Dompryosten Herr Dir Wieselgren Höll i gar unon t barwarande fyrfa den sista af fina u märk:a bibeltörflaringar. Eburumarhans uppe mädunde bon helt fört törut bland nagre få blef fänds, bade en gunska botydtig samling af aberure insunnit flå, oonc hwilka, da den åle sinde laruren uttalade surt farrmal oc wälsignelse med curmran, art bon ej mer får lomma att fran dera rum tala td dem, en djup rörelse an? sig tillfänna. Han återteser med sia famuj i tcesa dagar ull Göteborg.