—— ai,,-—litlandet. Ryktet om den preussiske utrikesministern fri berre v. Schlenitzts afgäng och aflosningen af den bittollswarande preussiste gesandten i London, grefwe Bernstorff, bar dementerals från Wien, och från Berlin bar man ide hört något närs mare derom, sedan grefwe Berastorff, efter att bafwa haft audiens hos konungen och fonferens med furit Hobenzollern och v. Schleinitz, är rett titt Karlsbad. Nu berättar Strengselr. at: v. Schlei pitzs ossted oc Bernorffs unamning allaredan för ne weckor sedan äro undertecknade, att of fentliggörandet häraf skule hafwa egt rum i dessa dagar, men aft der blifwit utfart tuls i midten af September, derföre att grefwe Berns storff nödwändigt wille vörja fina funciioner med en längre permission; ty ban ämnar fig från Kaclsbad fara till London, för att orona fina affärer derstäres, och detta kunde icke gerra läta fig göra, när bon allaredan osficielt bsiswit mt niner. J följd bäraf sortfar v. Schleinitz an nominelt wara utrifesministar tills i medic af Sepiember, och under hand frän varo — ty han är också rest till en badort — beförjas functionerna af statssacreterare Gruner, likwäl med undantag af komtrasignering ar cuerbögsla ordre, fom werlsåälles af inrifesminister v. Schwcrin. Enligt en cirkulärskrifwelse från den franske cultusministern tll de franska bisfopparna, i ans ledning af firandet ef Napolronsdagen, fer der ut fom att det more långt ifrän feffos rens mening att utrymma Rom, att lösningen af de swårigheter fom återstå, må gå för sin genom en fördragsam, ärlig och måntig votint och isynnerhet genom försynens hjelp. Ett avs vat aftslycke föreligger, nemtigen ett konfidentielt enfulär från inrikesmimstern Minghetti tiu provmsauvernorerna, hwaruti älägges dem utt ee skola gora allt för att bindra den förut om: tälta pentionen om franska truppernas återfalse lunde från Rom, på grund af de farliga följder det funde bafwa. DÅ ert sådant steg omöjligen kuade medföra farliaa följder, derest Franks rife ämnade utrymma Rom, ottjwer det klart att man ålerigen bar giort allarm till ingen nytta, oc att de franska bladen endast hafwa baft för ajsigt att skrämma päfwen att ossleda Merode, bwilfet likwäl ide lyckars. Enligt en fom det beter officiel beråttelje Courier VÖrteni från öfwerbefälhafwaren 5fwer Tserkesserna hafwa ryssarne dagarne frän d. 11 sill 15 juli lirit betydligt nederlag. Twenne ffa folonner, hwardera vå 3000 man, )afwa blifwit angripna af en dulbel få stor scherfessisk siyrka och hafwa måst draga sig illbafa med en förlust af c:a 2000 döda och säärade, under der att Tscherkessernes förlust fall hafwa warit högst ringa eller få godt fom ingen. D. 25 juli skall en rysk kolonn lifar edes hafwa blifwit med framgång angripen af en mindre afdeli ing tscherkessiskt rytteri. Det heter att konungens af Breusfen tills ämnade tesa är mycket obestämd eller nåra nog uppgifwen. Jtalien. Turin d. 2 ang. Erfebiskopen af Neapel jar afrest till Givit Vecchia. Bourbounitfter: nas arresterande i Neapel fortfar. Frän Nom den 30 juli förmåles i Natione ut pater Jacob förklarat an ban icke fan uppervara hwad honom under bikten blifwit anförs rodl!. Telegrammer-. Agram d. 4 ang. (Ö. Nachr.) Den frös iista landtdagen har nåstan ennammigt beflus St, att icke sanda deputerade till Dhtervrikiska ifsrädet. Newyork d. 25 juli. (H. Nachr.) Förbundsrupperna hafwa under anförande of Oowell Jon ett angrepp på Manaefne. (fier nio immers häåftig, för, förbundstrupperna gynsam ivtd, erhöllo sydstaternas trudper sörstarfnina mder befal af Beauregard. Nu förfre en wild lyft af sortundenupverna I rit. ning mot Iis bington. Förgäfwes bemödade fin Dowell ait