bewisa, hwad fom länge påstätts, nemligen att den fördrifne konung Frans, efter päfwens Order fått en wärdefull assistance af den ialtenska andligheten, med undantag af de få, Jom b:s heligher i sisla konsitorium sjelf har stämplat såsom olydiga får. J Turin smickrar nan sig med, att denna upvtäckt, fom inträffade på samma gång fom den italienska nationens nya protest mot ockupationen af Rom, skall förmå fejsare Napoleon att fråntaga påfwen def makt eller att den i hwarje händelse skulle hawa Frans den 2:dres förwisning från Ron till följd, och det fan ide nekas, att Frankrikes er kännande af konungen i Jtalien står I besvnnerlig motsägelse till det beskydd fransmånnens nåärwaro i Rom skänker konspirationerna mot det nua konungariket. J lördags yttrade man fig eckså med wisshet om, i Paris, att general Goyen skulle blifva återkallad, och att ocupas tionskorpsen snart skulle följa efter honom; men få har rtokte ofta uppkommit, utan alt der funnits någon grund. Fastan Frans den 2:dre eger en betydlig pris wat förmogenbet, oc lefwer i Rom på påjwens befoftnad, befinner ban fig lifwäl osta to ren: ningeförtägenyet, enär man icke strider gratis för bang sak. Han bar derföre försökt an för te fartya, af den neapolitamsta flottan, bnufn rärdades, skaffa sig venmingar genom att uåJjUu: ra dem til den preussiska regeringen; men den picusiska fommissstonen fom bar besett furtygen i Triest, fall bafwa förklarat, att de icke duga till annat än till att buggas sönder. J engelska underbusets möre, den 25::e Ders nes, androa statssekreteraren från Osindten, fir Chbarics Wood, på bewillning af 5 mill. p. it. till forisättntng på anläggneng af jernbanor i Oslindien. Hwad Ottindiens financrsulliånd angar, meddelade fir Charles Wood, att, uns ber bet att vegenskaret under finansäret 1860 — 61, bade utwisat ett defic:t af 53 mill. rund, hode finanamiistern Larng beräknat ett öhvers slott e 300),000) v. st. för finansäret 1861—62, alltför qyunmem, otdarjore ban beldre un. NROOD) ra räfumng pa I null. p. st. underballance och sörst wänta ett öfwerstlott för det paföljande året, bwilfet förbällanderna onekligen gifva ans ledmina till. Sir C Woods anoragande blef flutfigen antaget, utan omrösining. J mötet den 26 war slafhandeln åter på bane. Buxton såstade uppmarksamheten pa slafbandeln på Cuba och androg att reaeringen skulle föröka brinta eskadern wid den Afitfon: ffa kusten, ed) monnerbet åter anitälla en konsal i Mozambique. Cane tadlade Froansrekes vves sydiga sörhaslande med hånfscende till införsel af indisla Kulier På ön Reunion od Dodson slutade sig till Bar:on od) betecknade Guba för fom hufwudplatren för slarbandeln, som emete lemtid lärt kunde unrensryckas, om de spanska auftoriteteena wille göra något derför. Lord Palmerston ansag safen wara at wigt, och bes märke alt parlam äniet lunde ite för ofta törs flara buru mycket det fördömde den afskywärda menniskobandeln. Franfrifes återfell till tidiga re åsig:er bade ty naårr wisat fia, hwilket tor: de tillstrmiwas isynnerbet de personligbeter fom bade art gåra med ber sronska folonialwåsendet. Ssafhanteia bestod ännu i betyodligt Omfång, dock nästan uteflutonde vå Cubus den arefs ifyns nerhet unter omrursansf slanga. Uenamningen of en konsal i Mozamb:que trodde ban ej Hort skulle bjelva, Hhväl skulle regeringen taga safen i önverwågande, — Enligt Globe är Grey ut tbatiUl urdersmatssefreterare hoc krmsmmneriet oc T. Having tell undverefreris rure för Jialien. Nonungena af Preussen resa till Chalons skall, derest det blifwer allwar utaf, enligt B. H:s wienerkorresdondent owilkorligen framkalla en moldem onstration från Österrifes sida, i Det irfehertia Mar DÅ will gästa droteningen af Cnyland i Windjor. Det schweitziska förbundsrådet har nyligen mistat en of fina äldsta och mest aktade meds lemmar, Dr Jonas Furrer, fom fem gånger har warit förbundspresiden.. Han hörde till det liberala framålstridandets parti, men ftvidde lkwal förl. är emot dem, som arbetade för energista förhällningsreglor i anledning af den J)aylfka Jrågan. pv Telegra mamer. wien den 29 Juti. Från Canaro berättas frän gårdagen, anv den föreslagna fonkerensen i Zalsiaf emellan Omer Pascha och fursiten af Montenegro ite fommir tll ständ. Furst R-ikolaus bar insjninat. Omer Pascha bar i dag aterwandt ul Meostar — AScr— — — — AAA —— — — Protocoil hallet wid 4. famman: ee JA — dgödtrandt sasom motets aligt. 4:e frågan : Om walsattet. — Henschen ansag rifsdagsmannawalen åtmin: stone på landet böra ske genom Elektorer, men dessos antal bestämmas temligen slort, t. ex. 100 för att wäljau en riksdagsman. Anförde skäl derföre. Nosenberg ungefär i samma syfte, dot få ordnadt att bwarje clektor får lika röst. Mils Olsson förordade samma walsätt. Borg föreslär en Kommites nedsättande för att få utredt huruwida medelbara eller omedelz bara wal må anses ändamälsenligast. Rosenberg anser mötet ide wara fammans fasladt för att uppgöra något reprefentattonas förslag, ntan för ortei aflmänbet uttala fina ås sigier Om arunderna för ett sådant. Will ders före ide bafwa någon Kommit utsedd och Har intet förtroende sör omedelbara wa! särdeles i de alest bebodda landsorterna. Hammar förstär icke omedelbara wal och är missnöjd med de medelbara, will derföre bafwa Kommit( för att utreda frågan. Henschyen yrfar wal genom elektorer. Sordiu will stinava Hammars farbågor; ans fer nedsattante af en Kommuc wora ändamdics löst. Nosenberg säster Hammars uppmarfsambet uppå om bans erfoarenhet wid der gamsa male såtter torde bliswa föga tillämpliga på det nu föoreslagna, der det ide ens är såafert alt prener blir förrattare af eleftorewalen. Paulsjou fortsätter med urpläsande af sitt skrisniga sörslag rörande denna punkt. Hammar anser sig bafwa blifwit missförstädd. Han bar icke uttalat sig bwarken för medelbara eller omedetdara wol, endan önslat en Kom nute för att få frågan utredd, Borg är förckommen af Hammar, förklarar fin asigt wara lifa med bangs i denna fraga. Ola Jousson yrkar att afwen i t detta fall NRorriges Grundlog mätte hos oh tillämpas, samt upplåser de bithörande stadgandewant. Hammar sårfi-Kommi:e. Den barefter framställda propositionen: ån: star mötet att rikadagsmannawalen werkställas genom Clektorer på sått den upplästa 58 af Norriges Grundlag bestämmer? beswarades med enbälligt ja. 5:e frågan: miug. Hårwid begärdes ordet af Dammar, som fåreslog ett Twåkfammarfys from satunda, att da Nedre Hammaren bilda: bes genom nu omtalade allmänna wal, Öfre Kammoren borde sammansattas af 30 walda ledumoter frän hmardera af de nuwarande fyra nanden, samt äga absolut veto i topfitftninges od) beskattiingemägor. Ola Jönoson fan ci gisla Hammars förslag, da wara strärwanden ju ga derpa ut, att uppe bäfwa ttandeffillnaden. Förordar deremot en fre Kammare it likbet med Norriges. Öcuschen anslmer sia :til Hammars förslag säsom det enda, bwulet bar någon utsigt för na ott blifwa antaget al Nikets nuwarande Ssander. Ämrosenberg fan, med alla de skal fom tala för Hammars förslag, dock ide för närwarande goetlanna dersamma. Tror tetta såsom icke ins uballande fort mera än om man gifwer bits kussionaråt åt 1509 ars forstärfta Stateulskott, woro för litet för om kallas en reform. För: oidar Norriges Grandlag med nödiga förän curngar. Sdammar trodde att om man ide will bafwa någon sörandrina genomford, få bör man antaga Söta Jönesons förslag; mille man deremot werkligen ba en förändring, borde man tillförs safra de osifa sianden plats i Öfre Kammaren. Ä Nilo Olåson uttalade skarpa omdömen om standen, sasom de der öfrerlefwat fig sjelfwe, forortade urigt deras upplösning och ersattande med folkwalda r1cpresentanter. Borg oatttode Hammars ständerrinciper oc ansåg swensla solket i mogenbet nål icke böra fa mera ån 46 är efter det Nerska oc 13 är efter bet danska. Bergman gladde fia önver Måtets fofibållande af sina uttalade äfigter. Ansåg mift nas gor funna winnae med Hammars förflag, men mar icke sjels nifredofidiud dermed. Hoppades på fromiden od) den stiaaade urplysningen. Henschen förktarade sin bhafwa tagit misste om mötets ändamal, då man syntes wiija fime va för nagor som man synbarligen ide huppas Les funna winna. Borg föfte gendrifwa åsstilliga af den fire talorens yttranden. Nordin föresflog urrskof med denna fråga för ott tänfa närmare va Hammars förslag, men bäremot bordes flersaldiga nej. Om Kamrarnes sammansätt101 11111 pehällande wid lif och blefwo til denna Kom mite utsedde de nu warande inbiudarne, med rättiahet för dessa att ytterligare fig till biträde tillfalla andra dertill lämplige personcr. Ordföranden förklarade derester mötet upplöst. SIPRI SAPA FA s avi Litet småprat för Helsingborgsposten. (Slut fr. nr. 86.) Helt nyligen har man förnummit, att den berömda Upsala-student-sångqvartetten i Christiania haft få åhörare. Således gäller vid detta tillfälle icke det gamla ordspråket, alt ingen ar profet i sitt eget land, ty här hemma hafva de varit mycket uppburna, hvilket icke alltid plägar vara sorhalländet med svenska talanger, som gemenligen sorst måste hallslämplas i utlandel, innan de kunna vinna burskap här. Såsom orsak till, att de två korserter, som förenaämnde sangqvartetler, gifvit i Christiania, varit mycket litet besokla, uppgifves att det den ena dagen stort regnade och att det den andra var den första vackra dag efter lang tids ostadigt väder, så att de flesta sökte sina nöjen i det fria.? Hvad den första ursåkten beträffar, så kan den visserligen till någon del antagas för god, men hvad den sednare ursäkten beträffar, så kan jag på intet vilkor godkanna den, ty, om ock den dagen, då den andra konserten gafs, var den första vackra efter en lång tids ostadig väderlek, så ar det väl icke afven alt formoda, alt det äfven var den sista under hela sommaren, så att konserten fordenskull behofde blifva mycket litet besökt. Dessutom var val icke konserten ulsalt så tidiet, all man ej, om man hade haft god vilja, kunnat både soka sina nöjen i det fria? under dagen, och på aftonen besöka konserten. Saledes endast de obotsardigas förhinder. Jag ar så viss på all om en sångqvartelt af Christiania studenter Ä i Sjnoä aller (i skhalm unlämgt, tiljoketsioeborg, EI forhatlandet varit helt annorlunda, Na, nå, en sexa, af Christiana studenter arrangerad, fick galla såsom en ersältning för Upsaliensarnes svikna förhoppningar.) Det skulle emellertid vara roligt att se om den upsaliensiska dubbeiqvarletten, under samma förhållanden, emollages på samma sätt i Köpenhamn, i händelse den dit ställer sin färd, hvilket kunde vara pikant nog, om icke sor annat, alminstone for att soka ästadkomma en kontrast. ) På Ladugärdsgärde har i sommar gått krigiskt till och många olyckor inträffat, bland annat, all vid en sallmanover tvenne soldater vid Uplands regemente, hvaremot en afdelning af Svea lifgarde opererade, blifvit skadade, derigenom att gardisterna lagt småsten i sina gevär innan skotten afskjotos. Skulle de möjligtvis velat åstadkomma en ny upplaga af det beryktade Djurgårdsslagsmälet ? Hvad vet jag ? Konungen lärer emellertid anbefallt en sträng undersokning om förhållandet. Huruvida denna leder till upptäckt, eller icke, skall framtiden utvisa, men upptackas nidingarne må de gerna eftertryckligt få bota for sitt dåd. Hela den kungliga familjen, med undantag af de små prinsarne, befinna sig for närvarande på resande fot. Konungen och prins Oscar ombord på eskadern, drottningen på besök hos sina föräldrar, enkedrottningen i Norge, hertiginnan af Östergothland i Pyrmont, för att vårda sin helsa, och prinsessan Eugenia hå Gotland för sitt nöjes skull; man vill gissningsvis sätta denna konungens resa i förbindelse med några politiska sorhallanden, som beröra den danska frågan. Enkedrottningens besök i Norge sälles i forbindelse med en omsålig fråga, neml. att få lustslottet Oscarshall inlöst af norska statsverket. Det är bekant, att Oscarshall för närvarande år den kongl. familjens enskilta tillhörighet och kostat konung Oscar betydliga summor. Meningen lärer hafva varit, alt detta slott skulle vid arfskiftet efter den aslidne konungen osvertagits af den nu regerande, men föll sig alltför dyrt ; af någon enskild person kan det icke inlösas, är icke heller för någon sädan passande. Då frågan om Oscarshalls inlösning af norska stalsverket icke faller sig lika lätt att få väckt vid, eller antaget af norska storthinget, som vid vår svenska riksdag, vill man veta, att enkedrottningen, under sitt vistande i Norge, skulle inleda underhandlingar hårom. -Dixi. ) En brefskrifvare i Upsala-posten yttrar följande ang. upsaliensiska dubbelqvartetten: ,Efter att hafva gifrit åtskilliga konserter i OSteroch Westerguthland afreste dvartetten till Christiania, hvarest den på det JJamomtg TER UV den fast men ännu stilla. sättningen till förbrukning. Hamburger-furser den 30 Juli. Paris 1903. London (3 m.) 13 mk 43 ff Dito (f. 1.) 13 mf. 73 sk. Amsterdam 35, 80. Rigem. 200 3. Preujf. ibl. 1503. reor 10 mf 151 sk. Diskonto 27 a 4 pet. Paris den 29 Juli. Rentes 67: 85. vondon den 29 Juli. Hwete i stigande af 1 fy. bar sedan i Fredags sortsarit. — Tillförs seln af bwete riklia och balfwa delen deraf är äter uppförd tll Franfrike. Korn och hafre safs. — Ångfartvget Tasmanian? bar i dag ankommit från Westindien til Southampton; det bar afgått från St. Thomas den 15 Juti och medförer 1,227,873 voltarå i komanter. — Coasols 903 (saljare.) Engelsk bivete betingad fill fusta mantagspriser; uländskt bwete uppe gick till fika Fredagepriser. Hare fann aftätte uina tisl fiöta priser. Amssterdam den 29 Juli. Råg 1 fl. bögre med en temligen liflea omsamning. Hwete stilla. Jyll11. Np Ä 47714 47 J kaffe silltager omSjöfartsunderrättelser: Cowes, 24. Glita, Ålmfelt, fr. Gbora t. Gav geda herv, mfom hit i går, begserad af en ångare, kommer att lessa, fer att undersöfa jartygets botten. — — Till falun: Cu sofwande mjölkko, fom Falf: war inom fort itid står till salu hos handl. (Frönwall i Allerum. En god Mjölkko, fom kalfwat för åtta dagar Jedan, stär till salu wid Rogle Qwarn. Prima Engelska Fyrkol säljas billigt från Fartyg mid hamnen. lndertecknad recommenderar Götheboras Saltwerks prisbelönte fabrihater, jäfom Ciuneberger: Salt, p:ma, nduoårds: Zalt, Bordfalt i Cardufer, bwarå banauänngar emottages af Å. Ocde ström i Helungdorg. Gotebora i Juli 1861. Axel Carlström. Umar? dod oc wacker Preussisk Råg finnes till salu mot billigt pris vos unverteds nad, bocnte 1 Handlanden Stromgrens gård på lUden. Helsingborg d. 31 Jusi 1861. F. A. Borg. Torr och storklufwen VBokewed finnes till salu å nedannamnde Gård, lefweres rad i Helsingborg under höst och winter till 34 Rör pr famn. Wrama Gunnarctorps Gårdsfontor den 23 Juli 1861. Oscar Berg. Fönsterglas i efterfrågade Ti imensioner, Dulta Mödsärn och uctsill, bästa jort. A. K. Åhbödin. Handsliar i asla färger, of ven wälfanda sorten, saljes frön i dag tll I Rdr 24 fr för Ner 73 till 10 ech nt I Mor 16 sk. för 61 ut 73. Den 24 Juli 1861. Aug Nilson. Ewenföt och Belgiskt Fönsterglas i alla diwenfioner äfwenfsom målade Mullanardiner i fiera olika manster och stursear hos Garl Westrup. Utbjudes hyra. Hos undertecknad finnes en IA: genbet att få hyra strart eller till den 1 inst. Okrober. Lägenheten är högst passande för jernhandel, bageri eller någon annan rrelse. Helsingborg och Stattena i Juli 1861. H. N. Nordström. 3:ne glada Rum, med För, Fäl: lare och wedbod, finnes att byra från d. 1 Der tober. Tidningsbyrån anwisar. —