Helsingborgs-Posten – 26 juli 1861, sida 2

3 Öscars förslag i den magen gick 114 Det war uttraradikalismen, med det rande Dagligt Mitehanda? och afwen fets Aftonblader i fperfen, fom dä förderfwade Lyckades man ide wid ett icformfirå!s e att alldeles qwäfwa. ben yltersta vas smen, fick man aldrig något igenom, och ut befanns wanligen denna radifalism ens ba gält konservaltismens ärenden; trodde ot att statsministern möjligen fomme om ässta Konstlicuttonsutskott, sasom fir eller ereng enskilda, framlägga ett nytt repres ionsförflon; ansäg de ywilande förslagen rundsageandringar böra antagaa. inant Segebaden bänwisade rå England, elt land med de bästa lagar, och en af oe fris ch lyckligaste stater i werlten. Han nus detta det fått hwarpå detta land reiormes in, bwilket sler just genom hwad fom man lancet bebagar falla tappringomeboden, hwad fom af Englande störste hutortefiuis Mucaulay blifwit kasladt: en fortgaende af små förbättringar. Man borde derför e widare begagna fig af ben kanda frasen tt man ej bör lappa på en gammal tröfal, daft genom att städse förbättra tfogimins formedelst undwikande ar alla mältsamma ingar, kunde ett önstwardt mål winnas. borde också arbeta för antagandet af wifande förslagen till grundlagsändrina. narfs och Norges wallagar woro bra för folf, men safnade ati höd eller gene i den swenska natienaskaroftären och de fa förhällanderna, od att förmoda der wår rande represemanon fude antaga någondes vore därakligt. fradt dessa ntialade äsigter, samt oaftadt i af de närwarande yrtade på att he söjtSegebadens förslag om att man borde stödja de hwilarde reformförslagen, skulte are uppmärksammas, stannande före ugen, på yrkande af Rosenberg, Ola fon, Nils Olsson vd Borg, wid der att lappningåsmethodeu borde forkastas tt man borde söka winna en radikal oms ing af representationen sgenaft wid nästa 19. Sättet huru detta skulle tillgå, erkändes erligen af en talare wara det swåraste alt a; men sedan en annan talare i i et frafligt ärorift föredrag, afbruset af skallande bras 3, ingifwit de närwarande — de llessa, nu, då tiden redan långt sramskridit, af: at fig — det hopp, ant den tid, då reges n kunde komma att anse det swenska folket vo moget för sawäl Danmarks fom Norges. dlag, funde komma rått snart och förrän anade, widblef man att arbeta för enomgripande reform. etta gaf berr rädman Henschen, bekant fes rifsdagen 1856 —57 såsom en af Borgares ets mest upplyste och frisinnade mediammar, oning yt:tra: Mart to föll afsigten med mötet t att sammanfomma för an besluata om når som man wille ba genombrdt, men wisste fullkomligt outfördart, ban för fin det örstätt mötets forte och afsade sig all mis delaktighet i disfusnonen. ort derefter uvpvlöstes mötet. roposttion a flera upvställoa frågor fråams des och befivarades och inbjudmngafo mi:ön yndigas att till nåsta är hälla ct nyt ce mote. ed. torde efter möjligen erhållen del af pros tet, blifwa i til älje alt nårmare redogöra mötets öswerläggninaur. ina Meyer Niolis, som wi )åfwa hört vit förut lofordad såsom sångerska, gifwer ert i Ramlösa nåstk. Söndag, enl. pros n hår ofwan. andtbrukaren Johaunes Jönsson från (arp blef sogelkung wid målskjurmingen bårs es i Onsdags. el. fill Ghr. Vl.: Rektor i Chrissianstad 5 är: t. f Neftorn Cavallin. Konungen fer den 24. Siändernas förslag om hunns sonktioneradt. 5rejndikat. En konal. kungörelje af den 12 scs gifwer den tolkning af 6 5 af kongl. rdningen af den 26 Oftober 1860, att ine hinder finnes rör flera innehafware af imans satt eller särssildt skatilagd jord, att sig om Iwinstillwerkning i bolag förena och fame ullwerkning å någonderas bland delegarne utöfwa. jeneralmajor Diidt, Sweriges Womördent: gsesandt, av d. 19 d:o ankommen till Turin. swensken Lars Jönsson, befant för sitt GC ef enssa AO 3j .JF5 E.. 11 RER RP RT Vt Ive TVP SIE V — 3 — aflunnat mslag i målet oc) dömt Thrander till årans förlust och tre ärs arbete å tältning. Hennes M:t Drottningen ankom till Ystad ombord å ångfartyget Swea sistl. Söndag? eftermiddag kl. 3. En talrik menniskomassa ha? de samlat fig för at: helsa H. Mit wålfomz men. H. Mkt gick ide i land, utan uppwaftas des af stadens Kvommendant och Bergmästare m. fl. Hamnen war festligt smyckad med en mångd flaggor, och Kongl. falut gafs få mål wid ankomsten fom wid afresan, hwilken skedde efter en timmas uppehåll, i det herrligaste wåder. gunds universitet. Kanslers-Embetet för Lunds Universitet har under den 27 Paj ber wiljat Språfmänaren L. M. Joebam afsied med lönens bibeballande..anslerc Embetet par under den 4 dennes förordnar Teosegte Aojunks terna Prosten C. Oibers och Doktor C. W. Sfärsledt, art under innew. läfrar söresta, den förre professionen i praktisk teolog: och den fedz nare professionen i tyrfoh:storra od) symdolif. — StansteresEmbetet bar under den 20 ut. June meddelat nuc. J. Ljuangbeck nutand att sa undergå forhör i Latinska spraket, utan on eraminerus i öfriga till sudentexamen hörande läroamnen. Ett åskwäder, hwars make i häftighet mav: past någon fan minnas, rajade öfwer traktien wid Wenersborg noten till i måndags. Det waur åtjöljt af få starka blirtar, art aflägsna föremål kunde jes wid deras sken. Owådret, som warade ett par timmar tycktes, sträcka sig wida omkutng. Stommunalfräågan. Görhebotgs stads äsdsle hafwa uti afgifwet utlätande obetingadt tillstyrlt att Rikets Ssänders förslag till förordning om fommunaljtyrelfe på landel och i stad må ar st. M:t warda godfåndr och till gällande lag anbefalldt. På det ide Götheborgs siad måtte löpa fara at gå I mistaing ar de fördelar, fom genom sladens privilegier och särsätlda för fattningar tillgodokommit densamma med Affe ende å tolkskolewäfendet och de kyrklipa förhåäls landena hemfålla borgerskapets åldne att, om den föreslagna förordningen om kyrkostämma samt fyrfos och skolråd af K. M:t skulle blifva till allmän efterrättelse antagen, det måtte ske under förklarande at för de städer och förfams lingar, hwilkas underwisningswäfende och fyrts liga förhallanden blifwit eller framdeles blifwa genom särskilda nådiga resolutioner ordnade, derxvsa ffola tjena till eftervättelfe. Efter att hafwa påpekat det förhallande att genom ans tagandet af förslaget om landsthing en Had kunde komma att subordinera under ett lån, inom hwilfet den wioferligen räfar ligga men med hwilket den för öfrigt har föga beröring och föga gemensamhenei iatressen, o. s. w., fon ma stadens äldne till följande resultat beivåfs fande lagförslaget om landsthing: anvar den föreslagna förordningen om landsting skulle således Göth borg oaktadt def framstående egenskaper såsom handelsstad och dess stigande inflotande i kommersielt hänsrende, af wida större betydenhet Ån rellen af länets, göras detta underordnadt, på eti förödmjufande fått, deraf aldrig godt och wånligt förhåltande, men wäl split och oenighet efter all ans ledning skulle uppstå; och ehuru omftåndigheters na ifråga vm rifets öfriga större städer åro flän det un angifna wäsendtligen skiljaktiga, årorde i afseende å flere bland dem dock i wiss mån likartade. Dessa äro de oförstäldt uttas fade skäl, tom, då borqerskapets äldste af of: wananförde orsaker ej göra några anmärkningar met detaljerne i förordningen om landsting, förmå dem att härmed i största underdånighet föreslå och anhålla aft nill förordningen, om den fåsom sådan i nåder antaqes, måtte göras det tillägg, att stad, med hwilken ofwanampdde els ter lifnande förhällanden imråffa, må wara bes rättigad, om den så önskar, aHt bilda eget landsting utan skyldighet att derwid förena fig med flera härader ån de närmast angränfande, för jå widt dessa härader sådant medgifwa. Vicekonungeu af Egypten, Said pascha, bar ofskaffat prygelstraffet inom hela fin frigås här och befallt myndigheterna att noga iillse, att detta päbud öfwerallt atlydesFrän Sau Francisco berädtat en forrefpons dent till Aftonbladet den I Juni: Den fyrka, i hwilken skandinaverne i San Francuco nu äro I tillfälle att få höra högmessogudsiyjensten på swensla språket, anordnades den 14 April 1861 och den 19 Maj samma år blef handlans Non (C Janson från Älrwika till ordförande 17117)70 sed n sannf fom ID ar sa kuran för o hwilf forlid Un somi lungi rer, a jom I naps werhe rerna Hr 2 wid och I Ten ) efter mån kUrin stag gen l tradg utern efter U tonbå ulsly kr morg mole rand en li goda och stolt: en p blant och i en tydei sin e sält, kämj Mot makt hans al di stafs stolt huse högt fall fösta Rön: klar: Kape dan som sid I ar fi Bjel telsa boni de! bare till riks alko inne sjelf lige: sam ning nuiv. ofar Del men på vac sina syn h oje någ 10vÅf mec srik ratö tets vap ell sone elt