VRT 2 — . VIII FI TT Ae FIS VERA 1710( 4 Juli bewiljat Afademi-Famereraren i Lund G. W. Borg ijenstledighet till den 20 Augusti samt förordnat LagaretissSysfloman J. en Henriksson att under tiden AfademisFamereraresbefattnin. gen beftrida. Landskrona den 3. Landtbrutaren Nils Påbisson i Rågahörstad har till Ola Jönsson i Tågarp försalt fit i Tirup egande hemman för en köpesumma af 53,750 rdraärmt. — Cn fästningsfånge wid namn Bruhn har sistt. Onsdag på nåftan oförklarligt sätt betedt fig tillfälle att rymma från Slottefabriken. Bewakningen år numera ptterst sorgfällig och nogråfnad i utöfwandet af sinn answarsfulla förbindelser. (L. T.) Åstad d. 2. Marknaden härstädes förliden Tisdag och Onsdag war taltilt besökt och gyns nades af wackert wäder, men omsättningen gick trögt. Tillförseln af kreatur war mindre än wanligt, men byteshandeln temligen liflig. Twenne håstar blefwo afförda ur marknaden säåsom behäftade med Snip, och den ene strart stjuten. Priserna för goda arbetshästar woro 8 a 900 rdr, för orar 3 a 400, och för goda mjolkkor 100 a 125 Rdr Run. (Y. T.) Örebro fattigwård har fått till förwaltning emottaga en fond af 6,000 ror hwars ränta skall anwändas till 6 pensioner åt obemedlade fruntimmer af mera ån 50 års ålder, ar hu: få 4 böra wara födda och bosatta i Örebro, men de öfriga 2 inom andra delar af itket. Delta grundar fig på ett testamente, upprättad: af mamsell Elg år 1844. Redan under sin lifslid utnämnde gifwarinnan de 6 första Pens sionstagerskorna, och sedan hennes kort derefter timade frånfälle har Brukspatron Bergsten, nämnd till mamsell Elgs testamentserrkutor, handhaft understödsfonden. Sedan nu äfwen ban år död, bar Enkefru Bergsten sasom ofs wan år nämndt öfwerlemnat medlen till Ores bro fattigwärd. Det säges, berättar MNerikes Ahlahanda, att Mamsell Elg fielf warit i ys terst fnappa omstäåndigheter intilldess hon mid redan långt framskriden ålder genom arf kom till en förmögenhet, hwaraf hon wille göra ett godt waraktigt bruk. Grenna d. 31 juli. Askan, fom under förs tiden wecka nedslagit på flere hällen häromkring od) dels dödat utewarande kreatur, dels ffadat mindre flugor, bar älven Måndagsaftenen den 22 dennes gjort stor förödelse på telegraflinien. Wid hemmanet Sunneryd, 5 mil norr om Sjö berga gastgifwaregard, börjades anfallet, i det ljungelden nedslog vå och frossade en telegraf. batt samt tycktes sedan bafwa följt träden ett stycke uran att göra skada tills belt twärt 14 ielegrasfolpar sönderkrossades och några andra skadades obetydligare. Märkligt är an en och annan stlospe lemnades it förbifarten helt och bållet orörd af ljungelden, samt att telegrakräs darne ej det ringaste skadades. En del stolpar blefwo afslagna på midten, en del fönderfolittrades från oiwan till nedan få att endast jern: hatten läg qwar och utwisade hwaresl stolpen bade stält. — (En suga, hwaröfwer trädarne woro strackte, fick fin skorsten rubbad, då strälen deg af lufttryckningen till marten, men kunde genast atertaga fitt arbete, eburu den ene fid fin nade wriden nägot vå sned samt en skråma swärsöfwer nåsan; ban tror att äskurälen, då den gick bans näsa förbi, qwarlemnat denna sträma, men troligare är att en flisa af den söndersplittrade stolpen förorsakade skadan. (G. T.) ll(tlandet. Det möjligen sista försöket af bourbonisterna Att rädda fig genom en större resnina är mifs lyckad. Det må anmärfasd att en depesch från Neapel förnefar erfebiskopens arrestering, och bans inblandning i sammanswårjningen omtalas icke med ett ord i en forrespondens från Neapel till.Jndev. Belge, fom likwäl meddelar flera biomnändigbeter wid sammanswärjningens udptäckande. — Hoppet, att den sransta accupationsforpsen snart skall blifwa kallad iillbafa från Rom, bar fått ny näring genom en als warlig konflikt mellan general Boyon od) den paflige frigsmimstern Merode, i anledning af, att generalen fordrade en väflig soldats utles verering fom i striden hade färat en fransk. Detta afslog Merode på det bestämdaste, fastän det är gjoret till ett uttrockligt wilkor i odupos tionskonventtonen och i trots af päfwens och kardinal Antonellis befallnning. Merode skau under ordsitriden hafwa begagnat sig af högst sornarmande uttryck om den franske kejsaren, och Govon srall vafwa förflarat, at endast hans prenrock beskyddade bonom for en örfil, men att ban funde anse at ban bade emonagit deu. Da de officiella bladen Pays och Conftitutions net lemna desfa underrattelsar, betraftar man detta sajom ett bewis pa, att kejjaren ämnar fordra en sullstandig upprantelse, få mycket mera fom Goyons äterkallande nu officiellt dementeras. Det berättas genom underranelfer i flera franska blad att man bar all anledning altaga, alt jurn Nicolai, af Montenegro, sjukdom blott ar ett paskott för att undga fammanfons sien med Omer Pascha, och förmodas nu att ban änbsligen bar urpaifwit bovvpet om ett fred: ligt nppgörande och skall borja fieneligheter med denne furste. Hertigen af Buckingham bar i Måndags afs lidit i en ålder af 64år. Konungens archreuss sens besöf i Cbalone är, enligt en berliners korrespondens till 7Köln, Jeit trafta fom ofgiordt. Den bebådade öslerrikiska mosedemonstrationen år allaredan börjar, i det erkebertig Mar har imräaffat i London od) äms nar sig till Osborne. Amerika. Times forrespondent, Herr Russell, fom nu stitswit från Wasbington, gör en teckning af presidenten Lincoln oc) general Scot: tncoln bar ett aflängt, starkt markerart ansigte, hwarur sramsvser redlighet, ktofhet, och finne för bumor. Hans något djupt liagonte ögon äro morka, icke mycket lisliga, men genomträngande och måls williga; bans smärta fropp uppbäres af fling: riga ben; bang hallning år något bojo; ban swånger mycket af och an med armarna, och hans röretser äro energiska, om ocksä ide bis ocksäa an bes: femtioäriga militariska löpbana städse haft Iyce fon på den sida, hwilfen äfven blifwit trogen bonom, såsom statsman od) diplomat. Hans blick och bans physionomi utwisa att vans själ är fraftjull, fastän ban är ofwer 76 är gammal, Ryaste Utrikes underrättelser. De liberala franska bladen förklara, att det skulle wara en kränkning af Frankrikes wärdig: bet, derest man, efter den konflikt, fom egt rum mellan Goboa och Merode stulle jörlänga den anormala situationen som framkommer genom den franska ockupationskorpsens närwaro i Rom, och Journ. des Debats lemnar dessutom en romersk forrespondens, som skall wara af hög härkomst, och hwaruti förklaras att den romerska frågans lösning närmar fig med stora steg. Enlig: sednare korrespondens från Pesth låter det såsom skulle landidagens swar på det kongl. reskriptet wäl till formen blifwa en adress, men vill innehållet en resolution. För ölrigt wet man ingenting med wisshet, då fomitgen, fom utarbetar swaret, bar förpligtigad fig till den strängaste tystnad till och med inför deras folleger i landtdagen. TDelegrammer. London d. 1. Erkehertig Max med gemal bafwa anländt bit od) begifwa tg till Osborn tll drottningen, — J underbuset metdetade Lord Palmersston eter berå:telse vån general: konsurn i Egyyten att en stor det af arbetet wid Suezfionalen blifwer uttördt med twang. UWis betarna bliva wal betalta, men med mwåld drvis na till arbete. Turin d. 1. (Officielt.) J de sista tre das garna bar reaktionen i flera neqpolitanska pro: vinser försoft en fombinerad rorelie. J Bart, Otronto oc Basihicata äro mänga of de uprs rorisia fallna; de ualienska truppernas förlust är obetydlig. Paris den I aug. Såsom det berätias skall den nalienska gesandten Nigra blifwit emottagen af kejsaren. — Den franska och engelska eskadern skall qwarblifwa wid syriska kusterna ända wintern. London den 1. Grefwe Elgin blifwer Bis count Canaings efterträdare såsom ostindiens generalguvernör. Kvuftantinopel d. 1 aug. Handelsfördraget emellan Porten och) Jtalien år undertecknodt. — Utwandringar af Tscherkesser och Tartarer forifara. London d. 2. Enligt beråttelser från News vorf af d. 26 juli hafwa förbundsirupperna wid framryckandet emot Manasjas genom mar stetade bancrier och obekantskapen med fiendens Pesitioner blifwit twingade till återtåg. Paris d. 1. (Ö. Nachr.) Parrie meds delar, ait kejsaren efter den preussiska fonuns gens besof i Chalons skall begifwa sig till det kongl. slottet Brädju wid KölnWien d. 2. (H. Nachr.) Jbland de depu: terade cirfulerar en allaredan med talrika uns derstrifter försedd interpellation om, huruwida Det ssamtliga mmisterium delar grefve Rech. bargs åsigter angående den kuthessiska frågan. Jcke desto mindre sträfwa alla för att förhins dra konflikten om bedraga till en fredlig öfmers enskommelse. Hwarjehanda. Ur L. Holbergs Epigrammer. Till wår wäktare Per, fom wäcker mig hwar gång ban fjunger och önskar mig en rolig natt: Peter! Upphör med att öuska i fång att jag roligt må sofwa; Sången den wäcker mig just; tiger du — sofwer jag sött. Til en beswårlig wän. DÅ fyra mil du war härfrän, få fär du war mig; Lägg ånnn en mil till, oc) dubbelt fär jag har dig. Replik. På en sommartbeater i Berlin fpes lade mon nyligen ett stycke, deri en betjent fommer och lemnar direktören en ny pjes. Då den fom spetade direktörens role, bade emats taqu manustriptet, sager han fedan han genoms läst verfonalstiftan : Detta fycte fan jag icke bes sätta, der förekommer ju 36 furstar deri, Bes tjenten swarar lugnt bärpa: YWet ni owad, Herr direftör! fan Herrn inte flå tillsamman alla 36 furftarne od) göra ea tysk kejsare af dem — en replif, fom hela publiken helsade med ljudeliga bifallerop. Hurudan en källarmästare bör wara. En trind och fryntlig man, med näsa röd; gutär! Sem helsar hwar person, tom fommer eller går; Ar uppmärksam ech glad, ty krögarus sura winer Man hellre föredrar, än krögarus sura miner. Hans lypare bör så dresseras, att de stä På stunden wid det bord, der man dem ropat på. Gj bör han låta frun i källarsalen fasta, Då sjelf han dnger till, att sköta om sin kasja. Han hela dagen bor wid disken sitta mill, Men bjnds han af en gäst, så dricker han den till. Han brädspel funna bör ifall det will behaga (nu fund, att ett parti nångång med henom taga Men hwad fom förft och fråmsst ett fållarräd bör Ha, Det är eu — foferffa, fem lagar maten bra, Får gästen wänta — slrart han bör det obfervera Och färffa titulngar åt denne presentera. Af alla bryggare sitt öl han taga bör, Ty då fig wifar fnart, hwems fom har bäst kulör. Sitt win blott der det finns utaf det peima slaget, Så slwoer han bestämdt kritif af dcyckeslaget. Hav ej bör blanda — fig i nägon polemik, Att bibehålla folk — fe der hans politik. Om provrets i allt fig föra att beflita Och ej ha för princip, att ide lemna frita. (8.:2B.) Reiuhold A — ————— Handel och Sjöfart. Hamburg d. 2 aug Spanmålsmarknaden fast, ifyus nerhet hwete. For dansk hwete ar betalet sista priser. Wårsäd stilla. — Surfer: Paris 1904: London 3 m. 13 mk 43 sk, f. s 13: 745; Amsterdam 35, 80; N-igsm. 2607; Prenss. Thir 150 774: Fredor 10 mf 1514 sk; Disc. Vy—4 pet. Köpenhamn d. 2. Kurser: Hamburg k. s. 201 pet; Londen 3 m 8 rer 90 sk., f. s. I: 4; Disc af Hb. Beo 4 pet; d:o al Rigsm. 4 pet; div aj prio ben 4 pet, — Sw. Remt: föy. 47, sälj. 48. London d. 2 Swete eförändrad. samt. — Gonsels 909 Amsterdam d. 2. Räg in leco och hwete röräntrad. Råg pr Mars i fl lägre Paris d. 2. Rentes 68, 15. Stockholm d. 2. Werelfurser: Lendenrrdr rmt 17: 90; Hamburg 132: 75; Paris 70; Amsterdam 150: 75, 90 dd — — — — ;o Aw1 ——? 2kg ; ,i::— —— varit i samma bryderi. Nu har gumman och jag gemensamt skaffat oss denna papperslapp, som vi kunna undvara, och bedja dig att hålla densamma till godo. — Jag tackar ödmjukast — inföll jag, — men den fattige Birger Löwenthal dröjer i det längsta alt omottaga allmoser och har det lyckats mig att i dag få låna denna — och jag visade denna sedel, fröken Magnild nyss lagt i mina händet. — Jag kan prosetera, skall jag säga dig — inföll gubben med kufvad harm, och sanna mina ord : högmod går för fall.? Gud i himmelen !? utbrast fru Loöventhal. Nu hade Magnild sjelf kunnat, utan atl inlränga i andras hemligheter, bistå h o n o m, for hvilken en inre röst högt och mäktigt talade. Hennes naturliga billlghetsoch råttskänsla ogillade den stolthet, som i hans karakter tycktes utgöra grunddraget, men hennes hjerta försvarade honom med värma och lif. Han har vunnit en tidig och dyrköpt ersarenhet af menniskornas opålitlighet, sade hon till sig sjelf. Det är icke deras skull, icke hans. Måhända blir det med tiden en makas sälla lott alt mildra hans dvstra Jvnna wa deras nya briga ett fromt och kristligt namn. ÖHr Bodell förklarade också at detta mar hans ajsigt; det nya fartpget skulle ide såsom def föregångare Falken bära namn af någon ror: fågel, utan Dufwan skulle det heta, och ti: kasom arkens dufwa på Noe tid swäfwade öfs wer floden med fit oliveblad i näbbet, så skulle Dufwan från Luleå, en fridens härold, fwåfs wa öfwer hafwen. Hela bolaget war förtju! i denna ide, och åter af warfstimmermännen uppdrogs att teckna det för fartyget bestämda namnet på en brädlapp, fom provisoriskt skulle CCtte3 2m2e FR liklarna bedellion7 och den ädle stenen, onir, i sammanhang hwarmed paradisdansen och fyns dafallet i forihet omnamdes; derifrån öfwergick talaren helt otwunget och naturligt till fyndas floden, öfwer hwilken han widlyfligt utbredde sig, och stannade ide förr ån på berget Ararat, bwarifrån han gjorde en liten tekapiulation, tom räckte en halfttimma, och hwaruader den församlade menigheten alltjemt jtod och Uundras de hwad det nya fartyget slut!igen stulle fomma alt heta. Na, — slöt herr Bodell I EV sitt förecrag, — ..a As .