Helsingborgs-Posten – 12 augusti 1861, sida 2

Fyra Ord. FÅvensktoOriginal. (Forts fr. nr 91.) Och följande afton vid samma tid kom han tillbaka. Hans anletsdrag hade återvunnit silt vanliga stränga allvar, rosten sin fasthet, och med den största sjelfbeherrskning satte han sig bredvid henne sågande: Jag har hört att natten icke varit bra, den svära blodhostningen lär ha ålerkommil. Ja, svarade hon sakla, voch jag anser de ålerkommande anfallen som sorebud till en snar upplösning — fast doktora sagt att jag ej förran i vår kan komma hem. yvill du komma hem 2? frågade Peringsköld med bruten röst. rack ja! — nu vill jag det — af hela min själ.? vpu längtar till den bädangångne! sade han bittert. Ja, afven till honom svarade hon knappt hörbart. Kanske? — återtog han i samma ton — beredde jag dig sällhet, fast jag någen gång varit nog inbilsk, alt frukta, all det varit tvärtom.? rscke vill jag — svarade hon med klar och fast ton — på grafvens bradd uttala en osanning — och... hon tystnade. Jag var dig karare än han? frågade Peringsköld med en orolig, forskande blick. ty värr, — Fader förlåt mig och hon lorksyrle sina hander. Säg om det der!