde att anse som ordinarie ombud och de i andra rummet, säsom suppleanter. Orden sdekoration. Under d. 30 f. m. bar binllavarande fonglige fmwenffnorffe utomors dentlige gesandten och befullmältigade ministern i Köpenbamn, grefve Wach-me ster, blifwun ute nämnd tä storkors of Dannebrogen. Lunds Universitet. Astron. Odservatorn, Prof. Arel Möller har blifwit inbjuden att dels laga i ett till d. 20 innew. månad i Dresden una möte emellan en större del af Tysklands aftronomer för ofwerenskommelie om fördelning af iafttagelser och beråfningar rörande de nys upptäckta småärre pianeterae, somelerne samt flera andra dylika föremål. Och har SHanslercs Embetet för att bereda Professor Moller tilifälle alt af denna inbjudning kunna sig begagna, bewiljat honom, jemte tjensstledighet, från den 12 dennes till månadens flut, ett resennderstöd af 300 rdr mt att utgå ur rejervefonden. Till ledamöter 1 Christianstads lång Pröf: niugsfomiteg, som sammamräder å nudgfontos tet Lördagen den 7 nåstinst. Sept. kl. 9 f. m., bafwa blifvit utsedde: Ålf ridderskapet och ar deln: Ryttmästaren G. v. Hennigs på Lundsgarden, C. A. Ghrenborg vå Hofdala, grefwe Å. Wachtmeister på Wanås och C. Hallencreutz i Engelholm. Af vprestestaånden: prosten B. F. Brorström i W. Karur; kyrkoh. P. A. Ekdahl i Akarp; kontraktsprosturne C. W. Rodhe i Efweröd och J. Falk i Gladsar. Af borgares ständet: Bokbindaren A. Ahlstedt i Chritians stad, handlanderna F. J. Billing i GCherfttans stad, L. G. Gullberg i Engelholm och J. F. Sjögren i Cimbrishamn. MW bondestååndet: Nämndemännen Bengt Trulsson i Öfwed och Erik Andersson i Hagestad; riksdagsmännen Håkon Nilsson I Bjärstorp och Nils Anderds son i Ostäfra. Af standspersoner: ESkfomafa: remästaren Törnqwist i Aby; inspeftor (8. (6. Aspelin på Gustafsjält; kantenen A. Elaesson på Lillö och landebrukaren (Å. Lindgren på Hö pingsberg. (CER P.) Utdrag ur ett enskildt bref från Turin, da: teradi den 27 Juli: (Ur Polttidn.) Det war I Onmsdags (d. 24) som den till ås ra för Swenska utomordentliga Sändebudet anordnade jagten egde rum, Bittida på morges nen afgick till Raconigi, Prinsarnes af Carige nan gamla jagistolt, en crtra bantåg, medför rande, utom General Bildt, Grefwe Nigra, le nister för det Kongl. Hofwet, inrikes ministern hr Minghetii äfwensom ett större amal hofoch militära funktionärer. Under heta denna få Iys kande fest äfweniom wid den derefter gifna frufosten, gjorde Grefwe Nigra, på det å!fts wärdaste sätt, les honneurs. — Samma dag gaf utrikes ministern, Baron Ricasoli, till beskickningens åra, en förre feftmiddag, dit jemte hela Statsrådet en stor del af Jiliens märkwärdigare mån woro inbjude na, bland andra den för fina i Neavel uttands na lidanden få bekante och beklagade Baron Poerio. I förrgår hade beskickninqen afskedsföretrade hos Konung Victor Emanuel och Prinsen af Carignan, och lemnade i går på morgonen uwv rin, för att äfwen under bortresan blifwa föres mål för flerahanda cvationer; ty, förutom an ministern för allmanma byggnader, Peruzzi, hade altigheten an, ålfötjd af marinmmistern Menabrea, i extraståg beledsaga Generalen til Suja, och derifrån I wagn till foten af Mont Cenis, woro wid framkomsten till sistnämnda stålle församlade ortens presterskap, maire, mu: nicipaluets råd och gendarme brigad, en hög: tidsfiadd skara bergsbocr icke att förglömma. Jnkonena i sjelfwa tunneln, fom i flera def schafter war deforerad med Swenska och Nor ska flaggorne och standarer med inseription: lefwe Carl XV, erhöllo gästerne af arbetis chefen, hr Sommelier, de:aljerade uppgifter om den wid arbetet anwända och af honom sjelf uppfunna macbinen, fom, på samma gång den drifwer sprangborrarne in i berget, ouvphorligen byter om luften i tunneln. Återfommen från denna få intressanta niflylt till hötelet i Susa, emottogs General Bildi af stadens matre med ett längre tal, hwarefter en ferenad af sjöngs. Der lärer wara i dag, fom beffidnin: gen lemnar Jjaliens landamåren. Borässjernbauan, Öfwerste Eriesons uttås tande till regeringen om Borås fjernwågsbes lags direftiond umerdåniga skrifwelse till Kongl. Maj:t, med förfrågan huruwida statens rörlis qa jernwägsmateriel finge anwandas äfwen på Boråsbaran, och på hwilka wilkor — har blijs svit direftionen meddeladt till beswarande. Srams ställningen skall wara tillstyrkt på de grunder, att Boräsbolaget skulle erlågga för hwarje tågs mil På def bana 7: 50 öre för hwarje tofo: motiv, 35 öre för hwarje passagerarewagn och 45 öre för hwarje godswagn. Man tror på goda ffål wilkoren blirwa sådana, at de fans nolift af bolaget wid blifwoande bolagsssstämma antagas; hwarigenom också det wigtigafle hin: dret för arbetels fattande i gång med det fras raste blifwer undanröjdt. Emedlertid har den för denna frägas afgörande förflutna tiden ej nied afseende på jernwägsföretaget sysslolöst förrunnit, utan hafwa flera undersökningar och utstakningar of banan egt rum; få an tå det förwäntade swaret rån Kongl. Maj:: anfoms mer och den derpå bliswande bolagsstämman sörsiggåt:, hoppas man att werkets utförande derefter genast fon taga sin början. : J Linköpings Tiduing låses: På en af de för sina innewanares wildhet och kannibalism bittills mest beslamma Fiiij eller Fidschioarne I Söderhafwet, hwilkas antal år omkring 60, finnes sedan mer ån em år iillbaka bosatt Lojis nanten och Ridd. af Dannebrogsjorden C. A. Cgerström, hwars föregående öden äro allmäns heten till en del bekanta genom hans 1859 tryde ta reseanteckningar om en fård til Oftindiens Nordamerifa, Kalifornien, Sandwids-darne och Australien åren 1852 och 1857. Hr E:s plan war wäl, enligt hwad i sintet af nämnde anteckningar meddelas, att bosäua fig Sands wichs öarne, men då han i Nya Holland ers höll underrättelse om de för honom mifgyns samma förändringar, hwilka å dessa öartimat sedan hans föregående wistelse der, begaf han fy tiil de ej sa längt från Å. Holland belåg: na sidschisarna, hwarest han, efter åtskilliga mosgångar, inköpte ett itycke tand ä den s. k. Grottön. Enligt bref tll sina anförwandter, fran C. befinna fig wäl derstådes samt hafwa med infödingars lillhjelp uppfört bostad och werfstallt bomullss, faffer fame tobaföptanieungar; hwarförutan han genom en å öarne bosan Engelsmans wälwilja erhållit ett förre varti fopmanswaror för bweshandel med öbor arne, hwilta till stor del fört mildare seder ges nom beröring med Engelska missionårer samt nägra andra å öarne bosatte Christna. På den största öm finnes Engelskt konsulat samasett miäsgsionssällskap, hwilfet sernare bifallit E:s bes garan alt, till gagn för injodingarne å Grotlon, ufa en skollärare, ät hwillen E. jemwål låtit uppföra bostad. En kommendering af Kalmar regemente, utqerande 10 man från hwardera of vir, Myers lands och Sefwedeas lompagnier, fkali i början af Serptemder månad ufga tll Mealmö för bes bndanne of sangbewakning wid derwarande cis tuTtil. —— —— Stockholm. — Den 13 afreste Hertigen of Leuchtenberg. Lardsorten. Ghristiaustad d. 14. Andra berättelsen om årswerten inom länet har Landst).-Embeter fås lunba afgifwit: Sedan första berättelsen af: gofs har för åtswerten gynuasam mwåders tef watit radande sa att de förut i afseende pvå wintersadct omförmälde missgynnande förs hällanderne funna anses wara I någon mån mildende oc förhoppning wara om någorlun. da medelmartig skörd. Warsäden korn, hafre, årtet och wider hajwa fortfarande särdeles tofs wande utscende äfwensom votatis och öfriga rotfruftet, men på en del stallen har upptäckts att a Jjamal sädesfålt, i synnerhet de med forn befårde, lom äfwen å polatislano, tjocka mas skar, af alimogen kallade Fetvölfer, sladat rotterse, hwilket förorsakar ide obe:ydlig förlust stöor dem, hwilkas egor denna ohpia hemsökt. — Lin, och hampwerterne fiå wackra och synas fomma alt gifwa god affastuing. — Hö: och klefwerslörden fur på de flesta stallen warit rifs lig och undergningen har i allmanhet försiggått under qpunsam wåderlek. — Sedan mår stad under de sista 14 Åren, etter afttsed. den stora braudex den 4 Juni 127 ba sodrta delen uf staden artpbrann, warit förskonad från någon itörre eldowäda, henföfs ted ben fil. Måndagsafton af en dylik, hwilken inom loppet af några timmar lade 6 bus i asta och i borjan sag temligen horande ut. Ung. ti. ) fl nammde afton, sedan husets folk redan gan dll hwela, utbröt neml. å s. k. Beckhusen AAA— —

16 augusti 1861, sida 2

Thumbnail