Helsingborgs-Posten – 26 juli 1861, sida 3

endast är wetenskapsman och aldrig har fysfel: fatt fig med frigswetenskapen, undantagandes ide gamle klassiferna. Misjnöjet med lord Jobns förflottning Hill öfwerhuset fortfor, oc) man be: traftar det ännu beständigt fåfom en manöver af ford Palmerslon, jom mill blifva af med fin ärlige sollega, för att få fria händer i Uvs derbuset. Den officiella tidningen i Turin offemtliggör dekretet om lånct på 500 mitt, och der mini stertella bladet Opuntone balrastar, att till fi nansministern är en anhållan ingirwen om tres ning af betydsiga summor, der biand isynnerhet från flera turinerbus. — Man wantar att ben uedersändsta regeringen inom kort skall officielt erfanna fonangoriket Jialien. Cinsdint ber wid fia tilltråbande of NÄHÄls larepostmi Syditalien uttäcdar följande dags order : Den kongl. regeringen bar anförtrott mig ofwerbefåtet örwer den sjette urmelerpsen, b;wars annerängaingor jag redan PÅ alsiänd stanft mut bifa. Nu är ag lycklig funna före: na mm hver med eder. Jag boppas ant bet skall lackas staffa lugn i denna delen af vu siöna Pmarten od) rensa ben från de mördares bund, bwaraf den wartt hemsoft. Dena skall lyckas of, nar wi förena oss med de folkliga od) frifinnare elcmentarna i landet. Ni weten, of: swarigbcterna icke strämma mig oc att fog onnu umntre salnar energt. Till wapen då men sfunt 7;örtronnoe! Lyckan smaler at den Hwven Wondor ft waven i säcerneslandets och fitbetens namn. Triesi. ei. lemnar une tkr:affcfs. ån Konstantinopel, ar d. 13 t:s. Sultan AÅbdut Azis Ben Mapmur, sasom ban benämnes pa De rypreglade mynten, låter bog c nast orbeta i myntet, för aft få snart fom måjliat bringa 300.000 Lirer på penn gemarf: naden i Konantinopel, hwarest reda penmns gar, istrots ar negerinnens gor a u-siater, bibes balla ert få enormt wärte. — Bland de ens 111 den och astevetagonden, som bittille rat Vum, vader inget få mycket uppseende fom äs bravim Panbas. Han är en fon af Jufa Pas scha od) gist ned Jlthami Paschae enfas. De, bmutfa alloreton närt hopp om Risa Paschas frigiswande, slullr snart blifa a öfn ertygade om, an Actuf Mecsäötes efterträrare jusi ide obes lingact ammar csåic:ätåde för alla önsintngar to betet, som deentlandssja gesandterna frame lomma med. Jdurn. de Conn berättar nu årwen, an fulton About Azis bar en fon, fom är förd af hans rattmatiga gemål och blijwit Hrricfnab i vala:set mes den aflicne sultanens sammaäe. Den unge rrinsen är nyligen ut namnod dt forvörat to 1:sta jägarebatoljonen af Storhetras garde. Bulrynerna om Konungens af Preusseas bels senunaue o a urpport, bwaraf man fon flin trif arr bit mol:t nu befinner fir i önstlig dalmåg. Tacksaågeljegussfsj usst egde rum, I LVinaragse, 1 Berling samilliga fyrkor, som woro ulproprade ar menumior. Hwad sonung Iis vina mitynfia besöf t Chalous angar, tyckes rt slolta bin va at, Ryktet om elt påtänkt asstäcnde af ön dNuten tiu Frankrke, fom i Fredags pjor dcå fr för mat för en interpellomon t det Os kölsta underbaf.:F bar gumtt Times anleds t, :in ti: annu en artifel, bwaribland annat fe zes: VE och med om wi diott betraf:a frös jen, etta fen angår fonungen af Jtalien, unna wi icke tänfa ok nagon storre förnarmele cmot honom an ait anmoda dvonom one att hia ön Sardimen ... De mansske hafwa atv rig fult teren vå denna ö. J Nypolcon den les t:o bemarade engetsmanunen cenna 5Ö för us:: e. veven. Åran åus yyrerliga bamn ajorde Nason tafttagelser od) den fore sjömannen lel aiditg frön af art framimalla de förbee ar, fem cas vesittning stue bereda Erg and, amt nobmandigheten af att förbindra att ben oll i franamannens bander. Wi milja bär de sota om Englanta int:cose i denna saf, ttan endar anmarsi art för Jtaliens sknst bier re ett sädart ailsstii.nde ar ert gammalt intlig: söreningeband en posl isk förbryteife. mecrida. Van Ii1: a sortesrondtent ottrar sig angåcnde e erer ic siuterna:e hjelpkastor och ispnerhet koreflateruns, tisl detäckande ar de utgifter om besva notwändiga i följe of frige. En trelt böratnmeg, fager bon, är httills något bskant för be nu leswande amemtanarna. Han ntager, utt regeringen : New Bork ide wioll öta Baron uvröttafutng af skatter direk:e tore ongrrasens regustera sammmankomst. Den nerdom och förmögenhet i de legala siaterna, om fan he åf qas med skatter, beraknas od) res Eimi. 3 (4( 0 mm b ul De 100 9 fe