Helsingborgs-Posten – 26 juli 1861, sida 2

penningar han förwärfwat genom en mar FE nad handel och en sådan lycka i fina förets.87 ott Den till och med öfwergått hans djerfwat. förhoppningar. J tidn. Hermoder från Oscarshamn berättas: 3 Soderköpings Allehanda för d. 11 d:s läs fed nedanstende berättelse från Berlin, hwars sannfärdigher wi desto hellre kunna widsorda, tom den i uppsatsen förekommande doftor B. år samme person fom eger härwarande wattens kuranstalt; och har doktor Bermann ullförne för oss berättat den ifrågawarande tilldragelsen, hwilfenntimade under hang wistelse i Berlin i foriiden juni mänad. Uppfiatsen lyder sålunda: Srån Berlin berättas, att en resande, dr B., som nyligen dir antände, häftigt insjuknade i lunginstammation. Han besöftes af flera doktor rer, men förgåfiveå anwåndes alla medel, får som blodiglar, åderlätning, spanska flugor, fes napsdegar m. m.; sjukdomen tog allt mera öfs werhand, och vå S:de dygnet sörkla rade Dvoftos rerna honem utan allt hopp av blifwa äterftålld. Hr B. lär då en wån begifwa fig ull doftor SPrelg, egare ar den berömda wattenkuranstalten mio Charlottenburg, en half mil från Berlin, och sofa få tenne berömde låfare ned fig till den sjufe. Toktor P. fom, och en timme vers efter befann fia den sjuke wäl nedbåddad, på måg tull Charlottenburg. Anländ till wattenkumaräumingen börjades genast med falla oms stag och vacdining, hwaraf toljde ant iredje das gen derester kunde den sjuke redan ledas ut i tradgarden wid inråntningen och på S:de dygnet uterwända mul Berlin, hwarifrån 14 dagar der: efter han fick fottså:ta fin refa. Usi en korresp. artikel till Astonbladet?, behandlande en landickonomiskt utflykt till Upland, läses bland annat soljande: Fran Upsala afoick i god tid på lisdagsmorgonen den 9 juli, direkt till landtbruksmotet på Wik, anglartyget ?Upsala, medforande ett stort antal passagerare, deribland en liten trupp studenter, lefnadsglada och goda sangare tillika. Vädret var vackert, och Mälarens yta lugn och segelklar. Det stolta Wikhus, afven kalladt Wiksmur, har en pittorisk belagenhet invid stranden af en bland Malarens många och vackra fjördar, och omgifvet, man kan gerna säga inbaddadt, i en herrlig park af aldrig lolskog. Allt antyder tillvaron af ett gammalt herresate, med sin egen historia. Att det varit ett vikingasäte, all det varit befästadt och att der utkämpats mången het strid är allmänt bekant. Mot slutet af 1200-talet egdes Wik af den miäklige lagmannen Israel Andersson och hans husfru Ramfrid Folkunge, och derefter al deras dotter Ramborg, gift med Arvid Gustafson Sparre. Fru Ramborg, som var en stolt qvinna, berättas halva uppfört boningshuset, liknande ett torn, elfva våningar högt?, och är det troligen derifrän som det sallnamn Wiks mur, såsom varande väl besustadlt. Omkring 41490 egdes det af Nils Rönnow, ryktbar äfven derfore att han förklarade konungen af Ängland krig för ett kaperi al ett den förre tillhorigt fartyg. Sedan eades det af en annan Rönnow, Knut, som nara ett helt år (15214) der försvarade sig mot Gustaf Wasa. Det egdes sedermera af saliherten nssaf Horn hvars enka Sigrid Bjelke lat nedrifva fyra af det forsallna sloltets eltva våningar, de återstäende inreddes till boningshus. Fran Hornska familjen öfvergick det till bjelkeslägten, och derefter till en baron C. mewen och vid 1740-talet vidare till De Geerska slägten, och derefter till riksmarskalken grefve H. v. Essen, hvars alkomling. generalmajoren grefve Essen nu innehar den stora possessioneu. Emedan sjelfva slottet redan på 1750-talet var högeligen förfallet, uppfördes då i närheten af detsamma ett nyll, dock temligen oansenligt boningshus. som ännu begagnas. Först den nuvarande egaren har nyligen låtit med en ofantlig kostnad restaurera det gamla slottet. Pet består numera endast af fyra våningar, men är dock ganska imposant der detligger på en hög klippa och dominerar hela den vackra neiden. I sitt ursprungliga skick med sina elfva våningar måtte det företett en besynnerlig anblick, ty äfven nu står detsammas hajd, ehuru så betydligt reducerad, icke i någon proportion till längden och bredden. 1p 0 ytluc och inre restaureringen, vorhotäld med stor omsorg och elegans, gör både den frikostige egaren och den skicklige restauratoren professor Scholander heder. I slottets andra våning finnes en med dyrbara vapen och rustningar rikt ornerad riddarsal,