Helsingborgs-Posten – 5 augusti 1861, sida 3

liklarna bedellion? och den ädle stenen, onir, i sammanhang hwarmed paradisdansen och fyns dafallet i forihet omnamdes; derifrån öfwergick talaren helt otwunget och naturligt till fyndas floden, öfwer hwilken han widivfagt utbredde sig, och stannade ide förr än på berget Ararat, bwarifrån han gjorde en liten tekapiulation, som räckte en halltimma, och hwarunder den församlade menigheten alltjemt jtod och Uundras de hwad det nya fartyget slut!igen stulle fomma an heta. Na, — slöt herr Bodell sitt föredrag, — måtte detta farivag i rifaste mått uppfylla de sörhoppningar wi derwid fästar; måne det als deig sakna laster, och måne det allud göra ffål för det namn fom det erbälv! Dermed bortrycks es skynket, fom betäckle bråd: lappen in ed fartpgets namn uppå; och se! der stod med fora bokstafwer: Du fån — En resande, fom for med egen wagn, Nöde gades i anseende till något dröjsmål eller mifs tag wid hans förbudssedlaro forsandning upper bälta fig några timmar på en gästgifwaregård i wåntan på skjuts, af hwilken ud ban till bragte någon del med lektyr, sittande grensle öfwer wagnssstången. Derunder inträffade på s.amma gåltgihvaregård ett par spekulanter från granuskapet, hwilka började taga den resandes wagn i betraftande, och efter att länge och noggrannt hafwa urnderfökt alla def delar, ryd: te fram med den frågan : bwad will herrn ha för wagnen? — FHjänar, swarade den resande.